Kemijärvi

	Kemijärvi
	Kemijärvi (finska)
	Kommun
	Kemijärvi stads vapen
	Kemijärvi stads vapen
Land	Finland
Landskap	Lappland
Admin. centrum	Kemijärvi centraltätort
Area	3 930,91 km² (2016-01-01)
- land	3 504,99 km²
- vatten	425,92 km²
Folkmängd	7 105 (2021-12-31)
- män	3 638 (2020-12-31)
- kvinnor	3 553 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	2,03 invånare/km²
Kommunkod	320
Geonames	653274
Språk (2021-12-31); - Finska:; - Svenska:; - Samiska:; - Övriga:	; 98,3 %; 0,1 %; 0,0 %; 1,6 %
Läge	66°42′50″N 27°26′00″Ö / 66.71389°N 27.43333°Ö;
	Kemijärvi stads läge Kemijärvi stads läge
	Webbplats: www.kemijarvi.fi

Kemijärvi (svenska: också Kemiträsk; enaresamiska: Kemijävri; nordsamiska: Giemajávri) är en stad vid sjön Kemi träsk i Lappland i Finland. Kemijärvi har 7 105 invånare (2021) och en yta på 3 930,91 km². Centralort i kommunen är tätorten Kemijärvi centraltätort med &&&&&&&&&&&04283.&&&&&04 283 invånare enligt Statistikcentralens definition. I kommunen finns även tätorten Isokylä-Kallanvaara med &&&&&&&&&&&01030.&&&&&01 030 invånare och kommunen har en tätortsgrad av 69,9 %.^[4]^[5] Kemijärvi fick stadsrättigheter 1973 och är Finlands nordligaste stad.

Kemijärvi är enspråkigt finskt.

Historia

Kolonisationen av Kemi lappmark inleddes i Kemijärvi. Redan 1630 ska några bönder ha slagit sig ned vid Kemi träsk, men de första odlingsförsöken misslyckades. Nya bönder tog dock vid och 1635 fanns ett hemman vid träsket. Bönderna försörjde sig främst genom svedjebruk och fiske, vilket orsakade problem för den samiska befolkningen i området.^[6]

Lantmätare Oluf Tresk noterade vid sin kartering av Kemi lappmark 1642 att det fanns ett hemman vid Kemi träsk. Han föreslog också att en kyrka skulle byggas vid sjös övre ända (där orten Kemijärvi nu ligger) eftersom där fanns gott om renlav, brännved och fiskemöjligheter. Samerna från fyra av de fem lappbyar som låg inom Kemi älvs vattenområde, Sodankylä, Sombio, Kemikylä och Kuolajärvi, samt Kitkajärvi öster om vattendelaren mot Vita havet, skulle lätt kunna ta sig dit. Kyrkplatsen i Kemijärvi anlades några år därefter och fick egen präst 1648. Det var en av de två första kyrkorna i Kemi lappmark – den andra, som tillkom samtidigt, låg i Enare.^[7]

Kyrkbygget förde med sig en ökad inflyttning till Kemijärvi. År 1647 fanns tolv hemman vid träsket, varav sex öde, och 1648 tretton hemman, varav fem öde. Efter den förste prästens, Jakob Lapodius, död placerades prästen Esaias Mansueti Fellman i Kemijärvi 1662. Han verkade för en ökad inflyttning av bönder från Ijo och Uleå socknar. År 1692 fanns 20 hemman vid Kemi träsk.^[6]

Administrativ historik

Kemijärvi köping utbröts ur Kemijärvi landskommun 1957. De återförenades dock 1973, då de tillsammans bildade den nuvarande Kemijärvi stad.^[8]

Kemijärvi köpingsvapen 1960–1972.

Tätorter

Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns två tätorter inom Kemijärvi stads område:^[9]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kemijärvi centraltätort	3 932
2	Isokylä-Kallaanvaara	966

Politik

Mandatfördelning i Kemijärvi stad, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

10

5

2

14

1

3

10

5

2

14

3

35

83,7

1980

9

4

1

16

1

4

9

4

16

4

35

83,3

1984

8

5

1

17

4

8

5

17

4

35

79,5

1988

7

5

1

17

1

4

7

5

17

4

35

75,2

1992

6

1

4

15

1

2

6

4

15

2

35

73,5

1996

5

3

19

1

2

5

3

19

2

35

64,6

2000

5

4

19

1

2

5

4

19

2

35

58,4

2004

7

3

19

3

7

3

19

3

35

62,4

23

12

2008

8

3

2

17

2

3

8

3

2

17

2

3

35

63,6

22

13

2012

5

4

1

5

15

1

4

5

4

5

15

4

35

62,2

20

15

2017

5

2

4

13

1

2

5

2

4

13

2

27

59,9

19

8

2021

3

5

8

1

4

3

5

8

4

27

51,6

19

8

Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2021 Tulevaisuuden Kemijärvi yhteislista (3).

