Sömnmyokloni
| Sömnmyokloni | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | G47.61 |
| ICD-9 | 327.51 |
| DiseasesDB | 29476 |
| MeSH | svensk engelsk |
Sömnmyokloni eller periodiska benrörelser under sömnen är en sömnstörning som yttrar sig i häftiga benrörelser under sömnen som gör att personen ideligen vaknar. I vaket tillstånd är personen omedveten om benrörelserna.
ICD-10 räknar sömnmyokloni endast som en egen diagnos om tillståndet i sig är ett problem. I annat fall definieras det som ett symtom på icke-organisk insomni.[1]
Symtom
[redigera | redigera wikitext]Sömnmyokloni definieras som att personen har ofrivilliga och häftiga benrörelser (sparkar runt i sömnen), eller att tårna dras samman, att höfter, lår eller skenben rör sig flera gånger. På grund av detta vaknar personen, och får därmed sömnbrist till följd av att den inte får någon ihållande sömn. Dagtid blir då personen trött och sömnig (hypersomni).[2] Tillståndet uppkommer under sömn. Myokloni under vaket tillstånd förekommer vid epilepsi,[3] läkemedelsutlöst,[4] och Creutzfeldt–Jakobs sjukdom.[5] Det kan misstas för kramp och rastlösa ben. Sådana sjukdomar är dock inte förenade med den allmänna ökade vakenhetsgrad som hör till sömnmyokloni. Om personen har myokloni dagtid tyder det på att tillståndet inte är psykogent.[6]
Orsak
[redigera | redigera wikitext]Etiologin bakom PLMD (efter engelskans Periodic limb movement disorder) är mestadels okänd, men i många fall så har patienterna även neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom eller narkolepsi. Medicinska bieffekter tycks även ha en roll, då flertalet olika psykofarmaka (antidepressiva: SSRI-er, tricykliska, SNRI-er (venlafaxin), samt mirtazapin) ökar risken för att drabbas av PLMD. [7]
En studie har också visat ett samband mellan PLMD och posttraumatiskt stressyndrom.[8]
Även stigande ålder tycks vara en riskfaktor för att utveckla PLMD.[6]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]PLMD uppskattas förekomma hos ca 4% av den vuxna befolkningen (åldrarna 15-100 år),[9] men förekommer oftare i högre åldersgrupper, särskilt bland kvinnor där upp till 11% kan ha symtom.[10]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Se ICD-10 F51.0
- ^ ”MeSH Tree Location(s) for Nocturnal Myoclonus Syndrome”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140309112615/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/brs_swe.cfm?Term=S%C3%B6mnmyokloni. Läst 9 mars 2014.
- ^ Se ICD-10 G40
- ^ Se ICD-10 G25.3
- ^ Se ICD-10 F02.1
- ^ [a b] Lugaresi, E., et al. "Nocturnal myoclonus and restless legs syndrome." Advances in neurology 43 (1985): 295-307.
- ^ Fulda, Stephany (2018-03-01). "Periodic Limb Movement Disorder: a Clinical Update". Current Sleep Medicine Reports. 4 (1): 39–49. doi:10.1007/s40675-018-0107-6. ISSN 2198-6401.
- ^ Brown, Terry M., and Patrick A. Boudewyns. "Periodic limb movements of sleep in combat veterans with posttraumatic stress disorder." Journal of traumatic stress 9.1 (1996): 129-136.
- ^ Ohayon MM, Roth T (juli 2002). ”Prevalence of restless legs syndrome and periodic limb movement disorder in the general population”. Journal of Psychosomatic Research (Elsevier BV) 53 (1): sid. 547–54. doi:. PMID 12127170.
- ^ Hornyak M, Trenkwalder C (maj 2004). ”Restless legs syndrome and periodic limb movement disorder in the elderly”. Journal of Psychosomatic Research (Elsevier BV) 56 (5): sid. 543–8. doi:. PMID 15172211.