Bariumsulfid

	Bariumsulfid
Systematiskt namn	Bariumsulfid
Övriga namn	Bolognasten
Kemisk formel	BaS
Molmassa	169,39 g/mol
Utseende	Färglösa kristaller
CAS-nummer	21109-95-5
SMILES	[Ba]=S
Egenskaper
Densitet	4,25 g/cm³
Löslighet (vatten)	Hydrolys
Smältpunkt	1200 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara	Hälsovådlig Miljöfarlig
NFPA 704	3 2 0
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bariumsulfid är en kemisk förening av barium och svavel med formeln BaS.

Historia

Upptäckten av bariumsulfid brukar tillskrivas den italienske alkemisten Vincentius Casciorolus. År 1602 presenterade han ett fosforescerande material för alkemisterna i Bologna som han kallade lapis solaris och som skulle ha framställts av mineralet baryt (tungspat).^[1]

Hur Vincentius gjorde för att reducera bariumsulfatet i baryt till bariumsulfid är okänt, men drygt hundra år senare framställde den tyske kemisten Andreas Sigismund Marggraf bariumsulfid genom att hetta upp tungspat och vetemjöl.

Framställning

Bariumsulfid framställs genom att reducera bariumsulfat (BaSO₄) med kol.

{\rm {BaSO_{4}+2\ C\rightarrow BaS+2\ CO_{2}}}

Se även

Källor

^ Johann Beckmann (1846). ”Bologna Stone”. A history of inventions and discoveries. London: Henry G Bohn. sid. 418–427

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Barium sulfide, tidigare version.

[1] Johann Beckmann (1846). ”Bologna Stone”. A history of inventions and discoveries. London: Henry G Bohn. sid. 418–427

[1]