Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
I Facebook-gruppen Svenska Wikipedia har det diskuterats Projekt Runeberg, ett projekt som vi här på Wikipedia har haft stor nytta av. Artiklar som bygger Nordisk familjebok eller källbeläggs från kataloger, uppslagsverk och andra böcker (alla inskannade och tillgängliga på Projekt Runeberg) finns det många av här. Just nu verkar aktiviteterna på Projekt Runeberg ha minskats till ett minimum, bland annat beroende på brist på resurser och personal, verkar det som. Någon som vet om det finns risk för att Projekt Runeberg helt skulle försvinna från horisonten? Paracel63 (diskussion) 7 juni 2021 kl. 15.28 (CEST)[svara]
@Paracel63: Tack för det förtydligandet av länken. Det var tråkiga nyheter, då det är ett projekt, som gör stor nytta genom att tillgängliggöra äldre verk, vars upphovsrätt har gått ut. Som skribent på Wikipedia finner man ofta relevanta källor där.--Historiker (diskussion) 7 juni 2021 kl. 19.16 (CEST)[svara]
Salgo - jag tror inte några kulturarvsinstitutioner kommer att få pengar till detta. Får de det blir det i form av anslag för ett projekt över ett par år som upphör när pengarna tagit slut, och då är ju kanske lika bra att låta bli. Men någon med mycket goda regeringskontakter och engagemang kanske kan försöka få fram resurser. FBQ (diskussion) 8 juni 2021 kl. 20.00 (CEST)[svara]
Att ha referenslitteratur tillgängliga på nätet (som statskalendern) är ett "måste" för oss wikipedianer. Även andra böcker är det av stort värde ha tillgängliga. Och Runeberg var föregångare i att hjälpa till med detta. Men nu är det många som gör sådant och mest tänker jag på KB. Jag tror Lars har rätt att projekt Runeberg som teknisk produkt är utdaterad och även arbetsmodellen/processen är inte längre unik och kanske inte helt optimal idag, då det närmast är ett myndighetesansvar ombesörja skanning.Yger (diskussion) 8 juni 2021 kl. 21.08 (CEST)[svara]
Man kan ju hoppas. Visst, kan jag se poänger i att sidans upplägg är föråldrat, samtidigt finns ju i dagsläget inget alternativ. Litteraturbanken som han nämnde har ju helt fokus på kanske inte renodlat skönlitterära texter men texter som kulturalster, inte facklitteratur (med Svenska Akademien som huvudman tror jag inte man kommer att satsa på något bredare perspektiv), och om runeberg är lite svåröverskådligt så är ju wikisource ännu sämre, det ser jag inte som något alternativ. Jag hoppas i alla fall att Lars väljer att låta sidan ligga kvar, och det vore trevligt om han faktiskt ville fortsätta i liten skala. Som jag ser det är de korrekturgranskade renskrifterna inte det viktiga. Men, det är ju hans val.FBQ (diskussion) 8 juni 2021 kl. 23.40 (CEST)[svara]
Angående offentliggörandet, innebär det att den tredje upplagan av Nordisk familjebok aldrig kommer läggas upp på webbplatsen, eller är det inte så, lägger de fortfarande upp böcker? Grey ghost (diskussion) 10 juni 2021 kl. 20.55 (CEST)[svara]
På vilket sätt är upplägget föråldrat? Det är fullständigt överlägset vanliga inskanningar, genom att varje sida redovisas för sig. Statskalendern finns även på annat håll, men de årgångar som presenteras på Projekt Runeberg är betydligt mer användbara. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.11 (CEST)[svara]
Ja, jag använder det så gott som enbart som källa för artiklar och då är detta att man går direkt till sidan en stor fördel. Det jag har sett fram emot den senaste tiden, bortsett från fler statskalendrar och årgångar av "Vem är det", är de sista banden av "Svenska män och kvinnor". Då kanske de aldrig publiceras i denna form. Jag hoppas nu bara att det som redan finns där inte försvinner. Det skulle verkligen ställa till det för oss. Tostarpadius (diskussion) 18 juni 2021 kl. 19.58 (CEST)[svara]
Jag välkomnar den här diskussionen. Frågan om den långsiktiga stabiliteten i Projekt Runeberg behöver lösas, även om det inte är någon kris på 2–3 års sikt. Förändringen som skedde i december 2020 är snarare ett steg mot en säkrad stabilitet, ett undanröjande av ett hot mot projektet. Bakgrunden är förstås historisk. Projekt Runeberg är ett pionjärprojekt som jag startade 1992. En massa nyutveckling pågick cirka 1998–2005 och då skapades hela det system med korrekturläsning som har använts sedan dess. Hela utvecklingen var snabb, anarkistisk och slarvig, en "rapid prototype" utan skrivna specifikationer eller dokumentation. Det var flera utvecklare inblandade och alla har därefter övergivit projektet, som har rullat vidare med den programvara som finns. Den kanske allvarligaste bristen är att programvaran saknar begreppet "inloggning". Det finns inga registrerade användare och därför inte heller något sätt att stänga av en användare som missköter sig. När en överentusiastisk användare vägrar lyda tillsägelser, fanns inget annat sätt att stoppa honom än att stänga av all korrekturläsning och uppladdning. Dessa funktioner finns kvar, men det är bara jag som kan använda dem. Jag har scannat några böcker i år, men inte många. Situationen med "den överentuasiastiska" har eskalerat under flera år och tog allt mer av mitt fokus. Det blev nästan ett heltidsjobb för mig att städa upp saker som denne hade misslyckats eller slarvat med. Jag känner mig mycket lättad och lugnad efter avstängningen. Antalet som läser Projekt Runeberg är oförändrat högt. Övriga korrekturlässare och uppladdare blev förstås missnöjda, och några har gått över till svenska Wikisource, men skaran av aktiva medarbetare har alltid varit mycket liten jämfört med alla som bara passivt läser.
Jag hade hoppats att Wikisource skulle "växa upp" och kunna överskugga hela Projekt Runeberg, ungefär som Wikipedia växte upp och gjorde susning.nu onödig. Men många verk från 1900-talet, som Vem är det, Statskalendern eller Nordisk familjeboks sportlexikon, kommer ju inte att bli insläppta i Wikisource på grund av den puritanska synen på upphovsrätten.
En väg framåt vore förstås att omarbeta programvaran till Projekt Runeberg. För att bli bra, kräver det ett formellt arbetssätt med genomtänkta specifikationer och professionella utvecklare, alltså ungefär som WMDE driver utvecklingen av Wikidata. Det kräver i sin tur långsiktig finansiering och en organisatorisk hemvist. Jag undersökte 2012 möjligheterna för att komma dit, men såg inga sådana möjligheter då. I stället skaffade jag med WMSE:s hjälp en snabbare scanner och fick projektet att växa i volym från 0,6 till 3,1 miljoner boksidor (från 30 till 150 hyllmeter). Detta var alltså ett desperat alternativ till den rätta lösningen. Nu 2021 är ju läget inte detsamma som 2012. Exempelvis har norska Nasjonalbiblioteket avslutat sin digitalisering av all norsk litteratur, WMSE har vuxit till en större och stabilare organisation, Googles bokscanning är inte längre i startgroparna utan nästan helt bortglömd, och Litteraturbanken har dragit igång flera lovande delprojekt för storskalig digitalisering. Men en mycket stor förändring är också en mättnad i intresset för digitaliserade böcker. Folk strömmar inte längre till varje nyscannad bok. Varför ska man då egentligen scanna fler? Vi kanske behöver ta hand om de böcker vi har? Tills vidare finns alltså Projekt Runeberg kvar för alla som vill läsa, men nytt material tillkommer inte lika snabbt. Jag har nu i några år kört en årlig insamling av pengar, som täcker mina kostnader, men det räcker ju inte till att avlöna utvecklare. --LA2 (diskussion) 26 juni 2021 kl. 23.40 (CEST)[svara]
Det är svårt att veta. Servern har ungefär 7 anrop i sekunden i medeltal över dygnet. Varje sidvisning motsvarar kanske 3 anrop (HTML-sidan, logotypen och faksimilbilden), men en hel del av detta är robotar som indexerar samlingen och inte riktiga användare. En typisk dag som 6 juni loggade servern 488.115 anrop = 5,64 per sekund och dessa anrop kom från 12.453 olika IP-adresser. Om vi är generösa och säger att det är 453 olika webbrobotar så återstår alltså 12.000 olika mänskliga användare. Om det tidigare kunde vara 12 olika korrekturläsare inne på samma dag (ovanligt många), så går det alltså tusen passiva läsare på varje korrekturläsare. --LA2 (diskussion) 29 juni 2021 kl. 23.28 (CEST)[svara]
Även jag tackar för uppdateringen och förklaringen! Jag förstår problemet med utvecklarresurserna. Att ta hand om de böcker som finns i projektet kan vara en rimlig prioritering och jag anser det vara viktigt att rädda det arbete som gjorts för framtiden. Det är ett stort och värdefullt arbete som lagts ned och att förlora det vore synd och slöseri.--Historiker (diskussion) 29 juni 2021 kl. 20.14 (CEST)[svara]
Runebergs öppna gränssnitt är på många vis överlägset nationalbibliotekens och Litteraturbankens arkiv. Även om innehållet är duplicerat fyller Runeberg en funktion. Tack till LA2 med förhoppningar om en ny vår för Runeberg. bbx (diskussion) 30 juni 2021 kl. 00.05 (CEST)[svara]
Att varje enskild ny bok lockar procentuellt färre nya läsare är ju ofrånkomligt i takt med att materialet växer, så länge läsarbasen är densamma. Sedan har jag ju tidigare föreslagit att satsa på facklitteratur. Skönlitteraturen upplever jag oftast går att hitta ändå och litteraturbanken har ju också den. Jag tror också det är vettigare att satsa på svåröverkomliga, dyra verk. Ja, de kostar mer att införskaffa som jag när jag föreslog det fick till svar men det är nog lättare att få människor som kanske inte har råd eller möjlighet att komma över verken att skjuta till pengar för scanningen och mer därtill. Men, det är ju inte jag som skall bestämma det. FBQ (diskussion) 4 juli 2021 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Namn på artikel
Hej! Tänkte skriva artiklar om samtliga fotbollsförbund i världen och har en fråga, ska det officiella namnet användas som artikelnamn eller det svenska ditot? Tänker att det blir tydligare om man skriver det svenska namnet och sedan tydligt i artikeln skriver med emfas det riktiga namnet på ursprungsspråket.
Exempel på artikel: Federación Dominicana de Fútbol. Kommukativa (diskussion) 30 juni 2021 kl. 17.08 (CEST)[svara]
Dominikanska fotbollförbundet, officiellt Federación Dominicana de Fútbol, är ett specialidrottsförbund som organiserar fotbollen i Dominikanska Republiken och ..."
Det uppfyller definitivt kravet på tydlighet. Jag skulle vilja påstå POMMF också, även om man aldrig någonsin hittar ett enda omnämnande på svenska om "Dominikanska fotbollförbundet" så är det så självklart begripligt. Nu verkar de ligga omdirigerade från "Landets namns fotbollsförbund", alltså Dominikanska republikens fotbollsförbund. Det må vara hänt, och funkar också, men att använda officiella namnet är mycket otydligt.--LittleGun (diskussion) 30 juni 2021 kl. 17.51 (CEST)[svara]
Speciellt om vi kommer till länder som Thailand, Japan och Kina som använder andra alfabet och därav behöver transkriberas i artikelnamnet(!) vilket ju bara är opraktiskt. Då är det definitivt bättre att översätta och standardisera översättningarna och skriva ut i ingressen vad förbundet heter på originalspråk och transkribera där istället. Sabelöga (diskussion) 30 juni 2021 kl. 18.01 (CEST)[svara]
Inser att mallen behöver ändras efter det att jag standardiserat samtliga namn i kategorin. Det får bli efter jag är klar med samtliga artiklar som jag tar upp det här i diskussionen. Med vänliga hälsningar. @Fredde 99:Kommukativa (diskussion) 30 juni 2021 kl. 22.45 (CEST)[svara]
Kommukativa, Fredde 99, och \\\D.S.Skåningen: Jag tycker inte det blev så snyggt. Jag tycker inte att artikelns svenska namn behövs i mallens huvud alls, men jag har gjort två förslag i Diskussion:Anguillas fotbollsförbund. Malltest1 som har artiklnamnet i mindre kursiv text under officiella, "riktiga" namnet, och Malltest 2 som helt tagit bort artikelns titel. Jag tycker som sagt vi ska använda den som finns i Malltest 2. Det är då inte längre förvånande med en obegriplig titel på t ex grönländska, eftersom det är tydligt förklarat med artikelnamn och intro. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 11.54 (CEST)[svara]
Jag har gjort om mallen så att det blir som Malltest1. Det är i varje fall bättre än innan.
Sen tog jag bort lite annan lull-lull som jag tyckte försämrade. Bland annat var radavståndet och utrymmet för texten i huvudet för hoptryckt och trångt. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 14.51 (CEST)[svara]
Svenska Fotbollförbundet tillämpar ett lite udda skrivsätt, nämligen utan foge-s mellan fotboll och förbund. Orsaken är oklar, men förmodligen tyckte några när det bidades 1904 att det lät bättre, och sedan har det förblivit så. Väldigt många gör nog "fel" utan att tänka på det ens. När det gäller översättningar av andra länders motsvarande organisationer bör kanske ett mer "generiskt" skrivsätt användas. Eftersom det svenska förbundet heter just måste det naturligtvis skrivas så,. Men artiklar om andra förbund bör rubriceras till exempel Egyptens fotbollsförbund följt av namnet på landets språk. --Andhanq (diskussion) 1 juli 2021 kl. 19.09 (CEST)[svara]
Håller med, vi måste inte konsekvent ha ett beskrivande namn på svenska som namn för alla artiklar, tex det svenska. Så här skrev jag på Kategoridiskussion:Fotbollsförbund i en tio år gammal diskussion Vissa förbund, som det svenska (Svenska fotbollförbundet) och kanske danska (Dansk boldspil union) och norska Norges Fotballforbund kan gott ha kvar officiella namnet, men om priset är att vara konsekvent för att slippa sånt som Federata Shqiptare e Futbollit som artikelnamn, så fine. LittleGun (diskussion) 2 juli 2021 kl. 08.12 (CEST)[svara]
Finlands Bollförbund skall naturligtvis behandlas på samma sätt som Sveriges Fotbollförbund. Den allmänna frågan om hur man behandlar sådana namn känns som den dyker upp med jämna mellanrum, tror den mest utförliga diskussionen som förts var om namn på militära enheter.
Kometer har vi haft diskussioner om. Det vi kom fram till då var att vi följer IAUs transkribering när vi använder de vetenskapliga beteckningarna. (För att de då är beteckningar, inte namn.) Men när vi använder generiska namn, så försvenskar vi transkriberingen. 62 mm (diskussion) 2 juli 2021 kl. 14.21 (CEST)[svara]
I Kategori:Olympiska kommittéer är det övervägande namn på svenska, men även officiella namn hittas. Jag stöder artikelnamn på svenska, möjligen med undantag för närbesläktade språk. Genom att ge artiklarna svenska namn slipper vi också ta ställning i de fall där förbunden har flera officiella namn på olika språk. bbx (diskussion) 2 juli 2021 kl. 15.39 (CEST)[svara]
Det finns säkert ett bredare intresse. Personligen tänker jag att Larry Sanger hoppade av projektet (sa upp sig, han var anställd att skapa en encyklopedi) så fort det började (alltså 20 år sedan) och han har aldrig tyckt det var bra. Han tyckte att den ursprungliga iden, Nupedia, var en bättre idé och att Wikipedia skulle vara en modererad stödfunktion till Nupedia, och hoppade av med stor bitterhet. När hans projekt inte flög så verkar han ha blivit än mer bitter.
Hade han någon gång sagt "Wow, det funkar. Till och med NPOV funkar", då hade det varit intressantare än någon som i 20 år sagt "Vad var det jag sa, bara skit" om en hygglig framgångssaga. Hårdraget, men ungefär så. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 09.33 (CEST)[svara]
Det finns dock en lärdom för oss all i denna kritik~(fast den präglas av Larryilska). När det gäller kontroversiella artiklar gäller det att vara ödmjuk och inte i onödan skriva folk på näsan, även om det finns goda källor. Jag har sett på Epoch Times och jämfört hur det beskrivs på olika språkversioner., och enwp väljer mer konfrontativa formuleringar än någon av de andra versioner. Anglosaxiska världen är hårt polariserad vilket även återspeglas i hur ämnen återges. Jag har ju själv drivit detta att inte skriva att något ÄR högerextremt men BESKRIVS som högerextremt, och är glad vi nu fått något liknande konsensus runt detta.Yger (diskussion) 1 juli 2021 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Absolut, och det är inte fel att lyssna på kritiker. Med det sagt tycker jag det är OK med en blänkare någon gång ibland (vart tionde år?) till vad Sanger skriver i sin blogg. Men, om det hamnar en blänkare här för varje kritiskt blogginlägg han gör skulle jag också reagera som Sabelöga. Eller till och med tycka att det vore överdrivet i "Wikipedia i media". Och jag tycker också man ska vara tydlig med att trots att han är grundare har han alltid varit emot policybeslutet att vem som helst kan redigera (eller rättare publicera). Och redan 2002 slog fast att trollen styr Wikipedia och att Wikipedia fungerar som om de intagna sköter dårsjukhuset. Så att man inte tror att det är något nytt under solen. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 10.53 (CEST)[svara]
Efter att ha läst delar av Singers långa text och kommit under fund med att han verkar tycka att det är POV för att man inte använde "nya konservativa alternativmedia" som källa och att de konservativa därför inte får tillräckligt mycket utrymme på wikipedia så kan jag förstå att vissa tycker detta är viktigt för oss att läsa. Dock håller jag med LittleGun här att det inte är mycket nytt under solen, och inte mycket vi behöver bry oss om på svwp. Visst är det bra om vi diskuterar vilka källor som skall anses godtagbara, och varför... men det gör vi ju, och Dnm gjorde en utmärkt sida (har ej länk nu Här är länk!) som tog upp just detta, med utgångspunkt från enwp då det gällde engelska nyheter. Den sidan borde läggas till som något vi bör luta oss mot för att vara neutrala (dvs inte använda media som lägger in politik i nyheterna, som ex Breitbart, Junge Freihiet eller Nya tider). Adville (diskussion) 1 juli 2021 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Utvecklingen på engelskspråkiga Wikipedia är rätt bedrövlig. Det går knappt att läsa artiklar som berör politiska företeelser (åtminstone amerikanska sådana) längre eftersom det är så ensidigt och ofta framstår som ren "propaganda", som Sanger konstaterar. Det tycks ha blivit mycket värre efter att Trump blev vald till president 2016. Sedan dess har ju även medierna i USA blivit allt mer politiserade och aktivistiska. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 1 juli 2021 kl. 17.48 (CEST)[svara]
Personer/grupper med en specifik agenda kan naturligtvis "kidnappa" vissa ämnen. Då gäller det framför allt "kontroversiella" ämnen, som dock inte uppfattas som "stora". På spanskspråkiga Wikipedia märks detta tydligt när det gäller artiklar om Falklandsöarna, som skiljer sig mycket från artiklar på de flesta andra språk (inte för att jag tolka allt som skrivs i alla versioner, men det är en känsla man får). Där är det nog en grupp argentinska "aktivister" som ser till att det formuleras "rätt" för att stämma med de anspråk landet gör på ögruppen. Danskspråkiga Wikipedia var för ett tiotal år på samma sätt väldigt ensidig när det gäller gamla konflikter med Sverige. I vissa artiklar om Skåne kunde man nästan tro att Freden i Roskilde inte riktigt erkändes. Men där har det blivit mycket bättre. Eftersom jag inte kan tolka innehållet vet jag inte hur artiklar på kinesiskspråkiga Wikipedia behandlar Taiwan, men kan tänka mig att det "kämpas" en del där. När det gäller "större" politiska frågor är nog risken liten att fanatiska nynazister skulle börja skriva hyllningsartiklar om Hitler (eller att motsvarande kommunister skulle börja glorifiera Stalin, Mao eller Pol Pot). Sådan skulle nog upptäckas väldigt snabbt och återställas. --Andhanq (diskussion) 1 juli 2021 kl. 19.37 (CEST)[svara]
Problemet som Sanger tar upp är det motsatta som du tar upp Andhanq i första meningen. Att majoriteten av oss inte ger minoritetsuppfattningar utrymme för att vi är hemmablinda och bara känner till den etablerade uppfattningen i västvärlden/Sverige/i nutid/bland dagens intellektuella. Många kritikavsnitt i slutet av artiklar om minoritetsuppfattningar, och många artiklar namngivna "Kritik mot uppfattning X" och liknande, ger inte företrädarna för uppfattningen något utrymme alls. Vi är sämre än enwp på den punkten. Se Wp:kritik som listar en del sådana artiklar. Tomastvivlaren (diskussion) 1 juli 2021 kl. 21.03 (CEST)[svara]
Jag tycker nog att vi ger Sanger lite för mycket utrymme. Visst, han kan räknas som en av grundarna (han var anställd och fick en uppgift och löste den briljant). När Jimbo Wales tyckte att man kunde använda hans bebis på ett annat sätt (att direkt publicera materialet utan granskning, för att han noterade att det blev bra, att amatörerna diskuterade innehållet och att något faktiskt producerades) så slog han bakut. Han krävde auktoriteter och toppstyrning. Han har slagit bakut sedan dess, i snart 20 år. På den tiden har möjligen Wikipedia gått från en auktoritetsföraktande amatörernas julafton, till rejäl etablering och starkt erkännande och sedan möjligen bottnat i ett kulturmarxistiskt monster. Fast Sanger har konstant bara haft negativ kritik, han har snarare en rak linje, rakt ned från amatörernas julafton till kulturmarxistiskt monster. Erkännande har han aldrig givit.
