blotare
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av blotare | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | blotare | blotaren, vard. blotarn | blotare | blotarna |
Genitiv | blotares | blotarens, vard. blotarns | blotares | blotarnas |
blotare u
- (asatro) person som förrättar blot, någon som rituellt offrar religiösa gåvor vid ett blot
- 1972: Råd och rön i Svitjod: Ur Gustaf Mångvis' saga, Gunnar Ericsson:
- Men blotaren sade, att alla läror utom den han själv förfäktade voro att betrakta som irrläror.
- Men blotaren sade, att alla läror utom den han själv förfäktade voro att betrakta som irrläror.
- Besläktade ord: blot, blota
- 1972: Råd och rön i Svitjod: Ur Gustaf Mångvis' saga, Gunnar Ericsson: