Pietro Consagra

Pietro Consagra
	Pietro Consagra
Född	4 oktober 1920 eller 6 oktober 1920; Mazara del Vallo, Italien
Död	16 juli 2005; Milano
Medborgare i	Italien, Kungariket Italien och Italien
Sysselsättning	Skulptör, målare, poet, bildkonstnär, smyckesformgivare, författare, illustratör, konstnär
Partner	Carla Lonzi
Utmärkelser
	Italiens guldmedalj för kultur- och konstförtjänst
Webbplats	pietroconsagra.org
	Redigera Wikidata

Pietro Consagra, född 6 oktober 1920 i Mazara del Vallo, Italien, död 16 juli 2005 i Milano, var en italiensk skulptör och författare, och en av de ledande företrädarna för abstraktionen i italiensk konst.

Biografi

Pietro Consagra var född på västra Sicilien och son till en resande försäljare. Han började utbildade sig vid Accademia delle Belle Arti i Palermo. År 1944 flyttade han till Rom där han studerade med den socialrealistiske målaren Renato Guttuso.

Påverkad, vid en resa till Paris, av ateljéerna hos Brancusi, Picasso och Giacometti^{[särskiljning behövs]}, grundade han 1947 gruppen ”Forma I”. Denna grupp prisade abstrakt konst på bekostnad av de dogmatiskt heroiska dukar och skulpturer, som godkänts av marxister som Guttuso.

Consagras nonfigurativa skulpturer i svetsad metall och trä har ett tungt och kraftfullt uttryck. Med sin ”såriga” yta påminner de om fantasieggande naturföremål. Han visades på Venedigbiennalen fem gånger mellan 1956 och 1972, och 1960 vann han skulpturpriset på utställningen.

Under 1960-talet var han ansluten till Continuità-gruppen, en avknoppning av Forma I och 1967 undervisade han vid School of Arts i Minneapolis. Stora uppdrag tillät honom att börja arbeta i en mer monumental skala och verk av honom installerades på borggården vid utrikesdepartementet i Rom och vid Europaparlamentet i Strasbourg.

År 1980 skrev han en självbiografi, med titeln Vita Mia eller "Mitt liv". Han publicerade en bok med poesi år 1985 kallad Ci Penso Amo (ISBN L20000). Han skrev också en bok om stadsplanering.

Consagras arbeten finns också i samlingar på Moderna museet^[14], Ateneum^[15], Tate Gallery^[16] i London, Museum of Modern Art^[17], National Gallery of Art^[18] i Washington, DC, British Museum^[19], Victoria and Albert Museum^[20], Metropolitan Museum^[21], Museum Boijmans Van Beuningen^[22] och Philadelphia Museum of Art^[23].

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Bra Böckers lexikon, 1974

Noter

^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69p3mx6, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0019425 0030866.^{[källa från Wikidata]}
^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 12387.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 79195, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, hedendaagsesieraden.nl .^{[källa från Wikidata]}
^ Pietro Consagra, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 17989.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 11374535, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Union List of Artist Names, 11 maj 2018, ULAN: 500017558, läs online, läst: 25 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 31fjnqkm07zclvp, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.workwithdata.com .^{[källa från Wikidata]}
^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 1221, läs online, läst: 4 december 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20191019446, läst: 19 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, kmska.be , läst: 6 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Moderna museet
^ Ateneum
^ Tate Modern
^ Museum of Modern Art
^ National Gallery of Art
^ British Museum
^ Victoria and Albert Museum
^ Metropolitan Museum
^ Museum Boijmans Van Beuningen
^ Philadelphia Museum of Art

[01f077c67e18d47a6312af76893502755f596794-1] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69p3mx6, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fd5786ac4369ec74830a83888b6fb61338a73f1e-2] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0019425 0030866.^{[källa från Wikidata]}

[66a2bae2e08d3b2dab0b911f6186367045e94025-3] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 12387.^{[källa från Wikidata]}

[b12f1060d6514aad376ae1ace59cfce237f4e904-4] [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 79195, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[33e8b5212b4bb44b848ef8797bb20a7cf83d2da8-5] [a b] läs online, hedendaagsesieraden.nl .^{[källa från Wikidata]}

[e60d75fc0a37ed50fc3294ba9a3f59fd5755655c-6] Pietro Consagra, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 17989.^{[källa från Wikidata]}

[235cfb8ade3472dc34f94341a2549dcfcbe27add-7] Find a Grave, Find A Grave-ID: 11374535, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[70a26de3b4a8421ceefe45472f6021ca992af8a0-8] Union List of Artist Names, 11 maj 2018, ULAN: 500017558, läs online, läst: 25 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}

[73678d553cbddaae72dc710dc5214444a05f4bd8-9] Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 31fjnqkm07zclvp, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[45668199b8986c3a928769c0a4c9826873b502fd-10] äs online, www.workwithdata.com .^{[källa från Wikidata]}

[67aef34a69ea7d2577e8f7b451a922ca5d660497-11] Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 1221, läs online, läst: 4 december 2019.^{[källa från Wikidata]}

[43fa1c1c79eed97c188f95000a2376ea2a28e451-12] [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20191019446, läst: 19 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[904c70b0b04bdbba47cb7726888b6e6e8ca35563-13] äs online, kmska.be , läst: 6 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[14] Moderna museet

[15] Ateneum

[16] Tate Modern

[17] Museum of Modern Art

[18] National Gallery of Art

[19] British Museum

[20] Victoria and Albert Museum

[21] Metropolitan Museum

[22] Museum Boijmans Van Beuningen

[23] Philadelphia Museum of Art

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]