Trysilfjellet
Trysilfjellet | |
Högsta fallhöjd | 685 m |
---|---|
Längsta nedfart | 5,4 km |
Pister | |
Antal gröna pister | 24 |
Antal blå pister | 19 |
Antal röda pister | 12 |
Antal svarta pister | 11 |
Totalt | 71 |
Summa pistlängd | 78 km |
Liftar | |
Släpliftar | 24 |
Stolliftar | 7 |
Berg-, kabin- och gondolbanor | 0 |
Totalt | 31 |
Trysilfjellet är en alpin turistdestination i Trysils kommun i Norge. Den är Norges största och ägs och drivs sedan 2006 av det svenska turistföretaget Skistar.[1]
Skidområdet består av 68 pister med 78 km total längd och 29 liftar (varav sju stolliftar, där fem av dem är sexstols-expressliftar), indelat i fyra byområden i ett hoplänkat lift- och pistsystem. Skihytta i väster har i huvudsak medelsvåra och lätta (röda/blå) pister, Turistsentret i söder har mestadels lätta (blå), Høgegga i öster har mestadels svåra (svarta), samt Høyfjellsentret/Fageråsen i norr med i huvudsak lätta (främst gröna) pister. Trysils högsta punkt är 1132 meter över havet. Anläggningens första skidlift byggdes 1958, och först under 1980-talet började utvecklingen att få fart.[2]
Det finns planer om att bygga en cirka två kilometer lång gondolbana (mest omtalat en pulsbana) som transport mellan Turistsentret och Trysils centralort.[3]
Fjället är beläget nära den svenska gränsen och kan ses från bland annat toppen på Idrefjället, Branäsberget samt vissa av Sälenfjällen.
Trysilfjellets liftar
[redigera | redigera wikitext]Liftfakta i följande tabellformat:
Lift | Område | Åklängd (m) |
Höjd- skillnad (m) |
Typ | Byggår och tillverkare |
---|---|---|---|---|---|
F1 Brynbekken | Fageråsen | 1 271 | 152 | Ankarlift | 1989 av Städeli. |
F2 Toppekspressen | Fageråsen | 1 945 | 310 | Kopplingsbar sexstolslift med huvar | 2006 av Leitner Ropeways. |
F3 Kanken | Fageråsen | 671 | 177 | Knapplift | 2003 av Poma. |
F5 Skarven | Fageråsen | 858 | 148 | Knapplift | 2006 av Doppelmayr. |
F6 Hytteheisen | Fageråsen | 372 | 38 | Knapplift | 2006 av Poma. |
F7 Stormyra 2 | Fageråsen | 1 011 | 139 | Ankarlift | 2009 av Doppelmayr. |
F8 Stormyra 1 | Fageråsen | 1 011 | 139 | Ankarlift | 1994 av Doppelmayr. |
F9 Stjerna | Fageråsen | 522 | 62 | Knapplift | 2001 av Doppelmayr. |
F10 Smotten | Fageråsen | 416 | 54 | Knapplift | 2006 av Doppelmayr. |
F11 Isiz | Fageråsen | 228 | 26 | Knapplift | 1994 av Poma. |
F12 Familietrekket | Fageråsen | 1 699 | 281 | Ankarlift | 1998 av Doppelmayr. |
F13 Myrsnipa | Fageråsen | 654 | 63 | Knapplift | 2011 av Leitner Ropeways. |
H1 Høgekspressen | Høgegga | 1 691 | 451 | Kopplingsbar sexstolslift | 1998 av Doppelmayr. |
H2 Høgegga | Høgegga | 1 646 | 400 | Ankarlift | 1996 av Doppelmayr. |
H3 Svart'n | Høgegga | 748 | 241 | Fast tvåstolslift | 1993 av Poma |
S1 Skihytta Ekspress | Skihytta | 1 302 | 286 | Kopplingsbar sexstolslift med huvar | 2016 av Leitner Ropeways. |
S4 Tolver'n | Skihytta | 525 | 116 | Ankarlift | 1986 av Doppelmayr. |
S6 Oletrekket | Skihytta | 1 050 | 155 | Ankarlift | 2007 av Leitner Ropeways |
S7 Håvitrekket | Skihytta | 481 | 45 | Knapplift | 2008 av Leitner Ropeways. |
T1 Liekspressen | Turistcentret | 1 972 | 369 | Kopplingsbar sexstolslift | 2000 av Poma |
T2 Fjellekspressen | Turistcentret | 2 108 | 385 | Kopplingsbar sexstolslift | 1995 av Doppelmayr. |
T4 Fryvil | Turistcentret | 308 | 35 | Knapplift | 2009 av Doppelmayr. |
T5 Tussi | Turistcentret | 100 | 8 | Knapplift | 1999 av Poma |
T6 Eventyr 1 | Turistcentret | 605 | 66 | Knapplift | 2006 av Leitner Ropeways. |
T7 Sindretrekket | Turistcentret | 1 474 | 277 | Ankarlift | 2000 av Doppelmayr. |
T8 Knetta | Turistcentret | 1 016 | 228 | Fast fyrstolslift | 1989 av Poma |
T9 Setertrekket | Turistcentret | 1 161 | 219 | Ankarlift | 1989 av Doppelmayr. |
T10 Hesten | Turistcentret | 1 018 | 222 | Knapplift | 1989 av Poma. |
T11 Eventyr 2 | Turistcentret | 599 | 66 | Knapplift | 2008 av Leitner Ropeways. |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Skistars köp av anläggningen Arkiverad 20 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 2013-10-12.
- ^ Historik, läst 2013-10-11.
- ^ Gondolbana, läst 2014-05-18.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]