Klippsvala
| Klippsvala Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Svalor Hirundinidae |
| Underfamilj | Hirundininae |
| Släkte | Ptyonoprogne |
| Art | Klippsvala P. rupestris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ptyonoprogne rupestris | |
| Auktor | Scopoli, 1769 |
| Utbredning | |
 Häckningsområde (sommar) (områdena är ungefärligt angivna)Året runt Vinterkvarter | |
| Synonymer | |
| |
 Notera de mörka kontrasterande vingtäckarna och mörka undergumpen. | |
Klippsvala[2] (Ptyonoprogne rupestris) är en liten fågel inom familjen svalor som häckar i bergsområden i södra Europa, nordvästra Afrika och södra Asien.[3] Merparten av de europeiska häckfåglarna är stannfåglar, men vissa nordliga populationer och merparten av de som häckar i Asien är flyttfåglar och övervintrar i norra Afrika, Mellanöstern och Indien. Klippsvalan placerar boet under utskjutande klippor eller, vilket sker allt oftare, på byggnader.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]
Klippsvalan är en kompakt svala med bred hals och breda men spetsiga vingar. Den är stor som en hussvala med en längd på mellan 14 och 15 centimeter. Dess fjäderdräkt är genomgående grå med gråbruna inslag. Ovansidan är mellangrå, vingpennorna jämnt mörkgrå och undersidan ljusare grå med mörk undergump. Dess undre täckare är mörka, nästan svarta och kontrasterar kraftig gentemot resten av undersidan. När den spärrar upp sin mörka stjärt, som ser ut som två trianglar på vardera sida om gumpen, syns ett antal vita kvadratiska fläckar på stjärtfjädrarna. Den kan lätt förväxlas med andra klippsvalor, som afrikansk klippsvala, men är större, har ljusare fläckar på stjärten och andra färgnyanser i fjäderdräkten.
Läten
[redigera | redigera wikitext]Klippsvalans läten är rätt diskreta, med korta och ljusa "pli", hämplinglika "piiä" och hussvalelika "tschir". Sången är inget mer än en snabb och kvittrig ramsa.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Klippsvalan häckar i bergiga områden upp till 2000 meter kring 40:e breddgraden i norra Afrika i Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen, i Europa, främst vid Medelhavet men även så långt norrut som södra Tyskland, österut till bergsområden söder om Svarta havet, Iran, Afghanistan, Pakistan, i Himalaya och vidare österut till Gula havet och även norr om Taklamakan i Altaj i nordvästra Mongoliet och södra Sibirien.
Klippsvalan är flyttfågel i norr och kortflyttare eller stannfågel i söder. Flyttfåglarna har övervintringskvarter på några olika platser i norra Afrika, Portugal, Spanien och i Indien
Förekomst i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Klippsvala har observerats vid fyra tillfällen i Sverige, varav tre i oktober. Första fyndet gjordes 19–22 oktober 1996 vid Kullen i Skåne, därefter i Skanör 25–29 oktober 2001. Fem år senare, 20 oktober 2006, upptäcktes fyra klippsvalor vid Götafors Industriområde utanför Vaggeryd i Småland. De stannade i en dag, men dagen efter hittades tre klippsvalor vid Gamla vattentornet i Linköping som med stor sannolikhet var samma individer. Det senaste fyndet är från i 5 juli 2011 i Onsala, Halland.[4]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]
Klippsvalan häckar i klippstup i grottor och håligheter och kan även häcka på höga byggnader, broar och liknande, vilket blir vanligare. Boet har formen av en kvartssfär och byggs av lera, och fodras med fjädrar och torrt gräs. Den häckar oftast enstaka men på goda häckningsplatser kan flera bon förekomma. De två till fem vita äggen med bruna fläckar ruvas huvudsakligen av honan. Båda föräldrarna tar hand om ungarna. Utanför häckningstiden är den mycket social.
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 1,2 och 2,3 miljoner vuxna individer, varav det i Europa tros häcka 182.00-342.000 par.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Delar av texten baseras på en översättning från engelskspråkiga wikiperdias artikel Eurasian Craig Martin läst 2013-03-15
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] BirdLife International 2016 Ptyonoprogne rupestris Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2017.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ Klippsvala, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Turner, Angela K. (1989) (på engelska). A handbook to the swallows and martins of the world. London: Christopher Helm. Libris 5548776. ISBN 0-7470-3202-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör klippsvala.
Wikispecies har information om klippsvala.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|