[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

David Niven

Från Wikipedia
David Niven
Porträtt av David Niven (1973) av Allan Warren.
Porträtt av David Niven (1973) av Allan Warren.
FöddJames David Graham Niven
1 mars 1910
London, England, Storbritannien
Död29 juli 1983 (73 år)
Château-d'Oex, Vaud, Schweiz
Utbildad vidRoyal Military College, Sandhurst[1], Stowe School[1], Royal Military Academy Sandhurst och Heatherdown Preparatory School
Aktiva år1932–1983
MakaPrimula Rollo
(1940–1946; hennes död)
Hjördis Genberg
(1948–1983; hans död)
Betydande roller
Peter Carter i Störst är kärleken
Phileas Fogg i Jorden runt på 80 dagar
Major Angus Pollock i Vid skilda bord
Sir Charles Lytton i Den rosa pantern
James Bond i Casino Royale
Dick Charleston i Släpp deckarna loss, det är mord
Bästa manliga skådespelare - Musikal/Komedi
1954 Patty
Bästa manliga skådespelare - Drama
1959 Vid skilda bord
IMDb SFDb

James David Graham Niven, född 1 mars 1910 i London,[2] död 29 juli 1983 i Château-d'Oex, Vaud, Schweiz, var en brittisk skådespelare och författare. Niven filmdebuterade 1932 och spelade mellan 1933 och 1935 flera småroller i olika filmer, däribland i Myteri (1935). Han blev uppmärksammad och fick större roller i filmer som Spitfire (1942), Störst är kärleken (1946), Ängel på prov (1947), Vad mannen begär (1948), vilka alla fick positiv kritik. Niven medverkade senare bland annat i Den gäckande nejlikan (1950), Flödande toner (1950), Härligt förälskad (1951), I kväll smäller det (1954) och Fallet Carrington (1955) innan han gjorde succé i rollen som Phileas Fogg i Michael Todds filmatisering av Jorden runt på 80 dagar (1956). Niven erhöll en Oscar för bästa manliga huvudroll för sin insats i Vid skilda bord (1958). David Niven medverkade i nästan hundra filmer och ett antal tv-produktioner. 1982 medverkade han i Blake Edwards sista "Rosa pantern"-filmer, Jakten på Rosa pantern och Rosa panterns förbannelse, där han repriserade rollen som Sir Charles Lytton som han spelat redan i den första filmen 1963.

David Nivens far, William Edward Graham Niven, gick bort redan år 1915, och hans mor gifte om sig. Han gick i en fin privatskola i Stowe, Buckinghamshire, och därefter påbörjade han sin militära karriär genom att gå några år på militärskolan Royal Military Academy i Sandhurst. Detta gjorde att Niven med fog kunde kalla sig en officer och en gentleman, vilket var något han utstrålade i alla sina filmer. Han tjänstgjorde på Malta under två år.

Efter att ha bott på olika platser i Europa under några år kom David Niven till Hollywood 1930, där han började arbeta som statist, hans första film var There Goes the Bride 1932. Nivens rykte växte och han fick snart större roller, bland annat i Myteri och Barbarkusten, båda 1935.

När andra världskriget utbröt 1939 tog David Niven åter tjänst i den brittiska armén, och deltog bland annat i landstigningen i Normandie 1944. När kriget var slut reste Niven ofta mellan England och USA, och fortsatte att spela in filmer.

David Niven fick bra kritik för de memoarer han skrev, Månen är en ballong och Kör fram de tomma hästarna. Han skrev även romanerna Gå sakta – kom tillbaka fort samt Brokig gloria.

Som kuriosa kan nämnas att Rosa pantern-filmerna från början var tänkta att kretsa kring Nivens mästertjuv, men att Peter Sellers blev den som stal uppmärksamheten.

Niven spelade också med i tv-serien Svindlande affärer 1964–1965.

David Niven var 1940–1946 gift med skådespelaren Primula Rollo (1918–1946) och från 1948 fram till sin död med den svenska fotomodellen Hjördis Genberg (1919–1997), i hennes andra gifte. Han hade två barn med Rollo och adopterade ytterligare två tillsammans med Genberg.

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b] Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U167620.[källa från Wikidata]
  2. ^ Han uppgav då han höll på att ta sig fram som skådespelare att han var född i Kirriemuir, Skottland, möjligen för att verka intressantare, och denna felaktiga uppgift har levt kvar i många biografiska källor.)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]