Alfred Des Cloizeaux

Alfred Louis Olivier Le Grand Des Cloizeaux, född 17 oktober 1817 i Beauvais, departementet Oise, död 6 maj 1897 i Paris, var en fransk mineralog.

Des Cloizeaux företog efter avslutade studier mineralogisk-geologiska resor i Tyskland, Ryssland, Skandinavien och Island, och bevistade på sistnämnda plats Heklas utbrott 1845. Efter att ha varit anställd som lärare vid olika läroanstalter i Paris var han 1876-94 professor i mineralogi vid Muséum national d'histoire naturelle i Paris. År 1869 valdes han till medlem av Académie des sciences.

Han beskrev ett mycket stort antal substanser ur kristallografisk och mineralogisk synvinkel och som huvudförtjänst kan nämnas införandet av optiska undersökningsmetoder i mineralogin, vilka efterhand fick mycket stor betydelse. Han tilldelades Rumfordmedaljen 1870 och Wollastonmedaljen 1886. Des Cloizeaux var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1875 och av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1878.

Bibliografi

Sur la hauteur de l'Hécla et sur l'éruption 1845 (1846)
Observations minéralogiques en Islande (1846)
Observations sur geysers d’Islande (1847)
Mémoire sur la cristallisation et la structure interne du quartz (1855)
De l'emploi des propriétés optiques biréfringentes en minéralogie (1857)
Manuel de minéralogie (1862-94)
Nouvelles recherches optiques (1867)
Mémoire sur l’existence du microcline (1876)

Källor

Des Cloizeaux, Alfred Louis Olivier i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1917)

Externa länkar

Des Cloizeaux, Alfred Louis Olivier Legrand i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)