Geoffrey Hinton
Geoffrey Hinton  | |
 Geoffrey Hinton, juni 2024. | |
| Född | 6 december 1947[1] (76 år) Wimbledon, London, Storbritannien |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien[2] och Kanada[2] |
| Utbildad vid | Edinburghs universitet, filosofie doktor, [1] King's College, Cambridge, filosofie kandidat, [1]  |
| Sysselsättning | Datavetare, neuroforskare[3], universitetslärare, AI-forskare, psykolog[3] |
| Arbetsgivare | University of Toronto Carnegie Mellon University |
| Föräldrar | H. E. Hinton[1] |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Webbplats | cs.toronto.edu/~hinton/ |
| Redigera Wikidata | |
Geoffrey Everest Hinton, född 6 december 1947 i Wimbledon i London, är en brittisk kognitiv psykolog och datavetare samt Fellow of the Royal Society.[4] Tillsammans John Hopfield tilldelades han Nobelpriset i fysik 2024 för grundläggande upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk”.[5][6]
Hinton anses tillsammans med Yoshua Bengio och Yann LeCun vara pionjär inom djupinlärning.[7] Han vann tillsammans med Bengio och LeCun Turingpriset 2018.[8]
Han är mest känd för sitt arbete med artificiella neuronnät. Hinton har arbetat för Google och är professor inom datavetenskap vid University of Toronto.[9] Han är aktiv inom deep learning-fältet och var en av de första forskare som visade användningen av generaliserad backpropagation-algoritm för att träna flera lager neuronnät.[10][11][12] År 2023 sa han upp sig från Google för att öppet kunna kritisera den teknik han själv skapat. Hinton menar att han ångrar delar av sitt livsverk och har varnat för AI som människan inte kan kontrollera.[13]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- AAAI Fellow, 1990[14]
- Fellow of the Royal Society of Canada, 1996[1]
- Fellow of the Royal Society, 1998[1]
- Hedersdoktor vid Edinburghs universitet, 2001
- Rumelhart Prize, 2001[15]
- IJCAI Award for Research Excellence, 2005
- Gerhard Herzberg Canada Gold Medal for Science and Engineering, 2010
- Hedersdoktor vid University of Sussex, 2011
- Hedersdoktor vid Université de Sherbrooke, 2013
- IEEE Frank Rosenblatt Award, 2014[16]
- IEEE Maxwell Award, 2016[17]
- BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award, 2016
- Turingpriset, med Yann LeCun och Yoshua Bengio, 2018[18]
Companion av Kanadaorden, 2018[1]- Honda-priset, 2019[19]
- Dickson-priset i vetenskap, 2021[20]
- Prinsessan av Asturiens pris för teknisk och vetenskaplig forskning, 2022
- ACM Fellow, 2023[21]
Nobelpriset i fysik, med John Hopfield, 8 oktober 2024[22][23]- IEEE Neural Networks Pioneer Award
- Fellow of the Cognitive Science Society
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U20261.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.cs.toronto.edu .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20241240349, läst: 22 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ "Professor Geoffrey Hinton FRS".
- ^ ”The Nobel Prize in Physics 2024” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2024/hinton/facts/. Läst 8 oktober 2024.
- ^ ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2024”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2024/221989-press-release-swedish/. Läst 8 oktober 2024.
- ^ Lee, Kai-Fu (2018). AI Superpowers: China, Silicon Valley, and the New World Order. Boston: Houghton Mifflin Harcourt. sid. 86. Libris 087181zgxwlvgmd3. ISBN 9781328546395
- ^ ”Fathers of the Deep Learning revolution receive 2018 ACM A.M. Turing Award” (på engelska). www.acm.org. https://www.acm.org/media-center/2019/march/turing-award-2018. Läst 28 april 2019.
- ^ Daniela Hernandez (7 May 2013). ”The Man Behind the Google Brain: Andrew Ng and the Quest for the New AI”. Wired. http://www.wired.com/wiredenterprise/2013/05/neuro-artificial-intelligence/all/. Läst 10 maj 2013.
- ^ "How a Toronto professor’s research revolutionized artificial intelligence".
- ^ "The Next Generation of Neural Networks" på Youtube
- ^ AMA Geoffrey Hinton (self.
- ^ ”AI:s ”gudfader” varnar för mördarrobotar”. DN.se. 1 maj 2023. https://www.dn.se/varlden/ais-gudfader-varnar-for-mordarrobotar/. Läst 8 oktober 2024.
- ^ läs online, aaai.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, cognitivesciencesociety.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ieee.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ieee.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, awards.acm.org , läst: 22 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Dr. Geoffrey E. Hinton (på engelska), Honda Foundation, läs online, läst: 16 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cmu.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acm.org , läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 2024 (på engelska), läs online, läst: 8 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Nobel Laureate API-ID: 1038, läs online, läst: 8 oktober 2024.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- De använde fysiken för att hitta mönster i information – populärvetenskaplig information från KVA (svenska)
|