Jag vet inte hur det är på enWP, men det finns "risker" med att ge alla företrädare samma tyngd. Det exemplifieras till exemepl med att "kreationismen inte har samma tyngd som big-bang och evolutionsteorin för jordens och livets uppkomst, plattjord-förespråkare har inte samma tyngd som geologiska forskningen för jordens form etc". Resultaten och ideerna från båda kan redovisas i uppslagsverket, men i artiklarna om universums skapelse, livets uppkomst och jordens form är viktningen inte 50-50, utan 0-100. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Nu är du ju lite jobbig som blandar in rena vetenskapliga ämnen som exempel. (Skämt) De visar ju att man inte kan eller får ge samma vikt till marginaliserade yttringar, även om de för tillfället råkar skrika högst på internet, för då blir det POV. Det vill ju inte de som lyssnar på Sanger skall komma fram när det gäller politiska artiklar där det finns ett mer uttalat vi-dom-fenomen, där ”dom” oftast är de mer petrifiera högerextrema yttringarna som har bra mediekunskap och då syns mer på nätet (med propaganda istället för kall fakta). Ser man inte igenom den bubblan för moderna ämne (inte krigshändelser på 1800-talet) så fastnar man lätt i en inte så bra källanvändning i dessa ämnen. Frågan är då:klarar man inte av att vara källkritisk om moderna företeelser, hur källkritisk är man då när man skriver om andra världskriget eller tidigare historia? Blir de artiklarna historiskt korrekte, eller färgas de av ett POV-perspektiv? Adville (diskussion) 2 juli 2021 kl. 02.45 (CEST)[svara]
Det är väl alltid enklare att hantera historien än samtiden? Vi "vet" idag vad som hände i WW2 och vem som var den onde och vem som var den gode. Under tiden kriget pågick var det inte självklart och knappast direkt efter heller. Ta och läs lite av de samtida kommentarerna om Norges krav på självständighet som finns på Wikisource. Jag har läst mycket av det och man blir mörkrädd när man ser hur de politiskt "smarta" personerna som ledde det här landet argumenterade. Att våra förfäder överlevde med dessa vid rodret förvånar. Eller, de gjorde de ju inte, hälften av min släkt emigrerade... 62 mm (diskussion) 2 juli 2021 kl. 06.15 (CEST)[svara]
Nu tycker jag väl att det är Sanger som gör det jobbigt för sig själv genom att blanda in rent vetenskapliga ämnen i sina exempel. Nu har ju Trump gjort sig till en tacksam måltavla där. Det är ju inte så att historiska händelser är oproblematiska. Vi har ju bland annat haft kontroverser i frågan om korstågen där vissa användare menat att vi fört fram en oförsonlig kritik mot korsfarararna, eller i fråga om inkvisitionen där användare velat hävda att antalet dödsdomar är klart överdrivna, att den inte alls var så hemsk och protestanterna varit värre. Jag tycker det viktiga här är att vi försvarar forskningskonsensus. Vi kommer alltid ibland att hamna i gungfly när det gäller balans åt frågor och exakta formuleringar. Det bästa är om vi kan enas om entydiga regler så att vi snarare kan hänvisa till principer och fastställda definitioner snarare än att behöva argumentera varje enskilt för att behöva ta hänsyn till vilka som för tillfället skriker högst om orättvisa. Det var ju annars intressant när jag försökte titta på "swebb-TV":s artikel om Hur Wikipedia styrs av vänstern och finansintressen och vilka som delat den. Alla som gjorde det var överens om att hemliga intressen styrde wikipedia. De var däremot helt oense om vilka dessa var - bara att de hindrade deras syn att komma till tals.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 10.40 (CEST)[svara]
Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu":
A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp
D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp
E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp
F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp
Vid månadsskiftet fanns inga avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.
Såväl antalet Utmärkta artiklar (+13) som antalet Bra artiklar (+8) och antalet Rekommenderade artiklar (+2) har ökat under månaden.
-- Larske (diskussion) 1 juli 2021 kl. 05.07 (CEST)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (47 stycken) respektive utökningar (27 stycken) under juni. Här stod Boberger och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 232 nya och 69 utökade artiklar i projektet. I listningen för juni inkluderades de allra flesta av våra nya artiklar på minst 10 000 byte.
Nu är det juli, och vi kan rösta på juni månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 37 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 juli 2021 kl. 23.03 (CEST)[svara]
Ett litet geografi-quiz
För alla som eventuellt är intresserade av svensk geografi och administrativa indelningar och dessutom roade av frågesport kommer här en liten fråga på temat onödigt vetande.
Meddela gärna här att ni har ett förslag på svar, men för att inte avslöja svaret för tidigt kan ni väl vänta till i morgon klockan 18 med att skriva själva svaret på frågan.
Fråga:
Vilket är det högsta antalet av de nuvarande svenska kommunerna som har en gemensam gränspunkt, alltså en punkt som ligger på gränsen till så många kommuner som möjligt? Och vilka är dessa kommuner?
Det finns en punkt i vilken fem svenska kommuner möts. Vad gäller punkter där fyra eller fler svenska kommuner möts, se Svar 2 nedan.
