[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

GIUK-gapet

Från Wikipedia
GIUK-gapet.

GIUK-gapet är en beteckning på passagerna mellan Norska havet och Nordatlanten och är en förkortning för Greenland–Iceland–United Kingdom (GrönlandIslandStorbritannien). Det är främst en militär term som härstammar från NATO:s militärstrategi under Kalla kriget som byggde på att Sovjetunionens norra flotta skulle stoppas vid dessa passager i händelse av krig. Inga sovjetiska krigsfartyg eller stridsflygplan skulle tillåtas passera ut i Nordatlanten för att hota de viktiga sjöförbindelserna mellan Amerika och Europa.

GIUK-gapet övervakades av avlyssningssystemet SOSUS och patrullerades regelbundet av amerikanska och brittiska stridsfartyg och flygplan baserade på flygbaserna Keflavik på Island, VágarFäröarna, StornowayYttre Hebriderna samt Kinloss och Leuchars i Skottland.

I Sovjetunionen var man också mycket medveten om vikten av att i händelse av krig kunna passera GIUK-gapet och nå Nordatlanten för att kunna hindra amerikanska förstärkningar från att nå Europa. Några närmare detaljer om hur det skulle gå till är inte kända i väst, men det är troligt att de tunga bombflygplan av typerna Tu-16, Tu-22M och Tu-95 som var baserade på Kolahalvön hade som förstahandsuppgift att slå ut de flygbaser och stridsfartyg som bevakade passagerna. Atomubåtar passerade regelbundet gapet redan i fredstid på väg till och från sin patruller på Nordatlanten. Även om ubåtarna kunde upptäckas och spåras av SOSUS i GIUK-gapet så var de betydligt svårare att spåra i Nordatlantens djupa vatten.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GIUK gap, tidigare version.