Försvarsbeslutet 2004
Försvarsbeslutet 2004 (proposition 2004/05:5 och 2004/05:43 från regeringen Persson) gjordes av Sveriges riksdag den 16 december 2004 och anses som det sista försvarspolitiska beslutet i Sverige i ominriktningen från invasionsförsvar till insatsförsvar.
Tillsammans med försvarsbeslutet 2000 kan man anse det som den största förbandsslakten sedan försvarsbeslutet 1925 i svensk försvarshistoria eftersom 96 % av invasionsförsvarets numerär har skrotades när beslutet var genomfört 2007. Ännu år 1990 kunde försvaret mobilisera 730 000 man, men det nya insatsförsvaret ska bestå av max 31 500.[1]
Såväl grundutbildande förband i Grundorganisationen (GRO) som förband i Krigsorganisationen (KRIO) försvann. Även militärdistrikten i försvann i samband med beslutet.[2] En annan radikal förändring var det nya värnpliktssystemet som sedan infördes 2006 som innebar att nästan alla gör 11 månader och sedan en frivillig tredje termin.[3] Vidare avvecklades även Driftvärnet i samband med försvarsbeslutet.[4]
Förband som avvecklades
[redigera | redigera wikitext]- Territoriell ledningen
De fyra militärdistrikten avvecklades och det territoriella ansvaret övergickr till Högkvarteret.[5] Gotlands militärdistrikt avvecklades den 31 december 2004. De tre övriga militärdistrikten avvecklades den 31 december 2005, efter ett riksdagsbeslut den 16 november 2005.
- MD N - Norra militärdistriktet, Boden
- MD M - Mellersta militärdistriktet, Strängnäs
- MD S - Södra militärdistriktet, Göteborg
- MD G - Gotlands militärdistrikt, Visby
- Armén
Inom arméns avvecklades fyra regementen samt fem utbildningsbataljoner. Norrlands dragonregemente reducerades till bataljon[6]
- I 5 - Jämtlands fältjägarregemente, Östersund
- Trängbat/I 5 - Norrlands trängbataljon, del av I 5, Östersund
- Artbat/I 19 - Norrlands artilleribataljon, del av I 19, Boden (Uppgick i Artilleriregementet)
- Lvbat/I 19 - Norrlands luftvärnsbataljon, del av I 19, Boden
- Ingbat/I 19 - Norrlands ingenjörbataljon, del av I 19, Boden
- Signbat/I 19 - Norrlands signalbataljon, del av I 19, Boden
- K 4 - Norrlands dragonregemente, Arvidsjaur (Omorganiserades till Arméns Jägarbataljon)
- RAB - Redovisningsavdelning Bergslagen, Örebro
- P 10 - Södermanlands regemente, Strängnäs
- P 18 - Gotlands regemente, Visby
- Flygvapnet
- MTE - Flygvapnets markteleenheter,
- 1. hkpskv - Första helikopterskvadronen, Boden (omlokaliseras till F 21 Luleå)
- 2. hkpskv - Andra helikopterskvadronen, Berga (delar omlokaliseras till F 17 Kallinge)
- 5. hkpskv - Femte helikopterskvadronen, Göteborg/Säve (omlokaliseras 2006 till F 7 Såtenäs)
- F 4 - Jämtlands flygflottilj, Östersund
- Marinen
- 2. ysflj - Andra ytstridsflottiljen, Berga
- 3. ysflj - Tredje ytstridsflottiljen, Karlskrona
- 4. minkriflj - Fjärde minkrigsflottiljen, Berga
- MarinB O - Ostkustens marinbas, Berga/Muskö
- MarinB S - Sydkustens marinbas, Karlskrona
- Amf 4 - Älvsborgs amfibieregemente, Göteborg
- Hemvärnet
- Kalmargruppen, Kalmar
- Norrbottens gränsjägargrupp, Kalix
- Värmlandsgruppen, Kristinehamn
- Västmanlandsgruppen, Västerås
- Västernorrlandsgruppen, Sollefteå
- Älvsborgsgruppen, Borås
- Skolor
- FMHS - Försvarsmaktens Halmstadsskolor, Halmstad
- ÖS - Örlogsskolorna, Karlskrona
- AmfSS - Amfibiestridsskolan, Vaxholm
- ATS - Arméns tekniska skola, Östersund
- F 20 - Flygvapnets Uppsalaskolor, Uppsala
- MHS Ö - Militärhögskolan Östersund, Östersund
Förband som upprättas
[redigera | redigera wikitext]- Försvarsmaktsgemensamma
- FMTS - Försvarsmaktens tekniska skola, Halmstad
- FMTM - Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, Örebro
- Armén
- AJB - Arméns Jägarbataljon, Arvidsjaur
- Flygvapnet
- LSS - Luftstridsskolan, Uppsala
- 3.hkpskv - Tredje helikopterskvadronen, Ronneby (Upprättas av delarna från 2.hkpskv)
- Marinen
- MarinB - Marinbasen, Karlskrona
- SSS - Sjöstridsskolan, Karlskrona
- 3. sjöstridsflj - Tredje sjöstridsflottiljen, Karlskrona
- 4. sjöstridsflj - Fjärde sjöstridsflottiljen, Muskö
Omlokaliseringar
[redigera | redigera wikitext]- Försvarsmaktsgemensamma
- FMLOG - Försvarsmaktens logistik, från Karlstad till Stockholm
- FSC - Försvarsmaktens sjukvårdscentrum, från Hammarö till Göteborg
- FöMusC - Försvarsmusikcentrum, från Strängnäs till Upplands-Bro/Kungsängen
- Armén
- A 9 - Artilleriregementet, från Kristinehamn till Boden
- MS - Motorskolan från Östersund till Skövde
- Flygvapnet
- FBJS - Flygbasjägarskolan från F 7 Såtenäs till F 17 Kallinge
- Helikopterverksamheten från Haninge/Berga till Ronneby/Kallinge
- Marinen
- 1. ubflj - Första ubåtsflottiljen, från Haninge/Berga till Karlskrona
- Amf 1 - Vaxholms amfibieregemente, från Vaxholm till Haninge/Berga
- Marinbasverksamheten från Haninge/Berga till Haninge/Muskö
- 4. minkriflj - Fjärde minkrigsflottiljen från Haninge/Berga till Haninge/Muskö
Sammanfattning
[redigera | redigera wikitext]- Artilleriregementet (A 9), omlokaliseras från Kristinehamns garnison till Bodens garnison.
