Diskussion:Hertig

Kungen fortfarande hertig?

Har kungen kvar titeln som hertig av Jämtland trots att hans prinstid är över och han som kung "härskar" över alla landskap? I vissa sammanhang tycker jag mig ha uppfattat att det ligger till på det viset, men är inte säker. Skvattram 3 februari 2007 kl. 02.30 (CET)

Så är det. Titeln kvarstår, även om han inte är prins längre. Riggwelter 3 februari 2007 kl. 02.33 (CET)

Jag har rakt motsatt uppfattning och har för några år sedan kollat detta med hovet. Drottningen är alltså inte hertiginna av Jämtland. --SergeWoodzing (diskussion) 14 juli 2014 kl. 15.19 (CEST)

Ingen hertig av fler landskap i modern tid

"I Sverige har kungen sedan 1772 som hederstitel utnämnt kungahusets prinsar till hertigar för ett eller flera svenska landskap." står det (min fetning), men ingen hertig har någonsin fått fler än ett. Varför ska det då stå så? --SergeWoodzing (diskussion) 14 juli 2014 kl. 15.21 (CEST)

Den orutinerade skulle också kunna tolka meningen, som den ser ut nu, som att flera prinsar samtidigt skulle ha kunnat få samma landskap. Varför vara otydlig? --SergeWoodzing (diskussion) 14 juli 2014 kl. 15.26 (CEST)

Därför att det knappast är något exklusivt för hertiginnor att få flera landskap. Jag skrev om för att göra det tydligare hur kungen ändrade traditionen.

andejons (diskussion) 14 juli 2014 kl. 19.01 (CEST)

Åsikter presenterade som fakta

I texten skrivs åsikten Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux [ifrågasatt uppgift], vilket är latin för hertig och betyder ledare som om det vore någon sorts fakta, men detta kan inte historiskt verifieras med vederhäftiga primära källor, utan syftar på privata åsikter. Wikipedia skall inte ta ställning, eller presentera någons åsikt som den enda sanningen, så detta textavsnitt förefaller inte vara korrekt, utan tycks vara en enskild Wikipediaanvändares privata åsikt, kamouflerad till fakta. Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 16.52 (CEST)

Wikipedia skall skrivas utifrån vad professionella historiker anför, inte Dan Koehls åsikter och gissningar. Att "jarl" översattes med "dux" var inte svårt att hitta en källa för, och påståendet att "Birger Brosa och Birger jarl är de enda två svenskar som titulerats Dux Sweorum" var lika fel det. Använd moderna källor som diskuterar skillnaden mellan "jarl" och "hertig", och spekulera inte i hur "dux" bör översättas.

andejons (diskussion) 22 juni 2021 kl. 19.03 (CEST)

jag vill inte gärna kalla en persons åsikt från 1910 för en modern källa', även där har vi olika uppfattningar.

Men det är inte mina privata åsikter jag anför i texten som @Yger: raderade, tex avbildningar av skandinaviska hertigliga kronor, som jag faktiskt inte hade en aning om var förbjuda att använda i artikel Hertig:

Birger jarl, den första svensken som avbildats med svensk medeltida hertigs krona, och den andra i ordningen titulerad Dux Sweciae efter Birger Brosa.

En dansk hertigs krona.

En norsk hertigs krona.

I Kingship and State Formation in Sweden: 1130 - 1290 av Philip Line står att läsa att den första svensk, som på latin skriver sig Dux Sweorum, är Birger Brosa. Saxo omnämner honom med tre olika titlar: Suethiae duce (titel som idag översättas till Hertig av Sverige), Suethiae satrapa (titeln för provinsståthållare och 'skyddare av landet'), och Prefectum Gothiae (kungens ställföreträdare i en provins under hans bortavaro). Birger Brosa och Birger jarl är de enda två svenskar som titulerats Dux Sweorum före Birger inför titeln hertig som arvstitel åt kung Valdemars yngre bröder. Inga andra svenska jarlar har någonstans omnämnts som Dux Sweorum, och Birger jarl anses också jämsides ed jarltiteln ha varit hertig, och han omnämns 1247 av Vilhelm av Sabina som Dux och kung Erik Erikssons hertig, och att han regerade hela Sverige, alltså innan han blev jarl 1248, och han omnämns som hertig på ren svenska i 1400-talsöversättning av en vidimation från 1353 föreliggande brev av konung Erik och Birger jarl från 1248 om munkaskäppan från Njudung och Finnveden i formuleringen ”her Karl hertog Birges brother”.