De fem kommunerna är
Många kommuner möts i punkter likt treriksröset. Men hur många punkter finns det där fyra eller fler kommuner möts? På nationell nivå känner jag bara till Moresnet som mötte Belgien, Nederländerna och Tyskland i en enda punkt. 62 mm (diskussion) 3 juli 2021 kl. 11.18 (CEST)[svara]
Menar du länder, inte kommuner? Jag känner till ett existerande "fyrriksröse" på internationell mivå, alltså mellan suveräna nationer. Är det kl. 18 imorgon med som gäller eller var det mer en faktafråga? LittleGun (diskussion) 3 juli 2021 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Okej, fyrriksröset jag tänkte på var alltså Botswana, Namibia, Zambia och Zimbabwe. Jag har ingen aning om vad som gäller för stater. Om det finns fler "fyrriksrösen" eller om fyra är max överhuvudtaget. LittleGun (diskussion) 4 juli 2021 kl. 11.59 (CEST)[svara]
Jaha, hoppsan. Så var det inte enligt mina uppgifter, det påstods att det fanns en punkt i floden. DN skriver som du.:[DN]. Till och med att det är två treriksrösen 150 meter emellan varandra. LittleGun (diskussion) 4 juli 2021 kl. 19.42 (CEST)[svara]
Wikimediarörelsen har möjlighet att rösta för valet av nya styrelseledamöter från gemenskapen och anslutna organisationer. Styrelsen förväntas välja de fyra kandidater som fått flest röster till att tjänstgöra som styrelseledamöter. Röstningen stänger den 17 augusti 2021.
(Ursäkta att jag använder mig av automatiserad översättning - om du vill hjälpa till med att översätta nyheter om styrelsevalet, hör av dig till mig, jag skulle uppskatta din hjälp mycket!).
The Wikimedia movement has the opportunity to vote for the selection of community-and-affiliate trustees. The Board is expected to select the four most voted candidates to serve as trustees. Voting closes 17 August 2021.
The Wikimedia Foundation Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's operations. The Board wants to improve their competences and diversity as a team. They have shared the areas of expertise that they are currently missing and hope to cover with new trustees.
Faktarutor för personer innehåller ofta ordet "ämbete" även när det inte handlar om höga offentliga befattningar. Jag menar att det är fel. Det är inget ämbete att vara ordförande för en förening eller ingå i styrelsen för ett politiskt parti. Se till exempel Omar Mustafa. Jag skulle tro att vi är överens om detta och hoppas att någon av er som kan redigera mallar kan fixa till detta. Till exempel byta ut "ämbete" mot "uppdrag" i mallen. Chandra Varena (diskussion) 5 juli 2021 kl. 09.13 (CEST)[svara]
Äv om ämbetsman är en hög ställning behöver inte et ett ämbete vara högt (jämför prästämbetet och filosofism ämbetsexamen). Det förutsätter dock någon sorts offentligrättslig ställning. – Ett bättre ord för mallen är "befattning". Roufu (diskussion) 5 juli 2021 kl. 13.05 (CEST)[svara]
Det är ju faktamallen för politiker och då heter det väl ämbete? Problemet är ju att användare kan använda mallar till andra saker än vad de är egentligen avsedda för. Det är bara byta mall till Mall:Faktamall biografi och lägga in de saker han har gjort där. DIEXEL (diskussion) 5 juli 2021 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Befattning tycker jag är ett ord som passar bra. Det omfattar även ämbeten. Tjänst duger nog också. Inom militären är man noga med att skilja på tjänst och befattning, men i en biografi är det inte särskilt viktigt. /ℇsquilo5 juli 2021 kl. 18.04 (CEST)[svara]
Befattning är nog bästa förslaget hittills. Det borde kunna innefatta även uppdrag som görs på volontär basis och som inte innebär att man är anställd, varken av "det offentliga" eller av någon organisation eller företag. --Chandra Varena (diskussion) 6 juli 2021 kl. 13.28 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag har inventerat vilka värden som används för parametrarna befattning, befattning2, befattning3 och så vidare i artiklar med mallen {{Infobox politiker}}. Resultatet finns i Sandlådan i form av två tabeller (som avspeglar läget i svwp igår på förmiddagen):
Tabell 1 med alla artiklar som använder {{Infobox politiker}} och dess värden på "befattningsparametrarna".
Notera att de tre artiklarna, Mario Monti, Jimmy Baker och Denisé Cassel som har använt parametern befattning1behöver pysslas om lite eftersom mallen inte stöder någon parameter med det namnet.
Tabell 2 med alla olika värden som används på "befattningsparametrarna" med dess frekvenser.
Enligt Bonniers svenska ordbok betyder döpa dels "förrätta dop (av ngn)", dels "ge namn åt". I dagens multireligiösa värld är skillnaden väsentlig. Även ateisters och pingstvänners odöpta barn har namn, och de flesta aktar sig således för att påstå att muslimer döper sina söner efter profeten Muhammed. Jag menar att svesnka Wikipedia helt bör undvika ordet dop med avledningar som generell synonym till namngivning. Frasen "är döpt efter" (474 förekomster) bör således ersättas med "har namn efter" och "är döpt till" (24 förekomster) med "har namnet". – När sådana ändringar gjorts, kommer de inte att märkas. Roufu (diskussion) 5 juli 2021 kl. 12.15 (CEST)[svara]
Jag håller med om att det kan vara olämpligt när det gäller icke kristna personer. Samtidigt tycker jag att det är onödigt petimetrigt att ändra när det gäller döda ting. När det gäller t.ex. båtar eller geografiska platser tycker jag det hör till språkets vanliga variation och inte är något som skall bestämmas centralt.
Jag vet inte om det låter lyckat att undvika ordet dop. Tänker senast på redigeringen jag gjorde i Göran Wilhelm Lode. Går det att skriva något annat än att han är döpt till Georg? Har namnet Georg? Varför kallas han då ibland Göran? Jag menar att "har namnet" är i praktiken oanvändbart som begrepp på personer före 1947. Sedan kan man ju använda något annat begrepp om personen inte är döpt i egentlig mening.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 12.43 (CEST)[svara]
"Fick", "erhöll", "namngavs"? Eventuellt med tillägget "som barn" för att fånga in att han kallas Göran. Det är nog få förekomster som är såpass komplicerade. Om vederbörande hade varit en jude eller muslim, hade du tyckt att "döpt" varit lämpligt då också? I ett multireligiöst samhälle får vi nog acceptera att "döpa" är det verb som mer och mer sticker ut; väljer vi att skriva att någon är döpt i stället för namngiven är det det som av många upplevs som anmärkningsvärt, något som knappast kommer att minska med tiden. / TernariusDisk5 juli 2021 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Hade han det varit en motsvarande situation och han varit jude eller muslim hade det funnits en anteckning av en religiös ledare i samband med en namngiviningsritual där namnet antecknades. Man hade då kunnat skriva, gavs vid Berit mila namnet, eller jag vet inte om man vid Aqiqah ger namn på samma sätt, det går väl i så fall kontrollera. Om så inte är fallet står det troligen inte i källan heller. Han kan givetvis säga "gavs som barn namnet" men då är det ju mer ospecifikt, det kan handla om ett smeknamn personen hade som barn. Varför vara otydlig om man inte behöver? FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 13.09 (CEST)[svara]
Sedan kunde man givetvis förtydliga det även i artikeln om Göran Wilhelm Lode. Familjen var av balttyskt ursprung, vilket troligen var orsaken till att han döptes till Georg. I vilken grad fortsatte han själv att använda namnformen Georg och hur mycket använde han Göran? Tyvärr har jag ingen källa på det. Men om man har källa så är det väl bra att förtydliga så mycket man kan.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 13.19 (CEST)[svara]
Eftersom det är så tydligt att ordetdop har flera betydelser och det oftast framgår av sammanhanget om det handlar om en religiös kristen ritual eller en helt sekulär namngivning (med eller utan ceremoni och av både människor, ting och företeelser) kan jag inte se de problem som pekas på här ovan. Det kristna dopet handlar egentligen inte om namngivning, utan om att en person med ett namn tas upp i den kristna gemenskapen. I samband med det har personen och namnet (i Sverige i alla fall) registrerats i "kyrkböckerna". Om man vill göra omskrivningar går det naturligtvis bra. Det kan kanske vara lämpligt ibland. Men vi bör inte underkänna en viktig betydelse av ett ord, enbart med motiveringen att ordet även betyder något annat. Janders (diskussion) 5 juli 2021 kl. 14.59 (CEST)[svara]
Läste inläggen mer noggrant och möjligen handlade ifrågasättandet främst om dop som liknelse. Tja, det är ju möjligt att man kan vara mer specifik. I vissa sammanhang menar jag nog att dop, exempelvis i fråga om fartygsdop är väletablerat.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 17.38 (CEST)[svara]
Jag tycker att problemet är överdrivet. Diskussion inleds med att konstatera att en betydelse av ordet "döpa" är "ge namn åt". Det är alltså fullt acceptabelt att påstå att Göran Wilhelm Lode är döpt till Georg. I just hans fall kan man lugnt utgå från att han faktiskt är döpt och att prästen vid ceremonin använde det namn som står I kyrkboken. /ℇsquilo5 juli 2021 kl. 18.11 (CEST)[svara]
Jag har inte menat att detta skulle vara ett stort roblem, men däremot att detta är ett problem som i många fall är enkelt att åtgärda.
