GJ 3991
| GJ 3991 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Herkules |
| Rektascension | 17t 09m 32,018s[1] |
| Deklination | +43° 40′ 52,773 ″[2] |
| Skenbar magnitud () | 13,671 ± 0,006[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M3.5 V[2] |
| B–V | +1,69[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -27,87 ± 0,0007[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +332,032 ± 0,514[2] mas/år Dek.: +274,501 ± 0,493[2] mas/år |
| Parallax () | 131,5996 ± 0,4285[4] |
| Avstånd | 24,78 ± 0,08 lå (7,60 ± 0,02 pc) |
| Absolut magnitud () | +12,41[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,20 M☉ |
| Radie | 0,084[3] R☉ |
| Temperatur | 3 492[3] K |
| Metallicitet | +0,20 ± 0,06 |
| Andra beteckningar | |
| HIP 83945, G 203-47, G 203-47B, G 203-47A, GJ 3991, HIC 83945, LSPM J1709+4340, 2MASS J17093153+4340531, NLTT 44290, TYC 3084-558-1, UCAC4 669-061850, USNO-B1.0 1336-00280975, WD 1708+437, WISEA J170931.87+434049.8, Gaia DR2 1355264565043431040, Gaia DR3 1355264565043431040[2] | |
GJ 3991 är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud av ca 13,67[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 131,6 mas,[4] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 24,8 ljusår (ca 7,6 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -28 km/s.[2]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan GJ 3991 A är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M3.5 V.[2] Den har en massa som är ca 0,20 solmassa, en radie som är ca 0,084[3] solradie och har en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[3]
GJ 3991 är en spektroskopisk dubbelstjärna i en snäv omloppsbana med en separation av endast 0,11 astronomiska enheter[5] och en omloppsperiod av ca 14,71 dygn och excentricitet 0,068.[6] Följeslagaren GJ 3991 B är en vit dvärg med en massa av ca 0,50 solmassa och en effektiv temperatur av ca 4 900 K. Den är förmodligen över 6 miljarder år gammal, vilket gör den till den äldsta kända av denna typ av objekt.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GJ 3991, 8 juli 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lindegren, L.; et al. (25 April 2018). "Gaia Data Release 2: The astrometric solution". Astronomy & Astrophysics. A2: 616. arXiv:1804.09366. Bibcode:2018A&A...616A...2L. doi:10.1051/0004-6361/201832727. S2CID 54497421.
- ^ [a b c d e f g h i j] G 203-47 (unistra.fr). Hämtad 2022-11-14.
- ^ [a b c d e f] https://www.universeguide.com/star/83945/hip83945. Hämtad 2022-11-14.
- ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ Reid, I. Neill; Gizis, John E. (June 1997). "Low-Mass Binaries and the Stellar Luminosity Function". The Astronomical Journal. 113: 2246. Bibcode:1997AJ....113.2246R. doi:10.1086/118436. ISSN 0004-6256.
- ^ Delfosse, Xavier; et al. (April 1999), "New neighbours. I. 13 new companions to nearby M dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 344: 897–910, arXiv:astro-ph/9812008, Bibcode:1999A&A...344..897D.
- ^ Bergeron, Pierre. "Synthetic Colors and Evolutionary Sequences of Hydrogen- and Helium-Atmosphere White Dwarfs". Hämtad 22 juni 2018.