Det har påståtts utan källstöd att under medeltiden den nordiska titeln jarl översattes till latinets dux , vilket vilket skulle vara latin för hertig. Det har vidare påstås utan källstöd att Dux skulle betyda ledare. Genom att några personers åsikter och tolkningar är att Birger inte var hertig och att Dux på svenska översattes till Jarl, har detta att den latinska titeln för hertig, dux, motsvarade den svenska titeln jarl, ibland kommit att anses som ett etablerat faktum, varför det bör framhållas att de skriftliga källorna bekräftar det motsatta, och att det därför råder olika åsikter i denna fråga och bland andra Professor Jan Svanberg anser att Birger i alla fall i internationell text bör kallas för Duke of Sweden.

Det har vidare sagts att efter att den siste jarlen (Birger jarl) gav hertigtitel till kung Valdemars bröder, kom titeln hertig eller dux i Sverige att bara användas för söner inom kungahuset, med ett enda undantag, hertig Bengt Algotsson, men detta har också visat sig vara felaktigt, och bland annat den 17 december 1320 omnämns Birger jarls hustru Ingeborg Eriksdotter som ingeburgis eiusdem gracia ducissa sweorum, på svenska Ingeborg, hertiginna av Sverige. Deras son, hertig magnus tituleras iunior dux sweorum vilket antyder att samtiden ansåg att det fanns en Senior.

-Allt källbelagt. Medan det som nu står har en persons åsikt från 1910 som det anda svenskar skall få läsa, trots att det inte finns källor som stöder andra åsiktedäribland en person som på 1400 talet skrev ”her Karl, hertog Birges brother” enligt Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionenvilket går att läsa i (ÄSF) på Adelsvapen.

Skribenten av Ugglaartikeln från 1910 har alltså tydligen inte läst formuleringen ”her Karl hertog Birges brother”, eller så har i likhet emda andra haft lässvårigheter, eller haft signifikativa problem med att förstå vad ”her Karl, hertog Birges brother betyder. Han kanske trodde att HERTOG avsåg något annat än hertig, eller att det avsåg en annan, av historiker okänd person med namnet Birger, som år 1248, var HERTOG????

Jag undrar jag. vem denne Birger då skulle ha varit om inte Birger jarl??

Lustigt hur en primär källa, där det står ”her Karl, hertog Birges brother, är mindre värd än Andejons åsikter? .Men på Wikipedia, med yttryckliga förbud mot att äga artiklar, och uttryckliga påbud att artiklar skall vara NPOV, och där alla skall vara jämlika, är kanske en del användare mer jämlika än andra...

Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 19.18 (CEST)

Jag återställde till versionen från 22 april, inte för jag har åsikter om sakinnehållet utan för att stoppa ett redigeringskrig. Om du vill ändra denna text behöver du få stöd här på diskussionssidan för den ändringen.Yger (diskussion) 22 juni 2021 kl. 19.34 (CEST)u

Vem Yger tror du VÅGAR ge mig stöd, när en bild på en hertiglig krona, och formuleringen från 1200-talet hertog Birges brother, är mindre värd än Andejons åsikter? Är det någon särskild, ärlig, modig, och handlingskraftig person, som är villig att upprätthålla "The five pillars" på svenska Wikipedia som du åsyftar? Vem är det du tänker på, är det en levande existerande person? Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 19.50 (CEST)

Denna fråga tycks mig relevant, eftersom Andejons inte behöver något stöd, han gör som han vill med de sidor han äger, och han behöver inte komma överens med någon, han kan radera efter tycke och smak, inklusive bryta mot reglerna oh radera malla med NPOV alarm? Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 19.52 (CEST)

Andejons har inte ändrat versionen från april, och bara marginellt bidragit till denna artikel. Däremot har han haft invändningar (vad jag kan se rimliga) mot den text du lagt in, och i ett sådant fall måste du diskutera dessa och bli övererens innan du för in dem.Yger (diskussion) 22 juni 2021 kl. 20.21 (CEST)

Ja, det är ingen tvekan om vem du stöder, när man nuförtiden inte bara måste uppvisa källor, utan också ha stöd, om man skall få redigera den fd fria encycklopedin, men VEM skulle stödja mig, jag har jag bara hänvisat till ett tiotal källor, och inte som Andejons, refererat till EN åsikt från 1910?