Till argumenten mot att kalla namngivning dop vill jag foga följande: Den kristna symbolhandlingen, som ger den primära betydelsen av ord som "dop" och "döpa", är inte avsedd som en namngivningsceremoni.
Svenska kyrkan, som väl är den organisation som förrättar flest dop i Sverige, markerar skillnaden i sin ordning för dopgudstjänst med prästens fråga till föräldrarna före själva dophandlingen : "Vilket namn har ni gett ert barn?" Om dopjabdudatebn själv kan svara,frågar prästen: "Vilket är ditt namn?" Se här. Denna fråga är relativt ny. Den fanns inte, när jag flyttade från Sverige 1972, men är med i psalmböcker från 1980-talet.
För de frikyrkliga som praktiserar vuxendop, är skillnaden självklar. En teolog skulle alltså kunna säga att svenska språkets användning av "dop i överförd betydelse" vilar på ett missförstånd. – Betydelsen som överförs finns inte. Roufu (diskussion) 10 juli 2021 kl. 10.48 (CEST)[svara]
Vi skriver inte teologiska avhandlingar. I de flesta sammanhang är "dop" synonymt med "namngivning" utan några religiösa konnotationer. Så länge inte språkvårdare avråder från användningen bör den vara tillåten på Wikipedia. Botassisterade ändringar av språk bör endast göras när något är direkt fel.
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Enligt min mening är det viktigt att icke blott avvisa detta förslag om att undvika ”döpa”, utan att avvisa alla ordvalsförslag som motiveras med att samhället är ”multireligiöst”. Synpunkten är irrelevant. På svenskspråkiga Wikipedia är de enda språkkraven att skribenterna skall skriva svenska, och skriva så väl de kan. Att ”döpas till” ett namn är invändningsfri svenska. Sjöfartsverket skriver: ”Beställaren var finska staten och fartyget döptes till Murtaja (brytaren)”. Docenten i religionshistoria Simon Sorgenfri skriver om de första muslimernas ankomst till Sverige att ”1688 kom […] kamelskötaren ’Shiaba’ till Stockholm där han fyra år senare döptes till Nils”. Det är irrelevant att blott ett fåtal människor i Sverige 1921 hade icke‑kristen kulturell bakgrund, eller var etniska svenskar som krävde frihet från kristna ord och symboler, och att dessa grupper nu är millionhövdade. Det var tokigt 1921 att skriva ”Profeten Muhammed och Khadidja döpte sin dotter till Fatima” och det vore lika tokigt 2021. Den enda begränsningen för ”döpas till” är att det är sakligt fel när den namngivna tillhör en icke‑kristen tro eller kultur. I alla nominellt kristna sammanhang, och okristliga sammanhang som att döpa fartyg i champagne, är ”döpas till” rätt. Det vore därför fel att ändra Wikipediaartiklar som på god svenska säger saker som att fartyget Silvia Regina ”döptes om till M/S Stena Britannica”, och det är fel att säga att det korrekta svenska uttrycket att ”döpas till” ett namn skulle ”sticka ut” på grund av att samhället blivit multireligiöst. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 juli 2021 kl. 01.30 (CEST)[svara]
Jag skulle reagera om någon känd icke vederdöpt baptist stod som döpt i samband med namngivningen istället för i samband med troendedopet. ("Odöpt - fadern baptist" kunde det stå i svenska 1800-talskyrkböcker.) Likadant om en muslimsk person stod som döpt. Men jag har sökt ett antal baptister, baptistbarn och muslimer och hittar ingen artikel där ett sådant misstag har skett. En och annan plats i islamvärlden eller muslimsk kulturell artefakt står som "döpt" efter något, men det gör mindre än om en person felaktigt står som döpt. Ett ickeproblem alltså e.m.m. Tomastvivlaren (diskussion) 11 juli 2021 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Det har Tomastvivlaren rätt i. Jag vill tillägga att det det är bra att undvika ”döpas till” om där finns minsta tvekan. Skriver man om en svensk på 1700-talet kan man skriva att ”han döptes till Carl efter farfadern”, eftersom barndop var obligatoriskt där och då, men skriver man om någon eller något där associationen ”kristet barndop” möjligen är olämplig skriver man helst ”gavs namnet”. Min poäng var bara att principen var precis samma för hundra år sedan som den är i dag: det är svenskt språkbruk som avgör, inte hur många som är icke‑kristna, tillämpare av vuxendop eller ateister. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 juli 2021 kl. 14.50 (CEST)[svara]
Tomastvivlaren lade till sin sista mening om platser och saker i muslimska länder efter att jag skrev mitt inlägg. I sådana fall om icke‑kristna döda ting är det bäst att undvika ”döpas till”, tycker jag. Huvudsaken är att vi inte tar bort ”döpas till” från sammanhang där det är riktig svenska och god stil, av missriktad hänsyn till dem som inte har kristet barndop. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 juli 2021 kl. 15.05 (CEST)[svara]
Som kristen som inte alls praktiserar barndop, känner jag mig väldigt främmande emot att tala om namngivande av personer i termer av "dop". Dop av personer är en del av processen att bli medlem av den kristna församlingen. Att många så kallade kristna tillämpar tvångrekrytering genom barndop är något direkt styggligt. 98.128.180.10011 juli 2021 kl. 20.07 (CEST)[svara]
En hedervärd åsikt. Om svensktalande kristna och icke‑kristna slutar att skriva ”barnet/båten döptes till Albertina” kan det möjligen finnas fog för en framtida wikipediagemenskap efter vår livstid att rekommendera att undvika ”döptes till” i nyskrivna artiklar. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 juli 2021 kl. 00.44 (CEST)[svara]
Om man söker i svensk tidningstext, efter ”döpt efter” eller ”döpt till”, verkar det som att det används ungefär som på Wikipedia. En stad eller en skola kan vara ”döpt efter…”, en digital plattform kan vara ”döpt till…”, osv. Jag har inte hittat någon språkauktoritet som avråder från att använda ordet ”döpa” på det viset, men kan ha missat. Så jag tycker inte det finns någon anledning att ändra på Wikipedia. /NH12 juli 2021 kl. 17.57 (CEST)[svara]
Även om man bortser från den religiösa betydelsen (upptagande i ett kristet samfund) så tycker jag att ordet kan användas även "profant". Men det kräver någon slag "ceremoni" eller "högtidlighet" enligt mitt tycke. Man talar ju om fartygsdop när ett flytetyg får sitt namn. Ofta genom att en flaska finare dryck slungas mot skrovet. Men att man "döper" en busslinje till "42" när man bestämmer numret känns lite "slarvigt" på något sätt. Samma sak med ordet "inviga/invigning". Då bör det var bandavklippning och/eller tal eller så. Inte bara ett ibruktagande. --Andhanq (diskussion) 12 juli 2021 kl. 22.08 (CEST)[svara]
Länka fotbollsklubbar
Hej och god sommar allesammen. Jag har en liten diskussion med en annen användare och vill gärna höra med flera vad ni menar.Se her
Det gäller alltså detta med att länka till något. I detta fall menar den andra användaren att det är riktigt att skriva ((Vålerenga Fotball|Vålerenga IF)) och jag menar man skall skriva ((Vålerenga Fotball)) eller ((Vålerenga Fotball|Vålerenga )).