- Arméns tekniska skola (ATS), omlokaliseras från Östersund till Halmstad där den inordnas i Försvarsmaktens Halmstadsskolor och bildar Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS).
- Försvarets sjukvårdscentrum (FSC), omlokaliseras från Hammarö kommun till Göteborg.
- Första amfibieregementet (Amf 1), omlokaliseras från Rindö utanför Vaxholm till Berga örlogsbas söder som Stockholm.
- Amfibiestridsskolan (AmfSS) avvecklas och inordnas i Sjöstridsskolan.
- Örlogsskolorna (ÖS), omorganiseras till Sjöstridsskolan (SSS), med lokalisering till Karlskrona. I skolan finns numera en amfibiesektion.
- Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20), avvecklas och omorganiseras till Luftstridsskolan (LSS).
- Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB) och Flygvapnets markteleenheter (MTE) inordnas i nyupprättade Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM).
- Norrlands artilleribataljon (I 19/Artbat) inordnas inom Artilleriregementet.
- Norrlands dragonregemente (K 4), avvecklas som självständigt förband. Inordnas som Arméns jägarbataljon inom Norrbottens regemente.
- Norrlands ingenjörbataljon (I 19/Ingbat) inordnat som kompani inom Norrbottens regemente.
- Helikopterverksamheten vid Göteborg/Säve, Östersund/Frösön och Boden avvecklas.
- Helikopterverksamhet, militär flygräddning ("search and rescue") inrättas vid F 7 Lidköping/Såtenäs, F 17 i Ronneby/Kallinge och F 21 Luleå.
- Försvarsmaktens kvalificerade sjukvårdsutbildning samlas till Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) i Göteborg.
- Hemvärnet
I och med att de fyra militärdistrikten avvecklades, ombildades de tidigare militärdistriktsgrupperna den 1 januari 2006 till utbildningsgrupper, vilka tillsammans med deras hemvärnsförband underställdes ett utbildningsförband. Driftvärnet avvecklas den 30 juni 2005 och personal överfördes till övriga delar av Hemvärnet. Den 1 juli 2005 omorganiserades följande MD-grupper till:
- Göteborgsgruppen och Älvsborgsgruppen omorganiserades till Elfsborgsgruppen, med staben lokaliserad till Göteborg.
- Kalmargruppen och Kronobergsgruppen omorganiserades till Kalmar- och Kronobergsgruppen, med staben lokaliserad till Växjö.
- Skånska dragongruppen och Södra skånska gruppen omorganiserades till Skånska gruppen, med staben lokaliserad till Revingehed.
- Norrbottens gränsjägargrupp inordnas i Lapplandsjägargruppen, med staben lokaliserad till Kiruna.
- Västernorrlandsgruppen inordnas i Härnösandsgruppen, med staben lokaliserad till Härnösand.
- Jämtlandsgruppen byter namn till Fältjägargruppen med bibehållen stab lokaliserad till Östersund.
- Livregementets grenadjärgrupp och Värmlandsgruppen omorganiserades till Örebro-Värmlandsgruppen, med staben lokaliserad till Örebro.
- Upplandsgruppen och Västmanlandsgruppen omorganiserades till Upplands- och Västmanlandsgruppen, med staben lokaliserad till Enköping.
- Gotlandsgruppen samlokaliseras tillsammans med F 17 Gotlands:s enhet i Visby.
| År | Procent av BNP |
|---|---|
| 2005 | 1,4 |
| 2006 | 1,3 |
| 2007 | 1,3 |
| 2008 | 1,2 |
| 2009 | 1,2 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Holmström, Mikael (28 november 2004). ”Försvarets bantning ger stort manfall”. SvD.se. https://www.svd.se/a/503e3ed8-2379-3661-ae83-7c765b76e390/forsvarets-bantning-ger-stort-manfall. Läst 31 mars 2022.
- ^ Svd.se (2004-09-25) De här berörs av försvarspropositionen Läst 9 januari 2010
- ^ regeringen.se Försvarsmaktens grundorganisation Arkiverad 13 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2010
- ^ Hemvarnet.se (2009-02-27) Hemvärnet kvar i regeringens förslag till försvarsbeslut Läst 2 juli 2011
- ^ Mil.se (2005-11-17) Militärdistrikten avvecklas Läst 9 januari 2010
- ^ Svd.se (2004-12-16) Arvidsjaur vågar inte jubla Läst 9 januari 2010
- ^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160802085529/http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/. Läst 5 oktober 2016.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.)
- Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.)
- Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)
- ”Regeringens proposition 2004/05:5–Vårt framtida försvar”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035.
- ”Regeringens proposition 2004/05:43–Försvarsmaktens grundorganisation”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forsvarsmaktens-grundorganisation_GS0343.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Försvarsmakten grundorganisation
- Militärdistrikten läggs ner
- Kompletterande underlag inför försvarsbeslut 2004
| |||||||||||