Grossular

	Grossular
	Grossular dodekaeder, 7 mm bredd, från Coahuila, Mexiko
Kategori	Nesosilikat
Grupp	Granatgruppen
Dana klassificering	51.4.3b.2
Strunz klassificering	9.AD.25
Kemisk formel	Ca3Al2(SiO4)3
Färg	Ljusgrön till mörkgrön, ljusgul till mörkgul till rödbrun, brun, orange, röd, gul, grön, vit, ibland genomskinlig till ogenomskinlig rosa. Det finns också, men sällsynt, i färglös form
Kristallstruktur	Kubisk
Spaltning	Ingen
Brott	Konkoidalt till ojämnt
Hårdhet (Mohs)	6,5 – 7,0
Glans	Fet till glasaktig
Polerad glans	Glasaktig
Refraktion	n = 1,740 +0,12−0,04
Ljusbrytning	Enkelbrytning, ofta anomal dubbelsbrytning
Dubbelbrytning	Ingen
Dispersion	0,028
Pleokroism	Ingen
Fluorescens	Nästan färglös till ljusgrön – inert till svagt orange i långvåg och svagt gul-orange i kortvåg; gul – inert till svagt orange i långvåg och kortvåg
Streckfärg	Brun
Specifik vikt	3,61 +0,15−0,04
Övrigt	Hessonite gulröd till rödorange; Tsavorite intensivt grön till gulaktigt grön; Leuco-garnet transparent och färglös; Rosolit genomskinlig till opak rosa grossularitkristaller i marmor från Mexiko

Grossular är ett bergartsbildande kalcium-aluminium mineral med den kemiska formeln Ca₃Al₂(SiO₄)₃. Den är en typ av granat. Kalciumet kan delvis ersättas av järn och aluminiumet med järn. Namnet grossular kommer av grekiskan och betyder krusbär med hänvisning till den gröna granaten av denna sammansättning som finns i Sibirien. Grossular är en ädelsten.

Namnet har den fått på grund av att den ofta är rund till formen och grönaktig, men den kan också vara rosa, orangeröd, röd, gul, brun och till formen mer kubisk. Kristallsystemet är kubiskt. Mineralets hårdhet på Mohs hårdhetsskala är 6,5 - 7 och densiteten 3,6 gram/cm³. Grossular kan hittas i skarn som marmor, vissa skiffrar och serpentiner.^[3]

I geologisk litteratur har grossular ofta kallats grossularit. Sedan 1971 har emellertid användningen av termen grossularit för mineralet avvisats av International Mineralogical Association.^[4]

Hessonit

Hessonit eller "kanelsten" är en vanlig sort av grossular med den allmänna formeln: Ca₃Al₂Si₃O₁₂. Namnet kommer från antikens grekiska: ἣσσων (hēssōn), som betyder underlägsen,^[5] en anspelning på dess lägre hårdhet och lägre täthet än de flesta andra granatarter.^[1]

Den har en karakteristisk röd färg, lutande till orange eller gul, ungefär som zirkon. Det visades för många år sedan, av Sir Arthur Herbert Church, att många ädelstenar, särskilt graverade ädelstenar (vanligtvis betraktade som zirkon), faktiskt var hessonit. Skillnaden upptäcks lätt av den specifika vikten, den för hessonit är 3,64 till 3,69, medan den för zirkon är ca 4,6. Hessonit har en liknande hårdhet som kvarts (som är cirka 7 på mohs-skalan), medan hårdheten för de flesta granatarter är närmare 7,5.^[5]

Hessonit kommer huvudsakligen från Sri Lanka och Indien, där den vanligtvis finns i placeravlagringar, även om förekomst i dess inhemska matris inte är okänd.^[5] Det finns också i Brasilien och Kalifornien.

Förekomst

Grossular finns i kontaktmetamorfoserade kalkstenar med vesuvianit, diopsid, wollastonit och wernerit.