Yger vad tycker du RIMLIGEN att det står här: hertog Birges brother? kan du möjligen läsa orden Birger, och Hertog? Eller är även min läsförståelse något som jag saknar stöd för, och det står någing annat? Vad läser tex DU här: hertog Birges brother? Källa: Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF) https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tillbakaseende_ulv Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 20.32 (CEST)

Jag läser vidare att ”her Karl hertog Birges brother” enl. ref. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tillbakaseende_ulv tycks vara en översättning från 1400-talet av en handling från 1353. Detta tycker jag inte ger stöd åt Dan Koehls teorier. -Wvs (diskussion) 22 juni 2021 kl. 21.28 (CEST)

Tack @Wvs:, för stödet att det är en mer samtida källa, än teorierna från 1910, som nog får avses vara betydligt mindre samtida, och där det inte refereras till en primär källa, utan till en åsikt eller teori. Liksom Andejons gör i sin teori. Medan en samtida källa anses av historiker ha högt värde, högre värde än en åsikt från 1910. Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 21.35 (CEST)

Här har vi en källa från där inte bara HERTIG BIRGER utan även biskop Vilhelm av Sabina, som Andejons (återigen utan källstöd, med bara sin åsikt som stöd)var skeptisk till att han 1247 avsåg Birger när han skrev om Dux Sweciae, och han regared hela Sverige, Andejons menade att det kunde vara Ulf Fase, ett år innan han avled, som Vilhelm av Sabina avsåg: Källan kan ses på riksarkivet, Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven nr SDHK-nr: 621

1248 december 25

Kung Erik (Eriksson) och hertig Birger kungör att det inför dem och ”rikets råd” med biskop Vilhelms av Sabina samtycke stadfästs att Nydala kloster skulle uppbära en skeppa korn varje år från bönderna i ”Nydingeland östher och vester” och i Östbo, Sunnerbo och Västbo härader i Finnveden. Vittnen var biskop Kol, hertig Birgers bror Karl och hans son med samma namn, herr Holmger, herr Magnus Bengtsson m.fl.

latin: Wij Erich med gudz nade Swerigis koning oc birghe aff samme naade Hertog i Swerige hilsa alla the thetta breff see eller höre ewerdelige med gudh The ærende oc tingesthe som hantheeris oc skee i thiden plega forwares oc varactige giöres med ord oc skriffuelse paa thet at the ey skwle i framtijden forgangis aff myndet Thi skall thet allom mannom vitherlikit ware at i vore daghe bleff skicket oc stadfest indhe for oss oc rigissens raad med werdige fadhers i Gudhi her villam biscop i sabin

Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 22.04 (CEST)

Brevet är en förfalskning, och har varit känt som sådant sedan 1700-talet. Läs kommentaren nederst på riksarkivet.

andejons (diskussion) 22 juni 2021 kl. 22.22 (CEST)

OM detta är en förfalskning, vilket synes vara en åsikt från 1700-talet skulle verkligen förfalskaren varit så korkad att han använde fel titel för Birger? Skulle man under 300 år, inte ha upptäckt det, om inte alla ansåg Birger vara hertig?

och @Andejons:, du har förut refererat till Dick Harrison, och han tycks inte vara överens med dig och folk från 1700-talet, att det är en förfalksning:

Enligt den svenska historikern Dick Harrisson var det första uppdraget som Birger Jarl utförde en medling mellan munkarna i ett kloster i Nydala' och bönder från Östbo Härad'. En konflikt som var år 1238.

