[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Messier 56

Från Wikipedia
Messier 56
Klotformiga stjärnhopen Messier 56. fotograferad av Hubbleteleskopet. Foto: NASA /STScI/WikiSky
Observationsdata
Stjärnbild Lyran
Rektascension 19t 16m 35,57s[1]
Deklination +30° 11′ 00,5″[1]
Klass X[3]
Avstånd 32 900[2] ljusår
Skenbar storlek 8,8 bågminuter
Skenbar magnitud +8,3
Fysiska egenskaper
Massa 2,30 x 105[4] solmassor
Uppskattad ålder 13,70[5] miljarder år
Upptäckt
Upptäcktsår 1779
Upptäckare Charles Messier
Andra beteckningar
M56, NGC 6779, GCl 110, C 1914+300[6]
Se också: Klotformiga stjärhopar, Lista över klotformiga stjärhopar

Messier 56 (M56) även känd som NGC 6779 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Lyran ungefär halvvägs mellan Albireo (Beta Cygni) och Sulafat (Gamma Lyrae). Den upptäcktes 1779 av Charles Messier . Även på en mörk natthimmel är det svårt att hitta stjärnhopen med en 50-80 mm handkikare, som visar den som en något luddig stjärna.[7] Den kan dock lösas upp med hjälp av ett 8-tums eller större teleskop.[8]

Messier 56 ligger omkring 32 900 ljusår bort från jorden[2] och har en ungefärlig diameter av 84 ljusår och en sammanlagd massa av 230 000[4] solmassor. Den befinner sig ca 31-32 ljusår från Vintergatans centrum och 4 800 ljusår ovanför det galaktiska planet.[9] Hopen har en beräknad ålder av 13,70 miljard år och följer en retrograd omloppsbana genom Vintergatan. Egenskaperna hos stjärnhopen tyder på att den kan ha förvärvats under sammanslagningen med en dvärggalax, varav Omega Centauri bildar den överlevande kärnan. För Messier 56 har överskott av andra element än väte och helium, det som astronomer kallar metalliciteten, ett mycket lågt värde på [Fe/H] = -2,00 dex, vilket är en procent av solens överskott.[5]

De ljusaste stjärnorna i M56 är av 13:e magnituden och den innehåller endast ett dussin kända variabla stjärnor, till exempel V6 (RV Tauri-variabel med period 90 dygn) eller V1 (Cepheidvariabel med period 1,510 dygn);[10] andra variabelstjärnor är V2 (oregelbunden) och V3 (halvregelbunden). År 2000 identifierades preliminärt en diffus röntgenstrålning från närheten av hopen. Detta är troligtvis interstellärt stoft som har värmts upp av hopens passage genom den galaktiska glorian. Den relativa hastigheten hos massan är omkring 177 km/s, vilket är tillräcklig för att värma mediet i dess kölvatten till en temperatur av 940 000 K.[11]

Messier 56 är en del av Gaiakorven, de hypotetiska resterna av en sammanslagen dvärggalax.[12]

  • Messierobjekt
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 56, 5 maj 2021.
  1. ^ [a b] Goldsbury, Ryan; Richer, Harvey B.; Anderson, Jay; Dotter, Aaron; Sarajedini, Ata; Woodley, Kristin (december 2010). ”The ACS Survey of Galactic Globular Clusters. X. New Determinations of Centers for 65 Clusters”. The Astronomical Journal 140 (6): sid. 1830–1837. doi:10.1088/0004-6256/140/6/1830. https://arxiv.org/abs/1008.2755. 
  2. ^ [a b] Ivanov, Valentin D.; Borissova, Jordanka; Alonso-Herrero, Almudena; Russeva, Tatiana (2000). ”Near Infrared Photometry of Galactic Globular Clusters M56 and M15. Extending the Red Giant Branch vs. Metallicity Calibration Towards Metal Poor Systems”. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0002118. 
  3. ^ Shapley, Harlow; Sawyer, Helen B. (augusti 1927). ”A Classification of Globular Clusters”. Harvard College Observatory Bulletin 849 (849): sid. 11–14. 
  4. ^ [a b] Boyles, J.; Lorimer, D. R.; Turk, P. J.; Mnatsakanov, R.; Lynch, R. S.; Ransom, S. M.; Freire, P. C.; Belczynski, K. (november 2011). ”Young Radio Pulsars in Galactic Globular Clusters”. The Astrophysical Journal 742 (1): sid. 51. doi:10.1088/0004-637X/742/1/51. https://arxiv.org/abs/1108.4402. 
  5. ^ [a b] Forbes, Duncan A.; Bridges, Terry (maj 2010). ”Accreted versus in situ Milky Way globular clusters”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 404 (3): sid. 1203–1214. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16373.x. https://arxiv.org/abs/1001.4289. 
  6. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Messier+56&submit=SIMBAD+search. Hämtad 5 maj 2021
  7. ^ Thompson, Robert Bruce; Thompson, Barbara Fritchman (2007). Illustrated guide to astronomical wonders. DIY science. O'Reilly Media, Inc.. sid. 311. ISBN 978-0-596-52685-6. https://books.google.com/books?id=ymt9nj_uPhwC&pg=PA311 
  8. ^ Inglis, Mike (2004). Astronomy of the Milky Way: Observer's guide to the northern sky. Astronomy of the Milky Way. "1". Springer. sid. 90. ISBN 978-1-85233-709-4. Bibcode2003amwn.book.....I. https://books.google.com/books?id=y4t_-459RPUC&pg=SA2-PA72 
  9. ^ Bica, E.; Bonatto, C.; Barbuy, B.; Ortolani, S. (april 2006). ”Globular cluster system and Milky Way properties revisited”. Astronomy and Astrophysics 450 (1): sid. 105–115. doi:10.1051/0004-6361:20054351. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0511788. 
  10. ^ Pietrukowicz, P.; Olech, A.; Kedzierski, P.; Zloczewski, K.; Wisniewski, M.; Mularczyk, K. (juni 2008). ”CURiuos Variables Experiment (CURVE): Variable Stars in the Metal-Poor Globular Cluster M56”. Acta Astronomica 58: sid. 121–130. https://arxiv.org/abs/0806.1515. 
  11. ^ Hopwood, M. E. L.; Evans, A.; Roberts, T. P.; Burleigh, M. R.; Odenkirchen, M.; Beardmore, A. P.; O'brien, T.; Jeffries, R. D.; et al. (juli 2000). ”A possible detection of diffuse extended X-ray emission in the environment of the globular cluster NGC 6779”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 316 (1): sid. L5–L8. doi:10.1046/j.1365-8711.2000.03717.x. 
  12. ^ Myeong, G. C; Evans, N. W; Belokurov, V; Sanders, J. L; Koposov, S. E (2018). ”The Sausage Globular Clusters”. The Astrophysical Journal 863 (2): sid. L28. doi:10.3847/2041-8213/aad7f7. https://arxiv.org/abs/1805.00453. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 6777  •  NGC 6778  •  NGC 6779  •  NGC 6780  •  NGC 6781