[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Kurt Almqvist

Från Wikipedia
Ej att förväxla med journalisten/författaren Kurt Almqvist, född 1957.
Kurt Harald Almqvist
Tage Lindbom and Kurt Almqvist, 1997.jpg
Tage Lindbom och Kurt Almqvist.
Född11 mars 1912 i Falun
Död8 april 2001
SkolaTraditionella skolan · sufism · philosophia perennis
IntressenReligionsfilosofi
InfluenserRené Guénon · Frithjof Schuon
InflueratTage Lindbom

Kurt Harald Almqvist, född 11 mars 1912 i Falun, död 8 april 2001, var en svensk romanist, religionsfilosof, författare och företrädare för philosophia perennis (den tidlösa visheten).[1]

Efter studentexamen i Falun år 1930 flyttade han till Stockholm för att bland annat läsa litteraturhistoria för professor Martin Lamm. Han tillbringade några studieår i Tyskland, Italien, Frankrike och Estland för att sedan läsa ryska och franska vid Uppsala universitet och tyska och engelska vid Stockholms högskola.

Omkring 1941 började han doktorera i ämnet romanska språk i Uppsala och läste då även arabiska för professor H.S. Nyberg. Almqvist blev filosofie licentiat i romanska språk vid Uppsala universitet 1948 och filosofie doktor 1951. Han disputerade med en vetenskaplig utgåva av den provensalska trubaduren Guilhem Adémars dikter,[2] som utarbetades under två år vid École nationale des chartes och Bibliothèque nationale i Paris.

Almqvist var verksam som docent i romanska språk vid Uppsala universitet 1951–1954 och som lektor i engelska, franska, spanska och ryska vid läroverk i Avesta 1954–1955, Stockholm 1955–1965, och Strängnäs 1965–1976.[3]

Almqvists bibliotek och arkiv finns idag tillgängliga för allmänheten på Sigtunastiftelsen. Boksamlingen speglar de mystiska traditionerna inom världsreligionerna samt en universell och västerländskt orienterad form av islamisk sufism – perennialismen.[4]

Kurt Almqvist är begravd på Södra kyrkogården i Strängnäs.[5]

Poesi och filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av sina språkstudier odlade Almqvist även estetiska och andliga intressen. Han publicerade poesi i litteraturtidskrifter och debuterade 1945 med diktsamlingen Vallfärd till mitten. Större delen av sitt författarskap ägnade han dock åt att introducera den tidlösa visheten i Sverige. I början av 1940-talet hade han kommit i kontakt med den schweiziske sufimästaren och metafysikern Frithjof Schuon.[6] Kontakten förmedlades genom hans bror, diplomaten Karl Fredrik Almqvist. I två volymer har Kurt Almqvist presenterat René Guénons och Frithjof Schuons religionsfilosofi: I tjänst hos det Enda respektive Tidlös besinning i besinningslös tid. Han är tillsammans med Tage Lindbom den främste företrädaren för den traditionella skolan i Sverige.

  • Vallfärd till mitten: dikter (Bonnier, 1945)
  • Den glömda dimensionen (Natur och kultur, 1959)
  • Gryningen är pärlemor: dikter (LT, 1959)
  • Ögonblick: en lyrisk årsrunda (Piccolo, 1964)
  • Livklädnaden som revs sönder (Natur och kultur, 1967)
  • Människan: det glömda templet (Åsak, 1984)
  • Himmelsstegen: om människans möjlighet att finna en väg till Gud (Åsak, 1986)
  • Genom tingens portar: meditationer (Åsak, 1989)
  • Ordet är dig nära: om uppenbarelsen i hjärtat och i religionerna (Åsak, 1994)
Översättningar
  • Frithjof Schuon: Tidlös besinning i besinningslös tid: ur Frithjof Schuons verk (1973)[7]
  • René Guénon: I tjänst hos det Enda: ur René Guénons verk (Natur och kultur, 1977)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]