De la Gardie

	Grevliga ätten De la Gardie
	Heraldiskt vapen Utökat vapen De la Gardie 1800-talet
	Jakob De la Gardie, upphöjd till greve 1615
Förgrenad ur	Friherrliga ätten De la Gardie
Stamfar	Jakob De la Gardie
Framstående	Carl Magnus (1788–1856), immatrikulerades 1827 på Estlands riddarhus
Sveriges riddarhus
Introducerad	1615
Grad	grevlig ätt nr 3
Riddarhuset i Reval
Introducerad	1827
Värdighet	grevlig (1852) ätt nr: ; (von Brevern De la Gardie)
Riddarhuset i Pommern och Rügen
Introducerad	1806
Värdighet	grevlig ätt nr:

	Friherrliga ätten De la Gardie
	Heraldiskt vapen De la Gardies stamvapen
	Friherre Pontus De la Gardie, de svenska ätternas stamfar
Ursprung	Fransk borgarsläkt som tillskrivits adlig status, möjligen lokal lantadel
Förgrenad ur	d'Escouperie
Stamfar	Pontus De la Gardie
Utgrenad i	Grevliga ätten De la Gardie
Sveriges riddarhus
Introducerad	1625
Grad	Friherrlig ätt nr 4
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1640
Svärdssidan	Johan De la Gardie, död 1640
Spinnsidan	Johans döttrar Beata och Catharina De la Gardie

De la Gardie är en släkt av fransk härkomst, vilken givit upphov till flera adelsätter i Sverige och Estland. För närvarande kvarlever en grevlig ätt med detta namn i Sverige.

Historik

Ätterna De la Gardie härstammar från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen.^[1] Enligt Elgenstiernas ättertavlor hette släkten ursprungligen d'Escouperie och leds tillbaka till en Robert d'Escouperie, vilken skall ha levt under 1300-talets senare del och vars son Étienne skulle ha blivit ägare till en egendom benämnd La Gardie^[2] Modernare utgåvor av Adelskalendern säger dock att den äldste kände stamfadern är en köpman Jacques Scoperier (död 1565) i Languedoc.^[3]

Jacques Scoperiers son Ponce (1520–1585) kom samma år som fadern dog i svensk tjänst och blev hovmästare hos drottning Katarina Jagellonica. Han antog i Sverige namnet Pontus De la Gardie, upphöjdes till svensk friherre den 27 juli 1571 och avancerade i sinom tid till generalfältherre och riksråd. I sitt äktenskap med Sofia Gyllenhielm, en illegitim dotter till Johan III, fick han dottern Brita (gift med riksrådet Jesper Mattson Krus) samt sönerna Johan (1582–1640) och Jakob (1583–1652). Under dessas tid introducerades ätten på Riddarhuset 1625 som friherrlig ätt nummer 4. Då hade den yngste sonen Jakob De la Gardie dock redan upphöjts i grevligt stånd den 10 maj 1615 och introducerades därför i stället som nummer 3 bland grevar. Den friherrliga ätten utgick redan 1640 på svärdssidan med brodern Johan och på spinnsidan 1680 med dennes döttrar Beata (gift med Lennart Torstenson) och Catharina (gift med Fredrik Stenbock).^[2]^[3]

En sonsons sonson till Jakob De la Gardie, ryttmästaren Magnus Jakob (1753–1802), bosatte sig från 1779 i Estland. Hans son, Carl Magnus (1788–1856), immatrikulerades 1827 på Estlands riddarhus och utnämndes 1852 till rysk greve, men slöt själv sin ätt på svärdssidan. Han hade dock innan dess adopterat sin systerson, general Pontus Alexander Ludvig von Brevern, vilken av tsaren fick tillstånd att antaga namnet von Brevern De la Gardie.^[2]. En annan gren av ätten erhöll 1806 introduktion på Riddarhuset för Pommern och Rügen i Greifswald.^[3]

Nuvarande (2012) huvudman för ätten De la Gardie i Sverige är greve Carl-Gustaf De la Gardie (född 1946) i Linköping.^[3] Dennes gren av ätten ägde fram till 1960 Sörby säteri i Örtomta socken i Östergötland.^{[källa behövs]}

Personer ur ätterna (urval)

