Jacob Roggeveen
| Jakob Roggeveen | |
| Född | 1 februari 1659[1][2][3] Middelburg[4] |
|---|---|
| Död | 31 januari 1729[5] (69 år) Middelburg[6] |
| Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
| Utbildad vid | Universitetet i Harderwijk  |
| Sysselsättning | Upptäcktsresande, teolog, domare, notarie |
| Arbetsgivare | Nederländska Västindiska Kompaniet |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Roggeveen,[7] född 1 februari 1659 i Middelburg, Nederländerna, död 31 januari 1729 i Middelburg, var en nederländsk sjöfarare och upptäcktsresande. Bland annat upptäckte han Påskön.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Roggeveen var son till matematikern Arend Roggeveen.[7] Han tog examen som juris doktor och reste senare till Sydostasien 1703, där han 1707 blev medlem (Raadsheer van Justitie) i högsta domstolen i Batavia (nuvarande Jakarta) i Nederländska Ostindien. 1715 återvände han till Middelburg, där han försökte uppbringa medel för en upptäcktsfärd att finna Terra Australis efter sin fars teorier. 1721 fick han slutligen medel av West-Indische Compagnie - WIC (Nederländska västindiska kompaniet).
Expeditionen till Stilla havet
[redigera | redigera wikitext]
Roggeveen lämnade Amsterdam den 1 augusti 1721 med en konvoj om tre fartyg, "Arend", "Thienhoven" och "Afrikaansche Galey" och 260 man.
Expeditionen korsade Atlanten mot Falklandsöarna, rundade Kap Horn och nådde så Stilla havet. Roggeveen besökte Juan Fernández-öarna och upptäckte på påskdagen den 5 april 1722 Rapa Nui som han döpte till Påskön (han rapporterade då att han såg 2 000–3 000 invånare). Därefter seglade Roggeveen vidare till Tuamotuöarna, där "Afrikaansche Galey" förliste. Via Sällskapsöarna styrde han sedan mot Nya Guinea och upptäckte en rad öar bland Samoaöarna, däribland Tutuila och Upolu, och nådde Batavia den 10 december 1722.
Vid ankomsten till Batavia blev Roggeveen arresterad och fartygen beslagtagna för brott mot Vereenigde Oostindische Compagnie – VOC (Nederländska ostindiska kompaniet) handelsmonopol i området. Efter en rättegång blev Roggeveen frikänd och kompenserad och 1723 återvände han med återstoden av sitt manskap till Nederländerna.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Roggeveen skildrade världsomseglingen i sina dagböcker som senare återfanns i Middelburg och utgavs postumt 1770 av Alexander Dalrymple i London.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Biografisch Portaal, Biografisch Portaal-nummer: 04549601, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: roggeveen-jakob, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, encyclopedia2.thefreedictionary.com .[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, booksandjournals.brillonline.com .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] "Arend Roggeveen". Dbnl.org. Läst 18 februari 2015. (nederländska)
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Sharpe, Andrew (edited): The Journal of Jacob Roggeveen, Oxford University Press (1970)
- Roggeveen, Jacob i Nordisk familjebok