Kommunen är belägen i södra Skåne med kust mot Östersjön. Jordbruket och handeln har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men andelen sysselsatta inom jordbruket har minskat och numer är tillverkningsindustrin en viktig arbetsgivare.
Sedan mitten på 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har olika politiska koalitioner styrt kommunen med växlande majoritets- och minoritetsstyre.
Ystads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ystads stad, Löderups, Herrestads och Ljunits landskommuner samt en del ur Glemmingebro landskommun (Glemminge och Ingelstorp).[7]
Kommunen har en kustremsa mot Östersjön.[9] Där är landskapet relativt flackt, med en höjdskillnad på omkring 50 meter som generellt lutar åt sydost mot kusten. Kustområden kring hamnen, östra delarna av centralorten och Ystads sandskog är belägna under +5 meter.[10] Längs kusten råder ibland starka undervattensströmmar.[11]
Bland större sjöar finns Krageholmssjön och Ellestadssjön i nordvästra delen av kommunen och genom mellersta delen av kommunen flyter Nybroån från norr till söder och mynnar ut i Östersjön. I öster flyter Kabusaån från nordväst och mynnar även den ut i Östersjön.[9]
År 2020 bodde 84,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16]
Panorama över centrala Ystad, med nyrenoverade småbåtshamnen i förgrunden.
Vänortavtalen med de nordiska vänorterna Ekenäs, Sölleröd och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Sölleröd upphört att vara egen kommun och Ekenäs också planerades upphöra och ingå i en större kommun. Tidigare hade representanter för kommunerna träffats vartannat år och "haft gemensamma arrangemang inom bland annat kultur och idrott".[24]
Jordbruket och handel än har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men framförallt jordbrukets betydelse har minskat. I början av 2020-talet är omkring 70 procent av områdets areal jordbruksmark, men erbjöd endast knappt tre procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkningsindustrin är desto större och svarade för cirka 9 procent av arbetstillfällena. Bland företag inom detta område märks Polykemi AB, som arbetar med plastindustri, och Vossloh Nordic Switch Systems AB, som tillverkar växelkomponenter för järnväg. Andra större arbetsgivare är kommunen och Region Skåne, främst genom lasarettet i Ystad.[9]
Den svenska sträckan av Europaväg 65, liksom riksvägarna 13 och 19, har sin utgångspunkt i centralorten. Riksväg 9 genomkorsar kommunen likväl som järnvägen Malmö–Ystad–Simrishamn.[9] Hållplats finns på Ystads station.[25] I tätorten Ystad finns också en hamn, vilket är en av de viktigaste svenska gränsstationerna till länder utanför EU. Därifrån finns färjeförbindelse med Rønne på Bornholm och Świnoujście i Polen. Från Ystads hamn går huvuddelen av godstrafiken mellan Norden och Polen.[9]
Lasarettet i Ystad drivs av Region Skåne och ingår i sjukvårdsförvaltningen Skånes universitetssjukvård. År 2018 arbetade omkring 1000 personer på akutmottagningen eller mottagningar och vårdavdelningar inom ett flertal olika specialiteter. Sjukhuset ansvarar för tarmoperationer, så kallad kolonkirurgi, och manlig sterilisering på patienter från större delen av Skåne.[26]
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 166, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 985 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 109, eller 7,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 383 den 31 december 2002).[28]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ystads kommun 28 985 personer. Av dessa var 2 588 personer (8,93 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[29]
Ett senare arv är Dag HammarskjöldsBackåkra, en plats han köpte 1957 i syfte att bosätta sig på. Där har FN:s säkerhetsråd hållit möte och platsen används numer som museum och konferensanläggning.[32]
Blasonering: I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring.
Vapnet bygger på ett sigill med lejon och rosor som fanns för Ystads stad under medeltiden, men djuret omvandlades så småningom till en grip. När vapnet fastställdes för Ystads stad år 1936 återgick man till ursprunget. Även de landskommuner med vilka Ystad lades samman 1971 (Glemmingebro, Herrestad och Löderup) hade vapen. Dock registrerades stadsvapnet för den nya kommunen år 1974.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Polen
Europeiska unionen: Övriga länder
Danmark
Tyskland
Finland
Syrien
Irak
/
Bosnien och Hercegovina
Thailand
Norge
Afghanistan
Iran
Turkiet
Somalia
Sovjetunionen
Eritrea
Island
Wikimedia Commons har media som rör Ystads kommun.