Gullviva

	Gullviva
	Gullvivor i Gömsta ängs naturreservat
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen; Ericales
Familj	Viveväxter; Primulaceae
Släkte	Vivesläktet; Primula
Art	Gullviva; P. veris
Vetenskapligt namn
	§ Primula veris
Auktor	L.
Utbredning
Synonymer
	Primula officinalis (L.) Hill; Primula veris var. officinalis L.;
	Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 136 1 Pelarjordstammen med trådrötter och två rosettblad samt flera bladskaft och två stänglar avskurna; 2 Stängel med blomflock; 3 Brevistyl blomma i längdsnitt, förstoring × 2; 4 Longistyl blomma, förstoring × 2; 5 Moget fröhus i augusti inom det förtorkade blomfodret, förstoring × 2;

Gullviva (Primula veris L.) är en ört i familjen viveväxter.

Beskrivning

Gullvivan är bland vårens (veris) förstlingar (primula). Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrade bladrosetten med vitgröna, sammetsludna blad, och i maj och juni kommer gullvivans blommor, strax efter vitsippans.

Karta över blomningstidens början. [4]. Blomningen varar ca en månad.

Anmärkningvärt är att blomningen på Småländska höglandet börjar ungefär två veckor senare än lägre liggande omgivande trakter.

Gullvivan har djup och smal krona, som är trattlik med i röret inneslutna befruktningsdelar. Hos vissa strävbladiga växter är mynningen försedd med fem små knölar eller fjäll, som bidrar till att stänga den för regn och "objudna gäster" ur insektvärlden.

**Heterostyli** hos *Primula vulgaris*
(Förstora genom att klicka på bilden)

En egenhet hos gullvivan är att hos somliga individer är ståndarna (1 i figuren) kortare än pistillen (2 i figuren). Hos andra exemplar är det tvärtom. Detta kallas heterostyli och motverkar självbefruktning. Bägge varianterna förekommer ungefär lika ofta.

Pollenkornen hos korta ståndare är mindre än pollenkornen hos långa ståndare. Det gör att stora pollenkorn, som hamnar högst upp på ett långt stift, klarar av att bilda en lång pollenslang ner till fröämnena, medan de små pollenkornen lagom klarar att bilda en kort pollenslang.

Flock

Blomställningen är en flock.

De yngsta blommorna hänger nedåt mot stjälken, men de äldre reser sig allt mera upp för att slutligen i fruktstadiet stå styvt upprätt, tryckta mot varandra. Fröhuset mognar inneslutet i blomfodret. Det öppnar sig med fem flikar i toppen. Till följd av såväl dess form som dess ställning kan fröspridningen endast ske då stjälken kraftigt stöts eller skakas, till exempel av blåsten.

Gullvivans underjordiska delar är en vertikal- eller pelarjordstam, och efter pålrotens död, vilket inträffar i början av exemplarets tillvaro, får stammen ett antal tjocka trådrötter. Denna jordstam dör och multnar i sin nedre ända och tillväxer uppåt med en bladrosett varje år, till dess den avslutas med en blommande stängel. Tillväxten fortgår därefter med rosettbärande sidogrenar, som i sin tur på samma sätt avslutas med blomställningar.

Kromosomtal 2n = 22.

Habitat

Gullvivan är bland vårens (veris) förstlingar (primula). Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrande bladrosetten med vitgröna, sammetsludna blad, och i maj och juni kommer gullvivans blommor, strax efter vitsippans.

Gullviva är allmän i södra Sverige, men mindre allmän i mellersta Skandinavien och går ej längre norrut än till Västerbotten och ungefär motsvarande latitud i Finland.

I Norge förekommer den så långt norrut som Narvik i Nordland fylke.

Längst i norr endast tillfälligt.

Utbredningskartor

Norden [5]
Norra halvklotet [6]
- Gränslinjer visas för underarten Primula veris subsp. macrocalix och Primula veris subsp. veris m fl underarter.

Gullvivan är Ålands och Närkes landskapsblomma.

Fridlysning

Gullviva är på sina håll mycket ymnig och plockas mycket till buketter, och är en av årstidens populäraste prydnadsblommor. Emellertid har den i vissa landsdelar minskat och är fridlyst i hela Sverige. Den får inte plockas eller skadas i Skåne län, Hallands län och Örebro län.

I resten av Sverige är det tillåtet att plocka en bukett till sig själv. Man får inte gräva upp eller dra upp blommorna med rötterna och inte heller plocka eller samla in exemplar för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Se Lista över fridlysta växter i Sverige.

Variant

En mutation, inte helt ovanlig, har röda blommor. Om dessa korsas med de vanliga gula exemplaren får avkomman en färg mitt emellan. Dessa ska inte förväxlas med halvvissna gula exemplar, som under en kort tid har en rödaktig nyans.

Biotop

Ängar, backar. Kalkgynnad.

Etymologi

Släktnamnet Primula kommer av latinets primus = den förste.
Artepitetet veris är också latin, och betyder vårens årstid.
Viva kommer av att blomman liknar den huvudbonad, som kvinnor fordom bar. Denna kallades med dåtidens gammalstavning hviva.

Bygdemål

Namn	Trakt	Ref.	Förklaring
Gulviva	Svenskfinland	^[1]	Gulhviva med gammalstavning
Gökblomma
Gökbyxe	Öland	^[2]
Hargök	Östbo i Småland	^[3]
Kattastövla(r)	Skåne (Luggude, Norra Åsbo)	^[4]
Kärringtänder		^[5]	Ska ej förväxlas med ärtväxten Käringtand.
Jungfru Marias nycklar
Majnycklar	Bohuslän	^[6]	Ska ej förväxlas med de majnycklar som är underart till orkidén Dubbelnycklar.
Nyckelblomster			Ska ej förväxlas med Fläcknycklar (Dactylorhiza maculata) eller Johannesnycklar (Orchis militaris).
Oxlägg			Huvudnamn i botaniska böcker början 1800-talet.
Oxtunga			Ska ej förväxlas med Anchusa officinalis, som även den kallas Oxtunga.
Yxlägg			Förvrängning av oxlägg

Röda gullvivor
Gullvivans blommor
Här syns att kronbladen är sammanvuxna vid basen
Blad mycket tidigt på våren; nedtill begynnande blomknoppar
En ensam röd gullviva omgiven av gula gullvivor
Typ med de fem ståndarna längst fram
Mindre vanlig växtplats i skogsbryn
Naturlig växtplats
Mogna frukter och frön
Lägg märke till blomställningens flocktyp
Primula veris subsp. macrocalyx (Bunge) Lüdi
Hybrid Crescendo rouge
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Gera, 1885
Gullviva Primula veris

Se även

Dubbelnycklar

Referenser

^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 221, [1], Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
^ ”Ordlista på Persnäsdialekt”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202231742/http://www.sodvik.se/ordlista.htm. Läst 22 november 2013.
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 244, [2], Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 314, [3] Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
^ Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
^ Svenska Akademiens ordbok: Maj-nyckel

Externa länkar

Den Virtuella Floran
Gullviva i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Gullviva.
Bilder & media

[1] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 221, [1], Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[2] ”Ordlista på Persnäsdialekt”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202231742/http://www.sodvik.se/ordlista.htm. Läst 22 november 2013.

[3] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 244, [2], Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[4] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 314, [3] Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[5] Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

[6] Svenska Akademiens ordbok: Maj-nyckel

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]