När man gör på den andra användarens sätt så står det alltså Vålerenga IF i texten, men när man trycker på länken kommer man inte till den sidan utan man kommer till Vålerenga Fotball. Jag har kollat på andra wiki och vad jag kan se så är det bara i Sverige man gör så här på motsvarande sida. Vålerenga IF har ju en egen sida, men detta gäller ju fotbollsklubben Vålerenga fotball.
Det är ju också helt fel att det skall stå Vålerenga IF i fotbollstabellen. Det gäller ju Vålerenga fotball. Varför skall man blanda in en paraplyorganisation här?
For att ta ett exempel på nåt annat. När man skriver "Mitsubishi Galant" i en artikkel och skall länka den till sin rätta sida skriver man ju ((Mitsubishi Galant)) i texten, och inte ((Mitsubishi Galant|Mitsubishi)).
Namnet man klickar på skall ju stämma med den sidan man blir skickad till. Fint att få höra vad ni andra menar i den här saken. Ha en strålande fin dag. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Jag är inte så intresserad av idrott. Traditionellt sett har ju uppdelningen i sektioner sällan varit särskilt strikt, ekonomin har ofta varit gemensam och idrottare har ofta sysslat med olika idrotter inom klubben. Idag är ju klubbarna ofta mer professionaliserade med mer strikta skott mellan sektionerna. Men det betyder ju inte att vi alltid har artiklar om de enskilda sektionerna. Hur man vill skriva och vad som är lämpligast här får andra avgöra
Du tar dock upp exempel med bilmärken och menar att länken alltid bör gå till det som är uppslagsordet i texten. Jag menar att det är direkt olämpligt. Här handlar det om en vanlig bilmodell men ett ovanligare är det möjligt att det inte har artikel och då är det bättre att länka enbart till märket. Företaget kan ha bytt namn, då kan bilmodellen heta något helt annat än vad företaget som tillverkat den idag heter, och då behöver länken fortfarande gå till artikeln om företaget som står under sitt nuvarande namn. Det gäller även andra saker som bytt namn. Ibland går det att lösa med omdirigeringar men ord kan ha flera betydelser, ibland är det bättre att garantera att länken går rätt - sidor kan flyttas eller göras om till grensidor, den kan ursprungligen ha skapats som rödlänk men blivit blå av att det skapats en artikel. Eftersom du dock föreslår att det kan stå ((Vålerenga Fotball|Vålerenga )) verkar det som du är med på att det är okej att länkar inte behöver skriva ut den exakta länken, utan det handlar om hur man pratar om olika lagnamn. Om man talar om Vålerenga i fotboll, säger man då Vålerenga Fotball eller Vålerenga IF? Jag menar att man i Sverige aldrig använder sektionsnamnen på det sättet. Pratar man om Djurgården i hockey upplever jag att man säger Djurgår'n eller Djurgårdens IF - aldrig Djurgården Hockey - så vida det inte är i ett sammanhang där det behöver förtydligas eller handlar om organisationen snarare än laget. Möjligt att man gör annorlunda i Norge.FBQ (diskussion) 6 juli 2021 kl. 12.04 (CEST)[svara]
Exemplet jag skrev på bil var inte så bra.. borde ha varit en modell med egen sida, till exempel "Outlander". Men tillbaka till fotboll. Ja, man kan gärna skriva ((Vålerenga Fotball|Vålerenga )), dels för att det blir lite kortare i en tabell, dels för att Vålerenga är namnet man använder normalt. Altså, svar på din fråga: man säger "Vålerenga". Men att låta det stå Vålerenga IF i tabellen tycker jag blir totalt felaktigt. Det är ett namn jag aldrig har hört att man använder i forbollssammanhang. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 13.02 (CEST)[svara]
Redkonflikt: Jag tycker att vi ska använda "paraplyorganisationens" namn. Jag skulle tro att pratar man i Vålerenga i fotboll, så säger man bara Vålerenga. Men, det står VIF för Vålerenga IF i emblemet och det är ett etablerat namn för klubben. Sen heter sektionen mer precist Vålerenga Fotball, men i det här fallet tycker jag POMMF och etablerat går före.
Jag är själv inte helt konsekvent, utan skriver ofta Djurgården Fotboll och Djurgården Hockey, så för det ber jag om ursäkt.