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Valresultat i kommunalvalet 2017

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
Parti		Antal	Andel %	Antal +−	Andel % +−	Antal	+−
	Centern i Finland	&&&&&&&&&&&01785.&&&&&01 785	45,0	+52	+5,1	13	-2
	Vänsterförbundet	658	16,6	+64	+2,9	5	0
	Sannfinländarna	526	13,3	-99	-1,1	4	-1
	Samlingspartiet	373	9,4	-150	-2,6	2	-2
	Finlands Socialdemokratiska Parti	372	9,4	-87	-1,2	2	-2
	Kristdemokraterna i Finland	254	6,4	+41	+1,5	1	0
	Sitoutumaton Mahdollisuus-yhteislista*	0	0	-183	-4,2	0	-1
	Kommunistiska Arbetarpartiet - för fred och socialism*	0	0	-13	-0,3	0	0
	Förändring 2011*	0	0	-5	-0,1	0	0
Giltiga röster totalt		&&&&&&&&&&&03968.&&&&&03 968	100,0	-380	—	27	-8
Ogiltiga röster		24	0,8	—	—
Valdeltagande		&&&&&&&&&&&03999.&&&&&03 999	59,9	—	-2,3
Röstberättigade		&&&&&&&&&&&06673.&&&&&06 673	—	-369	—

Källa:^[10]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kemijärvi stad 1975–2020^[11]

År			Folkmängd
1975			12 759
1980			12 621
1985			12 762
1990			12 331
1995			11 775
2000			10 484
2005			9 293
2010			8 418
2015			7 766
2020			7 191
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[12]^[3]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	6 996	100,0
Inhemska språk totalt	6 847	97,9
Finska	6 839	97,8
Svenska	5	0,1
Samiska	3	0,0
Främmande språk totalt	149	2,1
Ryska	56	0,8
Tagalog	29	0,4
Språk med färre än 10 talare	64	0,9

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (97,8 %)

Svenska (0,1 %)

Samiska (0,0 %)

Främmande språk (2,1 %)

Källor

Noter

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”026 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2016”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201600.px/. Läst 22 februari 2018.
^ ”025 -- Tätortsgrad efter område 31.12.2016”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_024_201500.px/. Läst 22 februari 2018.
^ [a b] Tegengren, Helmer (1952). En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Acta Academiae Aboensis. Humaniora, 99-0435282-8 ; 19:4. Åbo: Åbo akademi. sid. 70–71. Libris 1172930
^ Tresk, Olof; Ahnlund, Nils (29 oktober 1928). ”Kartor över Kemi och Torne lappmarker 1642–1643”. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105073127/http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/kirja.pdf. Läst 29 oktober 2013.
^ ”Väestön elinkeino: Väestö elinkeinon mukaan kunnittain vuosina 1880–1975”. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 7 september 2014.
^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 9 april 2023.
^ ”Kemijärvi - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_320.html. Läst 22 februari 2018.
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kemijärvi.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[SCnyckeltal-3] [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[Tätorter2015-4] ”026 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2016”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201600.px/. Läst 22 februari 2018.

[5] ”025 -- Tätortsgrad efter område 31.12.2016”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_024_201500.px/. Läst 22 februari 2018.

[Tegengren-6] [a b] Tegengren, Helmer (1952). En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Acta Academiae Aboensis. Humaniora, 99-0435282-8 ; 19:4. Åbo: Åbo akademi. sid. 70–71. Libris 1172930

[Tresk-7] Tresk, Olof; Ahnlund, Nils (29 oktober 1928). ”Kartor över Kemi och Torne lappmarker 1642–1643”. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105073127/http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/kirja.pdf. Läst 29 oktober 2013.

[8] ”Väestön elinkeino: Väestö elinkeinon mukaan kunnittain vuosina 1880–1975”. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 7 september 2014.

[9] ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 9 april 2023.

[10] ”Kemijärvi - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_320.html. Läst 22 februari 2018.

[11] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.

[12] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]