em

Svenska

Förkortning

em

1. variant av em.

Danska

Substantiv

Böjningar av em	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	em	emmen
Genitiv	ems	emmens

em u

1. imma, ånga, os, matos

   Sammansättningar: emfang, emhætte

   Besläktade ord: emme

   Jämför: damp, dunst, os, røg

2. variant av EM (europamesterskab)

Verb

em

1. böjningsform av emme

Kurdiska

Pronomen

em

1. vi