Pontus De la Gardie (Pontus De la Gardie d.ä.) (1520–1585), från Frankrike, tillfångatagen i Varberg och stannade sedan här. Blev friherre till Ekholmens slott i Veckholms socken i Uppland 1571. När han drunknade i floden Narva 1585 var han ståthållare i Estland och Ingermanland, kommissarie vid fredsförhandlingarna med Ryssland och sedan någon tid även riksråd.
- Brita De la Gardie (Pontusdotter) (1581–1645), gift med Jesper Mattson Cruus af Edeby och Gabriel Gustafsson Oxenstierna
- Johan Pontusson De la Gardie (1582–1642), riksråd. Friherrliga grenen slocknar med honom.
- Jakob Pontusson De la Gardie (1583–1652), riksmarsk, greve 1615, gift med Ebba Magnusdotter Brahe (1596–1674)
  - Magnus Gabriel De la Gardie (1622–1686), rikskansler, gift med Maria Eufrosyne av Pfalz (1625-1687)
    - Gustaf Adolf De la Gardie (1647–1695), riksråd
    - Catharina Charlotta De la Gardie (1655–1697), gift med Otto Wilhelm Königsmarck (1639–1688)
    - Hedvig Ebba De la Gardie (1657–1700), gift med Carl Gustaf Oxenstierna (Eriksson) (1656–1686)
  - Maria Sophia De la Gardie (1627–1694), företagare, gift med Gustaf Oxenstierna (Gabrielsson) (1613–1648)
  - Jakob Kasimir De la Gardie (1629–1658), gift med Ebba Sparre
  - Pontus Fredrik De la Gardie (Pontus De la Gardie d.y.) (1630–1692), general, riksråd, gift med Beata Elisabet von Königsmark (1640–1723)
    - Ebba Maria De la Gardie (1657–1697), författare.
    - Johanna Eleonora De la Gardie (1661–1708), hovfröken hos drottning Ulrika.
  - Christina Catharina De la Gardie (1632–1704), gift med Gustaf Otto Stenbock (Gustavsson) (1614–1685)
  - Johan Karl De la Gardie (1634–)
  - Axel Julius De la Gardie (1637–1710), riksråd, gift med Juliana Forbus, dotter till Arvid Forbus
    - Adam Carl De la Gardie (1668–1721), general, gift med Anna Juliana Horn af Kanckas
      - Ebba Margareta De la Gardie, gift med Fredrik Magnus Stenbock,
    - Magnus Julius De la Gardie (1674–1741), riksråd, gift med Hedvig Catharina Lillie
      - Brita Sophia De la Gardie (1713–1797), amatörskådespelare, kulturpersonlighet
      - Eva De la Gardie (1724–1786), vetenskapskvinna, gift med Claes Claesson Ekeblad
      - Ulrik Gustaf De la Gardie (1727–1809), landshövding
      - Carl Julius De la Gardie (1729–1786), överadjutant
      - Hedvig Catharina De la Gardie (1732–1800)
      - Pontus Fredrik De la Gardie (1726–1791), generallöjtnant, en av rikets herrar, gift med Catharina Charlotta Taube
        Jacob De la Gardie (1768–1842), en av rikets herrar, gift med Christina Sparre
        Gustaf Adolf Fredrik De la Gardie (1800–1833), gift med Mariana von Saltza
        
        Axel Gabriel De la Gardie (1772–1838), landshövding
        Pontus Henrik De la Gardie (1805–1880), godsägare
        Magnus De la Gardie (1839–1905), landshövding
        
        Johan De la Gardie (politiker) (1851–1895), politiker
        
        Robert De la Gardie (1823–1916), landshövding, andra kammarens talman
        Robert De la Gardie (1858–1937), landshövding
        
        Ebba De la Gardie (1867–1928), Sveriges första societetsreporter

Fastigheter

De la Gardieska palatset
Norska Ministerhotellet (De la Gardieska huset)
Wredeska palatset (De la Gardieska huset)
Ekholmens slott
Svanå bruk
Karlbergs slott
Venngarn
Läckö slott
Mariedals slott
Jacobsdal (Ulriksdals slott)
Kägleholm i Väringen
Höjentorp
Arensburg på Ösel
Silvåkra gård

Se även

Wiki Adelsvapen.com

Källor

^ Svenskt biografiskt lexikon, bd 10 s 612.
^ [a b c] Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättertavlor, band II (Stockholm 1926), sidan 223–234
^ [a b c d] Sveriges ridderskaps och adels kalender 2013 (Stockholm 2012), sidan 170f.

Externa länkar

De la Gardieska arkivet Viktiga historiska handlingar och stort släktarkiv på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet

[1] Svenskt biografiskt lexikon, bd 10 s 612.

[Elgenstierna-2] [a b c] Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättertavlor, band II (Stockholm 1926), sidan 223–234

[Adelskalendern-3] [a b c d] Sveriges ridderskaps och adels kalender 2013 (Stockholm 2012), sidan 170f.

[1]

[2]

[3]