Överö
Överö | |
By | |
Överö färjfäste
| |
Land | Finland |
---|---|
Landskap | Åland |
Region | Ålands skärgård |
Kommun | Föglö |
Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling |
Koordinater | 60°06′24″N 20°31′08″Ö / 60.1067°N 20.5190°Ö |
Folkmängd | 10 (2023-12-31)[1] |
Befolkades | medeltiden |
Tidszon | EET (UTC+2) |
- sommartid | EEST (UTC+3) |
Postort | Föglö |
Postnummer | 22710[2] |
Registerby | 062-425[3] |
Geonames | 643435 |
Byns läge på Åland.
|
Överö (åländskt uttal ) är en by i Föglö kommun på Åland med 10 invånare (2023). Den ligger i den del av kommunen som kallas Vargskär och gränsar mot byarna Nötö och Jyddö i söder och Ulversö i öster samt i norr och väster mot Vårdö kommun och byarna Bergö och Ängö. Bebyggelsen ligger på ön Överö, som numera genom landhöjningen har växt samman med grannön Ulversö.
I Överö finns Överö färjfäste. De åländska skärgårdsfärjorna på den södra linjen mellan Lumparland på fasta Åland och Kökar angör flera gånger varje dag.
Överö har förbindelse med övriga Föglö via en vägbank till grannön Jyddö och sedan med Embarsundsfärjan över Embarsund.
Överö hörde tidigare till Föglö församling, som 2006 uppgick i Ålands södra skärgårdsförsamling.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Liksom resten av Ålands skärgård befolkades Överö under medeltiden. Ortnamn som innehåller ordet Över- finns ofta tillsammans med ett ortnamn på Ytter-, exempelvis Överby och Ytterby i Jomala (Åland) eller Överenhörna och Ytterenhörna (Södermanland). Namnet på Ytter- har i sådana fall ett mer perifert läge i förhållande till centralbygden än namnet på Över-. Vid Överö finns ingen pendang Ytterö, men det verkar sannolikt att Överö ön, i dag en del av samma ö som Överö men förr en kringfluten holme, i äldre tid kan ha kallats Ytterö. På Johan Strömborgs karta över Överö från 1776 heter ön Betesön, så dess namn verkar inte ha varit särskilt stabilt över tid. Namnet kan antas ha getts av invånarna i de östra delarna i Vargskär (byarna Bänö, Ulversö och Jyddö), som är högre öar och som sannolikt befolkades tidigare än Överö.[4]
Byn nämns första gången i 1537 års skattebok. Då fanns fyra bönder: Jöns Vastesson, Jöns Olofsson, Jöns Gudmundsson och Anders Olofsson.[5]
Redan i mitten av 1500-talet hade antalet bönder minskat till tre. Tre gårdar förblev det sedan i byn under de kommande seklerna:
- nr 1, Ollas,
- nr 2, Henrikas och
- nr 3, Pellas.[6]
Den första kartan över Överö upprättades 1776. Lantmätaren Johan Strömborg ger en utförlig beskrivning av böndernas villkor. De bedrev jordbruk och boskapsskötsel samt fiskade strömming och fjällfisk. Byns skog räckte bara till ved för husbehov, timmer och näver liksom virke till gärdsgårdar måste köpas från Finland. Också mycket annat måste köpas, exempelvis lin och hampa. Tegel köptes från Finland. Gårdarna hade varsin väderkvarn, däremot inga egna kajutbåtar (större båtar för handelsfärder). Istället förde de varje år sina varor till Stockholm "för frakt", mot ersättning med andras farkoster (exempelvis hade Ulversöbönderna egna skutor). [7]
Osttillverkning
[redigera | redigera wikitext]Något som inte nämns, men som Överöborna säkert ägnade sig åt, var tillverkning av ost som sedan såldes framför allt i Stockholm. Osttillverkning var en specialitet i Föglö och särskilt i Vargskär och i Småsottunga. När Weckström sammanställde sitt geografiska lexikon i början av 1850-talet noterade han om Överö: ”Här tillverkas ost.”[6]
Den så kallade Ålandsosten, berömd på sin tid, tillverkades mestadels i Föglö. Åboprofessorn Per Adrian Gadd skrev 1759 att den ”täflar ofta med mången Parmesanost om företrädet”, medan geografen och lantbrukaren Eric Tuneld var lite med återhållsam och konstaterade 1773 att osten från Åland var en av de bästa som tillverkades i Sverige.[8]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Överö 1970–2020[1] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 35 | |||
1980 | 26 | |||
1990 | 28 | |||
2000 | 28 | |||
2010 | 17 | |||
2020 | 10 | |||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Invånarantalet i byar och stadsdelar 1905–2023” (excel-fil). ÅSUB, Ålands statistik- och utredningsbyrå. https://www.asub.ax/sv/befolkning-befolkningens-storlek-och-struktur-tabeller. Läst 6 augusti 2024.
- ^ ”Postnummer by/område på Åland”. Åland Post. http://www.alandpost.ax/privat/skicka-brev/postnummer-pa-aland/postnummer-byomrade-pa-aland.
- ^ ”Kommuner och byar 2013” (excel-fil). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/information-om-lantmateriverket/organisation/statistik. Läst 6 augusti 2024.
- ^ Skogsjö 2009, sid. II:536.
- ^ Skogsjö 2009, sid. II:534.
- ^ [a b] Weckström 1852, sid. 65.
- ^ Skogsjö 2009, sid. II:535.
- ^ Skogsjö 2010, sid. 280 f.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund. Libris 8034161. ISBN 951-95220-6-9
- Skogsjö, Håkan (2009). Familjer och gårdar i Föglö : från stormaktstid till nutid. Mariehamn. ISBN 978-952-67154-3-8
- Skogsjö, Håkan (2010). Ett svunnet Åland. Mariehamn. ISBN 978-952-67154-5-2
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”Kartplatsen”. Överö. Lantmäteriverket (Finland). https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/?lang=sv&n=6680933.636&e=140068.483&zoom=10. Läst 1 september 2024.
- Weckström, Mathias (1852). ”Geografiskt-statistiskt lexikon öfver Finland 1851. Åland”. sid. 73. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/1908051?page=74. Läst 5 september 2024.
|
|