[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Thomas H. Morgan

Från Wikipedia
Thomas H. Morgan Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1933
Född25 september 1866[1][2][3]
Lexington[4], USA
Död4 december 1945[4][1][2] (79 år)
Pasadena, USA
BegravdMountain View Cemetery and Mausoleum[5][6]
Medborgare iUSA
Utbildad vidJohns Hopkins University,
University of Kentucky,
Columbia University
SysselsättningEvolutionsbiolog, universitetslärare, fysiolog, läkare, genetiker, zoolog, biolog
ArbetsgivareBryn Mawr College (1891–1904)[7]
Columbia University (1904–1927)
California Institute of Technology (1928–)
MakaLilian Vaughan Morgan
(g. 1904–)
Barn4
FöräldrarCharlton Hunt Morgan
Ellen Key Howard
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1919)[8]
Croonian Medal and Lecture (1922)
Darwinmedaljen (1924)[9]
Föreläsning till Sillimans minne (1924)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1933)[10][11]
Hedersdoktor vid Sorbonne (1935)[12]
Copleymedaljen (1939)[13]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Thomas Hunt Morgan, född 25 september 1866 i Lexington, Kentucky, död 5 december 1945 i Pasadena, Kalifornien, var en amerikansk zoolog och genetiker. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1933 för sin upptäckt av gener och deras placering på kromosomer. Även några av Thomas H. Morgans studenter belönades med Nobelpriset, nämligen George Wells Beadle (1958), Edward B. Lewis (1995) och Hermann Joseph Muller (1946).

Morgan blev filosofie doktor vid Johns Hopkins University, var 1891–1904 professor i biologi vid Bryn Mawr College i Pennsylvania och 1904–28 professor i experimentell zoologi vid Columbia University. 1929 blev han professor vid California Institute of Technology. Morgans främsta insats var att han med bananflugan som försöksobjekt lyckades klarlägga faktorskopplingens natur och lade grunden till kromosomteorin för förklaring av klyvingsföreteelserna, enligt vilken kromosomernas gener är bärare av arvsmassan.

Bland hans skrifter märks den tillsammans med Calvin Blackman Bridges och andra utgivna The mechanism of Mendelian heredity (2:a upplagan 1923), The physical basis of heredity (1919), och The theory of the gene (1926).

Morgan invaldes 1925 i Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1927 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Thomas-Hunt-Morgantopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6vh5q27, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: morgan-thomas-hunt.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Морган Томас Хант”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find A Grave-ID: 690878.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 juni 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ Biographical Memoirs of the Royal Society (på engelska), läs online, läst: 18 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 252, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, docs.google.com .[källa från Wikidata]
  10. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1933, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, books.google.fr .[källa från Wikidata]
  13. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thomas_H._Morgan&oldid=55183929”