[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

RSV (virus)

Från Wikipedia
Humant respiratoriskt syncytialvirus
RS-virus sett genom ett transmissionselektronmikroskop.
Systematik
OrdningMononegavirales
FamiljParamyxoviridae
UnderfamiljPneumoviridae
ArtHumant respiratoriskt syncytialvirus
Human respiratory syncytial virus (eng.)

RSV eller RS-virus, kort för respiratoriskt syncytialvirus, är ett enkelsträngat RNA-virus tillhörande virusfamiljen Pneumoviridae och tillhör genus Orthopneumovirus[1]. Oftast är symptomen milda och liknar en förkylning, men kan ge mycket svår sjukdom hos nyfödda och särskilt för tidigt födda.[2] Svårare symtom kan också drabba personer med svagt immunförsvar, äldre personer och spädbarn.[3]

Viruset smittar genom direkt eller indirekt kontaktsmitta eller genom droppsmitta och det har påvisats överleva på hårda ytor i omgivningen av RSV-infekterade i upp till sex timmar och i 30 minuter på kläder och hud.[4] Inkubationstiden är i medeltal tre till fem dygn och RS-viruset utsöndras i medeltal sju dygn (1–21 dygn) hos i övrigt friska barn.[4]

Epidemiologi

[redigera | redigera wikitext]

RSV ger årliga epidemier under vinterhalvåret, vilka växlar mellan milda och svåra.[4] Vaccin finns, och personer som smittats har en kortvarig immunitet.[4]

För barn under ett år är RSV den vanligaste orsaken till infektion i de nedre luftvägarna även kallat bronkiolit.[2] Då påverkas de tunnare luftrören, med segt slem, besvärlig hosta och andningsbesvär med nedsatt syresättning;[4] yngre barn kan även få andningsuppehåll.[4] Barn som har en kronisk lungsjukdom eller som är födda mycket för tidigt kan få svårare symtom.[4] Även barn med allvarliga hjärtfel kan bli mer sjuka än andra.[4]

Risken för ett svårare sjukdomsförlopp är också högre om barnets nivå av RSV-antikroppar från mamman är låg eller om halten D-vitamin i navelsträngsblodet är låg.[4] Risken för svårare sjukdom är också större hos barn med Downs syndrom eller problem med immunförsvaret.[4]

Statistiskt på gruppnivå är risken högre för ett svårare förlopp hos barn som har syskon som vistas på förskola, samt lever under sämre sociala och ekonomiska förhållanden.[4] Detsamma gäller om amningen har varit kortvarig, om det finns ärftlig allergi eller personer som röker i barnets omgivning.[4]

RS-infektioner säsongen 2020-21

[redigera | redigera wikitext]

Under vinterhalvåret 2020-21 uteblev praktisk taget säsongsutbrott av RS-infektion över stora delar av norra halvklotet, liksom för övrigt även de andra två säsongssjukdomarna influensa och vinterkräksjuka. Folkhälsomyndigheten rapporterade endast 195 laboratorieverifierade RS-sjukdomsfall i Sverige mot det vanliga antalet som kan variera mellan 2 000 och 7 000. Det historiskt låga antalet bedömdes ha berott på informationskampanjer och åtgärder mot covid-19, som förändrat människors beteenden med minskad smittspridning som följd. Antalet fall var det lägsta som rapporterats sedan övervakningen påbörjades 20 år tidigare[5].

Det finns vaccin mot RS-virus samt ett specifikt förebyggande läkemedel, palivizumab, som innehåller monoklona antikroppar, kan förebygga infektioner. Palivizumab kan kombineras med det ordinarie vaccinationsprogrammet och kliniska studier visar att palivizumab minskar behovet av sjukhusvård på grund av RS-virus och därmed minskar risken att utveckla astma efter en infektion.[4]

  1. ^ Smittrisker - Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker (PDF) https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/smittrisker_afs_2018_4.pdf
  2. ^ [a b] ”RS-virus hos barn - 1177 Vårdguiden”. www.1177.se. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/inflammation-och-infektion-ilungor-och-luftror/rs-virus-hos-barn/. Läst 25 april 2020. 
  3. ^ ”Läkemedel vid infektioner med respiratoriskt syncytialvirus (RSV-infektioner) – behandlingsrekommendation | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. www.lakemedelsverket.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200612094642/https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-infektioner-med-respiratoriskt-syncytialvirus-rsv-infektioner--behandlingsrekommendation#hmainbody1. Läst 12 juni 2020. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (12 juni 2020). ”Palivizumab som förebyggande behandling mot respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus) – Kostnadseffektivitet”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/palivizumab-som-forebyggande-behandling-mot-respiratoriskt-syncytialvirus-rs-virus--kostnadseffektivitet/. Läst 12 juni 2020. 
  5. ^ ”Utebliven säsong för influensa och vinterkräksjuka”. Folkhälsomyndigheten, Stockholm. Arkiverad från originalet den 11 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210611195058/https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/juni/utebliven-sasong-for-influensa-och-vinterkraksjuka/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3. Läst 11 juni 2021.