Ole Sarvig
Ole Sarvig född 27 november 1921 i Köpenhamn, död där 4 december 1981, var en dansk författare.[1][2]
Sarvig är mest känd för sin lyrik, men skrev också sju romaner samt essäer med mera om bildkonst. Hans dikt Regnmaaleren från debuten Grønne digte 1943 är med i Danmarks kulturkanon.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sarvig tog 1940 studentexamen vid Efterslægtselskabets skole och studerade därefter konsthistoria vid Köpenhamns universitet.[2] Han bodde utomlands i flera omgångar, bland annat i Spanien 1954-1962. Han var vidare konstkritiker och konstkonsulent vid Danmarks Radio. 1972 blev han medlem av Danska akademien.
Sarvig arbetade i sitt författarskap med metafysik och etik och skildrar den moderna intellektuella människans krissituation i en värld utan fasta normer.[2] Han ingick i den metafysiskt orienterade kretsen runt den litterära tidskriften Heretica (1948–1953).
Bibliografi (utgivet på svenska)
[redigera | redigera wikitext]- Resenärerna (De rejsende) (översättning Ann-Mari Seeberg, Norstedt, 1980)
- Dikter från en diktkrets (urval och översättning: Jan Östergren, Rabén & Sjögren, 1983)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Emma Bærentzens Legat 1944 och 1959
- Kritikerpriset 1960
- Søren Gyldendal-priset 1964
- Danska Akademiens Stora Pris 1967
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ole Sarvig, Den store danske, version 2020-05-07
- ^ [a b c] Ole Sarvig, Dansk biografisk leksikon, version 2014-03-12