grinsen
Se även Grinsen.
Tyska
[redigera]Verb
[redigera]| Konjugation för grinsen Hjälpverb: haben | ||||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | grinsen | |||
| Presensparticip | grinsend | |||
| Perfektparticip | gegrinst | |||
| Indikativ | 1:a pers. | 2:a pers. | 3:e pers. | |
| Presens | Singular | ich grinse | du grinst | er, sie, es grinst |
| Plural | wir grinsen | ihr grinst | sie grinsen | |
| Preteritum | Singular | ich grinste | du grinstest | er, sie, es grinste |
| Plural | wir grinsten | ihr grinstet | sie grinsten | |
| Imperativ | ||||
| Singular | - | grinse ! | - | |
| Plural | - | grinst ! | grinsen Sie ! | |
| Konjunktiv I | ||||
| Presens | Singular | ich grinse | du grinsest | er, sie, es grinse |
| Plural | wir grinsen | ihr grinset | sie grinsen | |
| Konjunktiv II | ||||
| Preteritum | Singular | ich grinste | du grinstest | er, sie, es grinste |
| Plural | wir grinsten | ihr grinstet | sie grinsten | |
grinsen