Vilket bör vara konflikten beskriven ovan: Källa: https://www.birgerjarl2010.se/

Är detta också en förfalskning? Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, nr SDHK-nr: 3047

1320 december 17 Jönköping

Kung Magnus och hans moder hertiginnan Ingeborg upplåter sin gård Husaby (nu i Ö. Husby socken, Östkinds härad) på Vikbolandet till Knut Erengislessons barn, i ersättning för gården Utnäs (Säby socken, Tuhundra härad), som Knut orättvisligen innehaft och som kungen och hertiginnan återgivit åt rätta ägarens, riddarens Rörik Algotssons döttrar Katarina och Cecilia, lagmannen i Västergötland Knut Magnussons och Nils Björnssons hustrur. Utfärdarna beseglar tillsammans med riksråden ärkebiskop Olof i Uppsala, biskoparna Bengt i Skara, Karl i Linköping, Styrbjörn i Strängnäs, välborna herrar Mathias Kettilmundsson, Filip Ulfsson, Knut Jonsson, Tore Kettilsson, Håkan Jonsson Læma, Bo Nilsson, Erik Toreson, Sune Jonsson, Gisle Elinason, Tyrgil Andersson, Magnus Nilsson, Karl Tokason, Ingevald Estridsson, Johannes Tuur, Gustav Tunasson, Johannes Tolfsson, Knut Folkeson, Nils Abjörnsson, Sigmund Keldorsson, Ulf Abjörnsson, Erengisle Näskonungsson, Magnus Bengtsson samt Rangvald Magnusson.

Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 22.31 (CEST)

jag kan dessutom tillfoga, att det enligt min mening INTE bara står att hon är hertiginna (ducissa), historikerna på Riksarkivet/Medeltidsbreven, har inte läst latinet korrekt, eftersom det dessutom står på latin, att hon är ÄNKA till en hertig (ducis relicta)?:

Omnibus presentes litteras inspecturis Magnus dei gracia rex swecie et norwegie ac ingeburgis eiusdem gracia ducissa sweorum. domini ducis E. relicta, salutem in domino sempiternam.

Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 22.38 (CEST)

=personen som 1909 trodde att Dux var översättning till svenskans Jarl hade fel, och PRECIS SOM I NORGE kunde en person vara i Sverige uppenbarligen vara både Jarl och hertig samtidigt, de var liksom i Norge, inte heller i Sverige, synonymer, angående Norge har jag fullständigt bevisat detta med gott källstöd.

Sutsats:

• Om någon hävdade med en personlig åsikt, år 1909, att alla romer var tjuvar, så är detta inget bevis för detta år 2021.
• Om någon hävdade med en personlig åsikt, år 1909, att dux var översättning för jarl, så är detta inget bevis för detta år 2021.

Dan Koehl (diskussion) 22 juni 2021 kl. 22.44 (CEST)

den av Andejons anförda teorin att Vilhelm av Sabina år 1248 lika gärna kan ha avsett Ulf Fase med "Dux Swecia" tycks inte Svenska Wikipedia stödja, eftersom det på sidan om Birger jarl står:

I februari 1248 hölls det så kallade Skänninge möte där riktlinjerna för rikets relation till den katolska kyrkan drogs upp. Med på mötet med den utsände kardinalbiskopen Vilhelm av Sabina var förutom Birger jarl: ärkebiskop Jarler, rikets fem övriga biskopar, klosterledare, präster samt lagmannen i Östergötland och ett antal stormän.

-Någon Ulf Fase ser jag inte uppräknad där, och i källdokumentet är inte heller Ulf Fase onämnd, men däremot Birger jarl, så även med denna teori, tycks Andejons ha fel, se källan https://web.archive.org/web/20070930215615/http://www.svenskakyrkan.se/svk/kyrkstat/brohed.htm

Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 00.16 (CEST)

Jag undrar varför Prof. Jan Svanberg in Furstebilder från folkungatid ISBN 91-85884-52-9 pp. 104-106 är utsatt för cencur, brott mot Wikipedias regler. Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 14.57 (CEST)

