Johan Fredrik Åbom
| Johan Fredrik Åbom | |
 | |
| Född | 30 juli 1817[1][2] Katarina församling[3], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 april 1900[1] (82 år) Stockholm[3] |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien för de fria konsterna  |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Noterbara verk | Södra Teatern och Gamla riksdagshuset |
| Redigera Wikidata | |
Johan Fredrik Åbom, född 30 juli 1817 i Katarina församling, Stockholm,[5] död 20 april 1900 i Sankt Nikolai församling, Stockholms stad,[6] var en svensk arkitekt.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Johan Fredrik Åbom studerade samtidigt med Fredrik Wilhelm Scholander vid Kungliga Konstakademien i Stockholm. Dessförinnan hade han varit murarlärling och elev vid Teknologiska institutet i Stockholm. År 1852 gjorde han en kortare studieresa till Tyskland, för övrigt följde han tidens fackpublikationer.
Efter att ha gått ut Konstakademiens byggnadsskola 1838 och fram till 1882 var han anställd vid Överintendentsämbetet. Under åren 1843–1853 var han fängelsestyrelsens arkitekt. Han hade även många privata uppdrag och var en av grundarna av Stockholms byggnadsförening. Han hade hela landet som verksamhetsfält, med offentliga och enskilda uppdrag. Han ritade hyreshus, banker, hotell, fabriker, sjukhus, stadshus, kyrkor och teatrar.
Johan Fredrik Åbom ritade bland annat Boo herrgård i Närke, som uppfördes i nygotik 1878–1882, och kvarteret Pans västra sida vid Lilla Nygatan 23 i Gamla stan i Stockholm. En av många restaurang- och teaterbyggnader som han ritade var Berns salonger i Stockholm 1862, en restaurang inriktad på varieté- och musikunderhållning skapad för den tyske konditorn Heinrich Robert Berns. Han bearbetade även ritningarna till över 80-talet nya kyrkor.
Johan Fredrik Åbom var även från 1857 en av de första som ritade kakelugnar för Rörstrands porslinsfabrik.[7] Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[8]
Verk i urval
[redigera | redigera wikitext]- Fjällskäfte herrgård, Södermanland
- Frimurarehotellet, Kalmar, 1876
- Gamla riksdagshuset, Stockholm
- Gröna gården, Stockholm
- Hamrånge kyrka, Gästrikland
- Hotel Rydberg, Stockholm (interiören)
- Hälleforsnäs Bruk, (tillhörande byggnader), Södermanland
- Katarina västra skola, Stockholm 1856
- Frimurarhuset, Gävle, 1871
- Jönköpings högre allmänna läroverk gymnastikbyggnad i Jönköping, 1881
- Kevinge gård, Uppland, ombyggnad
- Kjesäter herrgård Södermanland
- Kvarteret Midas 7, Stockholm
- Lösens kyrka, Blekinge
- Linköpings stadshus, tidigare läroverk
- Lyckås herrgård, Södermanland
- Maria gamla skola, Stockholm, 1864
- Njurunda kyrka, Medelpad
- Länsresidenset, Jönköping, 1884–1886
- Länsresidenset, Karlstad
- Råneå kyrka, Norrbotten
- Siljansnäs kyrka, Dalarna
- Stigbergets sjukhus vid Fjällgatan i Stockholm
- Sällskapet, Stockholm
- Södra teatern, Stockholm
- Stockholms Enskilda Bank i Gamla stan
- Stockholms Nation, Uppsala, 1848
- Tanto sockerbruk, Stockholm
- Västerviks läroverk (nuvarande Ellen Key-skolan)
Bilder, verk i urval
[redigera | redigera wikitext]-
Jönköpings högre allmänna läroverks gymnastikbyggnad i Jönköping, 1881, västra fasaden -
Södra Teatern, Stockholm -
Gamla riksdagshuset, Stockholm -
-
-
Katarina västra skola, Stockholm -
-
Stigbergets sjukhus, Stockholm -
Länsresidenset, Jönköping
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Fredrik Bedoire, Henrik O Andersson (1986). Svensk arkitektur - ritningar 1640-1970. Byggförlaget. sid. 102. ISBN 91-85194-67-0
- Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium. Volym 1. Kyrkobyggnader 1760—1860. Del 1. Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets akademien. Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1989. ISBN 91-7192-774-3 ISSN 0284-1894
- Åman, Anders; Järnfeldt-Carlsson, Marta (1999). Träkyrkor i Sverige / foto: Sune Jonsson. Stockholm: Natur och kultur/LT. sid. 52-55. Libris 7230875. ISBN 978-91-27-35248-3
- Inga Lena Ångström Grandien, Åboms kyrkor. Arkitekten Johan Fredrik Åbom och 1800-talets kyrkobyggnadsverksamhet. (Acta Universitatis Upsaliensis. Arcus Sacris 4.) Uppsala 2021, 317 sidor. ISBN 9789151312231
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 10001408.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Åbom, JOHAN FREDR., Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Katarina församlings födelse- och dopbok över äkta barn 1804–1826, bild 158
- ^ Sankt Nikolai församlings död- och begravningsbok 1895–1904, s. 127
- ^ Keramik & Porslin i Sverige genom 7000 år, Bengt Nyström (red.), s 177.
- ^ ”Åbom, Johan Fredr.”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/f2783a21-4a35-4f3b-9d13-a1ad1c8faedb. Läst 4 juli 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Johan Fredrik Åbom.- Johan Fredrik Åbom hos Digitaltmuseum
|