Gröna varianter av grossular kallas tsavolit och upptäcktes i norra Tanzania i slutet av 1960-talet. Namnet har stenen fått av Tsavo nationalpark i Kenya där man senare hittade bra förekomster av tsavolit.^[3]

Viluit är ett sortnamn av grossular, som inte är en erkänd mineralart.^[6] Den är vanligtvis olivgrön men ibland brunaktig eller rödaktig, orsakad av föroreningar i kristallen. Viluit hittas tillsammans med och liknar vesuvianit till utseendet, och det råder förvirring i terminologin eftersom viluit länge har använts som en synonym för wiluit, ett sorosilikat av vesuvianitgruppen. Denna förvirring i nomenklaturen går tillbaka till James Dwight Dana.^[7] Den kommer från Vilyuyfloden i Sibirien. En liknande grön grov granat kan hittas i bergskedjan Wah Wah i Utah.^[8]

Grossular är känd under många andra namn, och även vissa felaktiga benämningar^[9] som kolofonit – grova granuler av granat^[10] (identifierades senare som en mängd andradit), ernit, krusbärsgranat – ljusgrönt färgad och genomskinlig,^[11]olyntolit/olytolit, romanzovit och tellemarkit. Missbenämningar inkluderar^[2] sydafrikansk jade, granatjade, Transvaal jade och afrikansk jade.

Kulturell betydelse

År 1991 lade Vermont namnet grossular till sin lista över amerikanska statsmineral och statsädelstenar.^[12]

Färgskala av grossular grafiskt visad på the National Museum of Natural History Washington, D.C.
Grupp av grossularkristaller, den största 1,1 cm, från Val-des-Sources, Quebec

Se även

Lista över mineral

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Grossular, 4 maj 2024..

Noter

^ [a b c d e f g h] GIA Gem Reference Guide; Gemological Institute of America; 1995; ISBN 0-87311-019-6
^ [a b] Grossular The Mineral and Gemstone Kingdom, accessed online January 25, 2007
^ [a b] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 212. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
^ International Mineralogical Association (1971). ”International Mineralogical Association: Commission on new minerals and mineral names”. Mineralogical Magazine 38 (293): sid. 102–105. doi:10.1180/minmag.1971.038.293.14. http://rruff.info/rruff_1.0/uploads/MM38_102.pdf.
^ [a b c] One or more of the preceding sentences incorporates text from a publication now in the public domain: Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Cinnamon-stone". Encyclopædia Britannica. Vol. 6 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 376.
^ Viluite Mindat database
^ The System of Mineralogy of James Dwight Dana. Descriptive Mineralogy By James Dwight Dana, Edward Salisbury Dana, 1892, p. 479-80
^ [1] Mindat database, accessed 15 October 2023
^ Grossular Mindat mineral database, accessed January 25, 2007
^ Colophonite The Free Dictionary, accessed online January 25, 2007
^ Gooseberry Garnet WordWeb Online
^ ”Vermont Emblems”. State of Vermont. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091029073002/http://libraries.vermont.gov/general/emblems. Läst 12 november 2009.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Grossular.
Webmineral data
Mineral Data Publishing

[GRG-1] [a b c d e f g h] GIA Gem Reference Guide; Gemological Institute of America; 1995; ISBN 0-87311-019-6

[MGKGross-2] [a b] Grossular The Mineral and Gemstone Kingdom, accessed online January 25, 2007

[BoM-3] [a b] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 212. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).

[4] International Mineralogical Association (1971). ”International Mineralogical Association: Commission on new minerals and mineral names”. Mineralogical Magazine 38 (293): sid. 102–105. doi:10.1180/minmag.1971.038.293.14. http://rruff.info/rruff_1.0/uploads/MM38_102.pdf.

[EB1911-5] [a b c] One or more of the preceding sentences incorporates text from a publication now in the public domain: Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Cinnamon-stone". Encyclopædia Britannica. Vol. 6 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 376.

[6] Viluite Mindat database

[7] The System of Mineralogy of James Dwight Dana. Descriptive Mineralogy By James Dwight Dana, Edward Salisbury Dana, 1892, p. 479-80

[8] [1] Mindat database, accessed 15 October 2023

[mindat-9] Grossular Mindat mineral database, accessed January 25, 2007

[10] Colophonite The Free Dictionary, accessed online January 25, 2007

[11] Gooseberry Garnet WordWeb Online

[12] ”Vermont Emblems”. State of Vermont. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091029073002/http://libraries.vermont.gov/general/emblems. Läst 12 november 2009.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]