Censur? Så här skriver man på webbplatsen 'Hertigdomar i Sverige' [2]:
"Professor i konsthistoria Jan Svanberg anser att eftersom Birger Jarl (död 1266) hade en hertig koronett av engelsk och kontinentaleuropeisk design var han faktiskt en hertig och att hans latinska titel Dux Sueorum skulle ges som hertig och regent av Sverige på engelska.(Furstebilder från folkungatid ISBN 91-85884-52-9 s. 97 & 104-106)
I Sverige och på svenska då tolkades betydelsen av den latinska duxen fortfarande som jarl tills Birgers son officiellt fick den nya hertig- titeln, som svenskarna från och med då såg som motsvarighet till hertig. (Furstebilder från folkungatid ISBN 91-85884-52-9 s. 97)" -Wvs (diskussion) 23 juni 2021 kl. 22.03 (CEST)

Det där tycks vara en automatöversättning av en:Duchies in Sweden. Att återge Svanbergs åsikt är naturligtvis görligt om någon kan få tag på boken.

andejons (diskussion) 23 juni 2021 kl. 22.18 (CEST)

Och lika lite bevis för den anonyme personen som 1910 skrev att jarl och Dux var samma sak. Ett helt och totalt obevisat påstående. Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 22.55 (CEST)

Dan fortsätter att slarva. Artikeln i fråga skrevs av Sven Tunberg. Vill Dan ha en bättre källa kan säkert Glossarium till medeltidslatinet i Sverige, som finns vid ett antal bibliotek, ha en del att säga. Fram till dess att han presenterat något annat än sina personliga åsikter är dock Tunberg en tillräcklig källa.

andejons (diskussion) 23 juni 2021 kl. 23.14 (CEST)

En persons åsikt, utan en förklarande artikel, analys eller liknande, är inget bevis. Hade Tunberg skrivit 1910 att det finns glass på månen, så är det likväl inget bevis för att det finns glass på månen. Historia fungerar inte medelst att någon påstår något en gång.Även inom disciplinen Historia krävs att man bevisar sina teser. Dan Koehl (diskussion) 24 juni 2021 kl. 12.09 (CEST)

Vi återger uppgifter från historikers på källor byggda framställningar. Det är inte vår sak att belägga eller vederlägga dem. Det får göras på annat håll. När det är gjort presenterar vi resultatet här. Tostarpadius (diskussion) 24 juni 2021 kl. 14.02 (CEST)

Om detta påstående hade varit sant, hade man inte cencurerat Jan Svanberg, professor och mottagare av Samfundet S:t Eriks plakett, samt disputerad forskare från Centrum för medeltidsstudier. Eller påstått och jag framför mina åsikter och teorier när jag citerar forskning och källor.Dan Koehl (diskussion) 24 juni 2021 kl. 14.09 (CEST)

Det går inte att utläsa av Dina texter vad som är forskares läsning av källorna och vad som är Dina egna tolkningar. Du polemiserar också på ett sätt som inte passar i en encyklopedisk artikel. Tostarpadius (diskussion) 24 juni 2021 kl. 14.48 (CEST)

Detta är dina personliga åsikter, vilket inte är fakta. Om detta påstående hade varit sant, hade man inte cencurerat Jan Svanberg, professor och mottagare av Samfundet S:t Eriks plakett, samt disputerad forskare från Centrum för medeltidsstudier. Eller påstått och jag framför mina åsikter och teorier när jag citerar forskning och källor. Det sakliga objektet för diskussionen, är INTE min person. Jag tror det finns nån regel om att man skall sakligt diskutera sakfrågor, inte andra användare. Dan Koehl (diskussion) 24 juni 2021 kl. 14.53 (CEST)

Det enda Svanberg har åberopats för är att han har åsikten att Birger borde kallas "Duke" på engelska. Utan ytterligare förklaringar av varför han tycker det är det svårt att förstå vad läsaren skall få ut av den informationen.

I övrigt finner jag följande noter i Dans text: 1. Att Philip Line skriver att Birger brosa var den förste att kalla sig "Dux Sweorum". Jag ser inget att ifrågasätta i detta, men utsagan ger inget stöd för den åsikt Dan förfäktar. 2. Referens till "Äldre svenska frälseätter", utan sidnummer är denna värdelös. 3. Referens till adelsvapenwiki. I den länkade artikeln finns ingen information som stämmer med den text noten placerats intill. 4. En referens till någons privata släktforskningssida, vilken har noll källvärde. 5. En referens till SDHK. Som Tostarpadius redan har påpekat rör den dock en senare generation där det inte råder några tvivel om att titeln "hertig" brukades.

