Primidon
| |
| |
| Primidon | |
| Systematiskt namn (IUPAC) | |
| 5-Ethyl-5-phenyl-1,3-diazinane-4,6-dione | |
| Beteckningar | |
| CAS-nummer | 125-33-7 |
| ATC-kod | N03AA03 |
| PubChem | 4909 |
| DrugBank | DB00794 |
| SMILES | O=C1NCNC(=O)C1(c2ccccc2)CC |
| Synonymer | desoxyphenobarbital, desoxyphenobarbitone |
| Farmakokinetiska data | |
| Biotillgänglighet | ~100%[1] |
| Proteinbindningsgrad | 25%[1] |
| Metabolism | Liver |
| Halveringstid | Primidone: 5-18 h, Phenobarbital: 75-120 h,[1] PEMA: 16 h[2] Time to reach steady state: Primidone: 2-3 days, Phenobarbital&PEMA 1-4weeks[3] |
| Exkretion | Kidney |
| Terapeutiska överväganden | |
| Administreringssätt | By mouth |
| Graviditetskategori |
D(AU) |
| Juridisk status | |
Primidon, som säljs under olika varumärken, är en barbituratmedicin som används för att behandla partiella och generaliserade anfall[4] och essentiella skakningar.[5] Det intas oralt.[4]
Dess vanliga biverkningar inkluderar sömnighet, dålig koordination, illamående och aptitlöshet.[4] Allvarliga biverkningar kan vara självmord och psykos.[5][4] Användning under graviditet kan skada fostret.[6] Primidon är ett antikonvulsivt medel av barbituratklassen;[4] dock är dess långsiktiga effekt för att höja kramptröskeln troligen på grund av dess aktiva metabolit, fenobarbital.[7]
Primidon godkändes för medicinskt bruk i USA 1954.[4] Det finns som ett generiskt läkemedel. År 2020 var primidon det 269:e vanligaste läkemedlet i USA, med fler än en miljon recept.[8][9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Antiepileptic Drugs: An Overview”. eMedicine. eMedicine, Inc. 2005. http://www.emedicine.com/neuro/topic692.htm.
- ^ CDER, U.S. DEPARTMENT OF HEALTH AND HUMAN SERVICES (2003–2005). ”Primidone (Mysoline)”. Pharmacology Guide for Brain Injury Treatment. Brain Injury Resource Foundation. http://www.birf.info/home/bi-tools/qlinks_anticon.html. Arkiverad 17 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Yale Medical School, Department of Laboratory Medicine (1998). ”Therapeutic Drug Levels”. YNHH Laboratory Manual - Reference Documents. Yale Medical School. http://info.med.yale.edu/labmed/clinical/labman/D011.html.
- ^ [a b c d e f] ”Primidone Monograph for Professionals”. Drugs.com. American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/primidone.html.
- ^ [a b] British national formulary: BNF 76. Pharmaceutical Press
- ^ Folic acid antagonists during pregnancy and the risk of birth defects.
- ^ Goodman and Gilman's The Pharmacological Basis of Therapeutics (7th). New York: Macmillan. 1985
- ^ ”The Top 300 of 2020”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Top300Drugs.aspx.
- ^ ”Primidone - Drug Usage Statistics”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Drugs/Primidone.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Primidon.