Palmyrapalm
| Palmyrapalm | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Palmordningen Arecales |
| Familj | Palmer Arecaceae |
| Släkte | Borassus |
| Art | Palmyrapalm B. flabellifer |
| Vetenskapligt namn | |
| § Borassus flabellifer | |
| Auktor | Linné |
Palmyrapalm (Borassus flabellifer) är en vanlig solfjäderspalm eller vinpalm, en tämligen högväxt, vacker trädart med solfjäderlikt delade bladskivor. I nyttighet tävlar palmyrapalmen med dadelpalmen och kokospalmen. I Indien, där det förekommer både vilt och odlat, är trädet av stor betydelse.[1]
Användning
[redigera | redigera wikitext]När unga blomkolvar skärs av från exemplar av hankön, erhålls en saft, som kan beredas till palmvin eller "toddy". Av saften kan också genom inkokning ett brunt socker beredas som kallas jaggarasocker. Stenfrukterna är stora som kokosnötter och utgör i Indien ett viktigt livsmedel. Veden används till snickeri- och svarvarbeten, bladen till flätverk och vid Malabarkusten även som skrivmaterial. Bladets fibrer förekommer i handeln under namnet bassine. Också naturgummi och sago utvinns från palmen.[1]
Palmyrapalmen har en utbredd användning i den traditionella asiatiska medicinen. De unga växterna brukas mot sjukdomar i gallblåsan, mot dysenteri och gonorré. Rötterna från unga palmer är vätskedrivande och används som maskmedel. En dekokt av palmens bark blandat med salt brukas som munvatten. Saften från blommorna anses vara ett bra laxermedel och bra mot nedstämdhet.[2]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer viltväxande från Persiska viken till det sydostasiatiska fastlandet, (Kambodja och Vietnam). Den odlas dessutom i Malaysia, i tropiska delar av Afrika, på Hawaii och i Florida. I några av dessa regioner odlas palmen sedan mer än 2000 år. Palmyrapalmen föredrar områden som har minst en torrperiod under året och är känslig för temperaturer lägre än -4 C°.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Palmyrapalmen blir upp till 30 meter hög. Stammen har vid marken en omkrets på upp till 1,7 meter. Vid toppen bildas 25 till 40 blad som är en till tre meter långa och grågröna i färgen. Blommor av han- och honkön förekommer på olika exemplar. På palmer av honkön utvecklas varje år 6 till 12 klungor med upp till 50 frukter. Frukterna har en diameter av 10 till 20 cm, ett hårt skal och påminner i viss mån om kokosnöt. I frukten bildas 2 eller 3 större frön. Utanför det hårda skalet ligger ett tunt skikt som liknar läder. Den är hos unga frukter brun och hos mogna frukter nästan svart.[3]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Palmyrapalmen har en långsam utveckling. Den blommar för första gången efter 12 till 15 år och kan bära frukter tills den är 50 år gammal. Olika skadliga svampar är kända som angriper palmens rötter och blad.[3]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Exemplar av hankön med blommor -
Exemplar av honkön med fruktklungor -
Mogna frukter -
Palmens ätliga frön -
Palmyrapalm frukter
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Borassus (växtsläkte), 4 november 1905.
- ^ Toddy palm Arkiverad 4 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine., FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, läst 2017-01-29.
- ^ [a b c] Jules Janick,Robert E. Paull, red (2008). ”Palmyra palm”. The Encyclopedia of Fruit and Nuts. Cambridge University Press. sid. 104-105. ISBN 978-0-85199-638-7
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Palmyrapalm.
|