Insprängt i texten finns även en referens till Saxo, men inget av det som refereras har någon betydelse för argumentationen. Till detta kommer redan påpekade grova fel i själva texten.

Summa summarum: Dan har hänvisat till källor, men referenserna är antingen ovidkommande eller av så dålig kvalitet att de måste avfärdas på formella kriterier.

andejons (diskussion) 24 juni 2021 kl. 18.21 (CEST)

Litet sidospår, men det kan väl vara intressant med tanke på att skulpturen av vad som antagits vara Birger Jarl anses vara prydd av en hertigkrona. Jag känner inte till någon användning av rangkronor före 1500-talet. Varifrån kommer utformningen av rangkronorna och när införs de?FBQ (diskussion) 16 juli 2021 kl. 22.04 (CEST)

Under medeltiden existerade inte rangkronor i den bemärkelsen att utformningen av en krona symboliserade en viss rang. Det infördes mycket riktigt först på 1560-talet. När kungar och jarlar/hertigar avbildades sida vid sida gjordes dock kungens krona något större, varför man kan tala om kunga- och hertigkronor. Kronan på skulpturen av Birger jarl är något av ett mysterium. Kombinationen liljor och rosor på en smal kronring är såvitt jag förstår mycket ovanlig. /Elzo 90 (diskussion) 23 juli 2021 kl. 08.26 (CEST)

Ok, tack, men då blir det ju svårt att kalla den hertigkrona. Slutna kronor är ju också huvudsakligen sena, så det handlar ju helt om öppna kronor. Sedan har jag ju sett enklare varianter som bara är en kronring utan ståndare, särskilt burna av ickekungar. Men jag har aldrig sett någon tydlig rangdistiktion mellan dessa och sådana med ståndare av olika slag.FBQ (diskussion) 23 juli 2021 kl. 09.10 (CEST)

Medeltida avbildningar brukar ju vanligen vara bökiga eftersom det vanligen brukar vara mycket svårt att veta om konstnären avsiktligt velat lägga till en detalj från verkligheten som är central för vad han vill säga, eller om det handlar om konventioner kring hur bilder framställs som snarare handlar om att kopiera från andra avbildningar, gärna sådana från ett område som är stilbildande inom konsten.FBQ (diskussion) 23 juli 2021 kl. 09.16 (CEST)

Diskussionen ovan är väl i stort sett överspelad, men för framtida läsare vill jag ändå bemöta ett par påståenden som gjorts.

• Det stämmer inte att Birger Brosa och Birger jarl var de enda som använt titeln Dux Sweorum. Även Ulf jarl tituleras Dux Sueuorum i ett brev från 1244 (SDHK-nr: 534). Det kan förstås ha funnits fler som vi inte känner till.

• Ovannämnde Ulf lät även slå mynt med texten VLF IARL, vilket visar att svenskans "jarl" översattes till latinets "dux" på 1200-talet.

• I sin bok Furstebilder från folkungatid, som hänvisats till ovan, uppger Jan Svanberg förvisso att Birger jarl i ett internationellt perspektiv var likställd med en hertig, men författaren ansluter sig helt till den etablerade uppfattningen av Birger var den siste innehavaren av det äldre ämbetet jarl och sonen Magnus den första innehavaren av det nya ämbetet hertig (s. 39).

• Birger jarls krona på stenskulpturen beskriver Svanberg (s. 104 ff.) som en unik sammansmältning av två hertigliga värdighetstecken: den brittiska hertigkronan och den nordvästeuropeiska rosenkransen. Denna krona har en komplex tillkomsthistoria och måste ses i sitt sammanhang. Den kan inte utan vidare sättas i relation till den ovan avbildade danska rangkronan för hertigar som infördes först 1671.

• Hur jarltiteln kom att ersättas av hertigtiteln har utretts i två artiklar i Historisk tidskrift: Jarladömet - sveahertigdömet av Birgitta Fritz (1971) och Hertigtitelns införande i Sverige av Hans Gillingstam (1972).

Vi kan alltså vara trygga med att beteckna Birger jarl som just jarl och inget annat. /Elzo 90 (diskussion) 5 augusti 2021 kl. 10.51 (CEST)