Diskussion:Indelningsverket

Det finns bra bildet att hysta in från den engelska sidan. Är copyright ett problem?DanielDemaret 28 april 2006 kl.14.25 (CEST)

Ja på många bilder hittade en bild. Frederico 21 juli 2006 kl.21.51 (CEST)

På tal om bilder: Den medtagna bilden på ett amatörmässigt byggt stenhus är Lasse i Berget nära Husaby. En ivrig jägare och original, men EJ indelningsknekt. Han tycks ha uniform på sig på bilden, men vet ej varför. Han tyckte väl han såg extra bra ut i uniform.

Knektarna brukade fö inte ha uniform eller gevär på sig till vardags, den förvarades inlåst i en kista hos den ansvarige rotebonden.

Indelningssoldater hade tämligen enhetliga, standardiserade stugor med tillhörande lagård. Orginaltexten säger enbart att det är en jordstuga. INGENSTANS antyds det att det är en soldatstuga. Jmf med bilden på Västarvet: http://www9.vgregion.se/vastarvet/va/resultat_enpost.asp?nr=VGM_A121903_B Jag föreslår att ni helt enkelt byter ut bilden mot en soldatstuga./StefanZ.

Usel bildkvalitet. Byt ut. Här finns att välja på: Digitalt museum //Ha de Bulver (disk)

Landskapslagen?

Vad menas med "landskapslagen" i bestämd form singularis? Landskapslagarna är ett tidigmedeltida fenomen, och gällde självklart bara enskilda landskap. Är det månne Kristofers landslag som avses? andejons 17 november 2007 kl. 10.23 (CET)

Min källa specificerar inte närmare vilken lag som åsyftas. Ändra som du finner lämpligt, jag vet dessutom inte inte när indelningen i härader började. Wvs 17 november 2007 kl. 10.45 (CET)

Jag vill rekommendera att den som påbörja sidan tar del av: Lindegren, Jan Utskrivning och utsugning : produktion och reproduktion i Bygdeå 1620-1640 Det är den enda bok som i grundforskning tar tag i effekterna av en hög utskrivning.

............................................. Bra artikel i stort. Ett par mindre inexaktheter har dock smugit sig in. Jag hoppas att något petar i rätt uppgifter: "Två gårdar skulle tillsammans bilda en rote, ..., även om i fattigare trakter långt fler gårdar kunde gå samman. ...... De meniga flottisterna, eller båtsmännen, försörjdes på liknande sätt. Dessa placerades dock ut i kustlandskapen.[9" Det som avses är ju egentligen inte gårdar, utan Hemman. Många gårdar var ju mindre än ett hemman. Det är därför ett rote brukade bestå av ett kanske upp till 10 gårdar. Den ansvarige rotebonden satt på den största gården och roten kompletterades då med ett antal mindre gårdar. ..... Området runt marinbasen Karlskrona, dvs Blekinge med omnejd, organiserades runt båtsmanstorp ja. De andra båtsmän underhölls av STÄDERNA, beroende på stadens storlek. Också inlandsstäderna. Så t.ex. Lidköping vid Vänern hade 10 båtsmän, Skara utan någon sjö alls 6. Dessa fick ett mindre hus i stadsmiljön att bo i tillsammans med sin familj./StefanZ.............. Peta gärna också in att den indelte soldaten förväntades gifta sig och helst ha barn. Hade han ingen lämplig hustru på gång vid rekrytering anvisades han en lämplig hustru, av rotebonden i samarbete med kompanichefen. En dylik anvisad lämplig hustru var inte sällan en soldatänka. Hon som hittills bott på torpet, eller en annan som fanns tillgänglig. Se t.ex. Björn Lippolds böcker om de indelta knektarna./StefanZ ........

Faktamall

Nu förstår jag andejons tillbakarullningar - han har tydligen skrivit den här artikeln. Och här framkommer faktafel: artikeln framställer legoknektar och värvade regementen under första rubriken som om detta vore indelningsverket. Men detta var ju något helt annat! Till indelningsverket utskrevs varje man i stridbar ålder och av dessa valde rotehållaren ut en lämplig kandidat. Jämför med artikeln Indelta armén i Nordisk familjebok.--90.233.187.12 3 juni 2011 kl. 20.41 (CEST)

Det nordisk familjebok beskriver är yngre indelningsverket. Det är visserligen sant att det ofta är det som menas med indelningsverket, men för att ur Svenska underofficerarnas historia citera Geijer och Svenska folkets historia: OM man med indelningsverket menar en vid jorden fästad och efter provinserna indelad skyldighet att uppsätta och underhålla krigshären, så är Gustaf Adolf grundläggaren till vad Karl den XI:te fullbordade. Sedan skulle artikeln likafullt behöva utökas.--FBQ (disk) 19 augusti 2012 kl. 18.05 (CEST)

Varför felaktig illustration?

Varför inte visa ett riktigt, typiskt soldattorp? Den boningen som nu visas i bild är Lasse i Bergets grottstuga. Lasse var inte ens soldat, men väl en ivrig jägare. Originaltexten till bilden skriver bara att det är en jordstuga. Kan någon mera fingerfärdig än jag vara snäll och byta ut bilden? Alternativt ge en god motivering varför skall den finnas kvar. / StefanZ

Världens äldsta värnplikt? Knappast

Från norska Wikipedia, där det framgår att värnplikten infördes i Norge 60 år före Sverige "Den norske hæren ble organisert som en bondehær. Således ble bondeoppbud satt inn under Sjuårskrigen i 1563–1570. Først ved en kongelig ordinans utstedt av Christian 4 i 1628 ble det opprettet en mer «moderne» norsk landarmé basert på verneplikt. Fire gårder ble lagt sammen i en «legd», med plikt til å holde en fotsoldat. For første gang fikk Norge da stående vernepliktige styrker i fredstid. Verneplikten hvilte på bøndene, som utgjorde cirka 90 prosent av landets innbyggere. For borgerne i byene, kystbefolkningen og befolkningen i Nord-Norge var det ingen verneplikt." 46.230.132.24 22 augusti 2018 kl. 18.15 (CEST)

Du har läst väldigt slarvigt. För det första handlar det relevanta stycket om det äldre indelningsverket, som skapades på 1540-talet, alltså 90 år före det norska systemet. För det andra står det tydligt att åsikten att detta vore att betrakta som den första värnplikten var en 1800-talssyn, som alltså inte längre anses giltig.

andejons (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 20.27 (CEST)