Havssälting
Havssälting | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växtriket Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga Monocotyledonae |
Ordning | Alismatales |
Familj | Sältingväxter Juncaginaceae |
Släkte | Sältingar Triglochin |
Art | Havssälting T. maritimum |
Vetenskapligt namn | |
§ Triglochin maritimum | |
Auktor | L. |
Växten A. (t v): 1. Växtens nedre hälft 2. Dess topp med blom- och fruktställning 3. Blomma, förstoring 6 × 4. En del av den fullt mogna fruktställningen 5. Frukter, t v omogen, t h mogen (Växten B. t h är Havssälting, T. palustris) |
Havssälting (Triglochin maritimum) är en flerårig ört tillhörande familjen sältingväxter.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Havssälting blir mellan 15 och 60 cm hög och växer ofta i tuvor. Hyllet är foderlikt och 6-taligt. Den blommar mellan juni och augusti. Arten har 6 ståndare, men de 6 småfrukterna är fram till efter blomningen ihopväxta till en klyvfrukt.
Förväxlingsarter
[redigera | redigera wikitext]Havssälting kan förväxlas med gulkämpar, eller möjligtvis med kärrsälting.
Gulkämpar har tätare blomställning med fyrtaliga blommor.
Havssälting är normalt något grövre än kärrsälting.
Tros ibland vara någon sorts säv. Säv tillhör dock ett helt annat släkte än havssältingens, nämligen skärmagssläktet, ett halvgräs.
Havssälting förekommer längs samtliga kuststräckor i Norden, men är mycket sällsynt inåt landet. Den är vanlig i anslutning till öppna betade strandängar.
Utbredningskartor
[redigera | redigera wikitext]Havssälting växer på fuktig, gärna lerig, sankmark.
- Trilochin (latin) syftar på de tre, nedåtriktade fjällen på växtens frön. Se stora bilden till höger, vid A. (5)
- Maritima = havsnära
- Sälting, p g a att växten smakar salt. Av den anledningen är den särskilt begärlig för betande boskap, ty dessa mår väl av salt. Jfr saltsten.
Namn | Trakt | Referens | Kommentar |
---|---|---|---|
Saltgräs | Hälsingland | [1] | I Roslagen (Uppland) betyder saltgräs i stället Knappsäv, Scirpus palustris L., medan man i Bohuslän kallar knappsäv för sälta. |
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Från Johann Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen. Konstnär författarens son Jacob SSturm
-
Tuva
-
Blomstängel
-
Detalj: blommor
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
- Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
- Den virtuella floran: Havssälting
- Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 556 [4]
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 556 [1],
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran - Havssälting
- Havssälting i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Havssälting.