Detta gäller alltså generellt, inte bara för Vålerenga. I "fallet" Vålerenga startade Vålerenga Fotboll 1989, så emblemet hänger ju kvar sen gammalt. Men igen, Vålerenga IF har inget att göra i en fotbollstabell, tycker jag. När man trycker på länken så kommer man ju i alla fall inte dit, man kommer ju till Vålerenga fotball. Då bör det också stå ((Vålerenga fotball)) eller ((Vålerenga fotball|Vålerenga)) i länken. Ser man t. ex. på englands motsvarande sida så gör de ju så att de bara skriver ((Vålerenga fotball|Vålerenga)). Det blir mycket mer riktigt, tycker jag. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 14.42 (CEST)[svara]
Det beror på vad man menar med "riktigt". Det är genomgående så för klubbar som gett sina sektioner egna ben och namn, "IF:et", "IK:et" etc lever kvar. Det är samma sak som att Globen heter Avicii Arena, Bono heter Paul David Hewson, Arlanda heter Stockholm Arlanda Airport etc. Ändå har artiklarna namnen Globen, Bono och Arlanda. Jag vill påstå att det ibland är riktigt att ha etablerade namn istället för officiella. LittleGun (diskussion) 6 juli 2021 kl. 15.53 (CEST)[svara]
Kanske det finns andra platser det passar, men när det gäller dessa fotbollsklubbarna och fotbollstabellen blir det väldigt konstigt för mig att man skriver IF i tabellen. Mycket bättre att bara skriva Vålerenga, tycker jag. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 17.49 (CEST)[svara]
Wikipedia skall ju normalt följa etablerad praxis. Här är allsvenskans egen tabell [1]. Här är tabellen på Text-TV - där används IF osv ibland och ibland inget alls. [2]. Jag gjorde ingen avancerad sökning men jag ser ingen etablerad tidning som verkar använda tillägget fotboll i sina tabeller.FBQ (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.11 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) För svenska, norska och danska klubbar har vi som regel alltid skrivit med förkortningen, då dessa i regel är kändare med sina förkortningar, om laget har en sådan förkortning d.v.s. För klubbar utanför Skandinavien (engelska, spanska m.m), tas "FC" och "CF" bort, då dessa är i regel kändare utan sina förkortningar. Att du igen tar upp vad andra språkversionen gör, vilket är fortfarande irrelevant för svenskspråkiga wikipedia, då olika språkversioner gör på olika sätt. Börjar tröttna på att säga det då du verkar totalt ovillig att faktiskt förstå vad som skrivs. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.16 (CEST)[svara]
\\\D.S.Skåningen Tonen du använder är belärande, otrevlig, spydig och du tror visst du är redaktör här inne. Därför lägger jag det ut här så man förhoppningsvis kan få ordentliga svar. Jag förstår väldigt bra det du skriver, men ser inte att det förklarar varför du absolut vill skriva in Vålerenga IF i en fotbollstabell. Du förstår tydligen inte att det finns olika sätt att göra detta på, olika åsikter mm. Inget på wikipedia är fast bestämt, det borde du veta. Normalt är också att man ser på vad andra wikipedialänder gör, ofta England. Visst kan Sverige har egna speciella "regler". Just därför försöker jag att ifrågasätta och fråga varför man gör så. Jag kan inte se att du kommit nåt bra svar just i denna saken med fotbollstabeller.
Colosseum Fast som det framgår av exemplen skrivs även (åtminstone oftast) även FF / IFK / osv. Uppenbart går det (så vida det inte som i några fall funnits lag från samma stad i samma serie) att skriva utan klubbnamnstillägg men med är vanligast. Ingenstans skrivs sektionsnamn. FBQ (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.58 (CEST)[svara]
@Colosseum~nowiki: Undvik påhoppen nästa gång, det hjälper dig knappast. Jag tror ingenting, jag förklarade för dig hur det fungerar på svwp men du läste bevisligen inte vad jag faktiskt skrev och när man får upprepa sig tröttnar man och självklart ändras tonen (knappast en olämplig ton oavsett). Jag förstår visst att det finns olika sätt att skriva på, olika språkversioner gör på olika sätt fortfarande. Jag har inte förklarat?! Det står både i inlägget direkt över ditt här och på malldiskussionssidan, ett uppenbart bevis på att du faktiskt inte läser vad jag skriver. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.47 (CEST)[svara]
Inget påhopp alls, ingen idè att du försöker provosera. Jag försöker diskutera saken, men har konstaterat att du påstår att jag inte läser, du markerat bokstäver, er generelt spydig och kommer med härskartekniker. Läs här
Jag har varit med här så pass länge att jag orkar inte den typen diskussioner. Det är fint med sakliga argument, men argument av typen "jag har rätt, du har fel", fungerar dåligt. Inte så man diskuterar saker, varken på svensk wikipedia eller nån annan. Detta är ett samarbetsprojekt.
FBQ Det enklaste och bästa är att skriva ((Vålerenga fotball|Vålerenga)), tycker jag. Då blandar man inte in IF. Nu står det Vålerenga IF, men klickar du kommer du till Vålerenga fotball(helt rätt), men varför skall det då stå Vålerenga IF i tabellen? Det är egentligen bara det jag undrar. Jag tycker det är fel.
Jodå, påhopp är det även om du inte ser det. Jag försöker inte provocera, jag har förklarat för dig redan och om någon försöker provocera, så är det faktiskt du, du beter dig som en enfrågeanvändare (d.v.s en person som fortsätter ställa samma fråga fast du redan fått svar på ställda fråga). Absolut, jag ändrade tonen i slutet, men du borde ha förstått vad jag faktiskt skrivit, vilket du uppenbarligen inte gjort då du säger samma sak här, och ingen annan här håller heller med dig. Du har fått svar på varför IF står med bakom Vålerenga. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 juli 2021 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Colosseum; "Tonen du använder är belärande, otrevlig, spydig och du tror visst du är redaktör här inne." Det kan man väl kalla påhopp.
Din åsikt har kommit fram. Du har i den här tråden skrivit den i dina samtliga sex inlägg. Du har inte fått medhåll, avvakta om det kommer fler åsikter. LittleGun (diskussion) 7 juli 2021 kl. 05.29 (CEST)[svara]
Bara för att vi gjort på ett sätt på svwiki betyder det inte att vi inte kan ändra och göra på ett annat sätt, om det finns bra argument för det. Att ha med IF efter Vålerenga behöver inte betyda att man hänvisar till paraply-organisationen, då IF finns kvar både i url och logga för fotbollsklubben. Det som jag tycker är avgörande är hur fotbollsklubben normalt skrivs i annan svenskspråkig media. Och hur det görs har jag inte koll på. Boivie (diskussion) 7 juli 2021 kl. 08.53 (CEST)[svara]
"Vålerengen" och "Vålerenga" dominerar, någon gång med IF efter och bara VIF någon gång. På sportjournalisters vis tas sporten för given, även om det för ett ovant öga kanske inte alls framgår i artikeln. Vad som hänt i större klubbar som Vålerengen, Djurgården och Hammarby är att klubbarnas specialsektioner för fotboll vuxit sig så stora att det är opraktiskt att dela organisation med pyttesektioner som t ex frisbeesektionen i Hammarby IF eller att låtas fotbollsektionen i Djurgårdens IF konkurrera om uppmärksamhet med hockeysektionen.
I strikt mening är det en helt egen organisation, men traditionellt räknas de till moderorganisation, och de använder dess loggor etc. I en artikel om fotboll, tex fotbollsturneringen Champions league, är det alltså brukligt att utelämna sektionsnamnet, även om sektionen är fristående med i stort sett bara historiska kopplingar. LittleGun (diskussion) 7 juli 2021 kl. 09.15 (CEST)[svara]
LittleGun Det var inget påhopp. Jag bara beskrev hur jag blir behandlad av D.S.Skåningen. Synd du inte ser det. Det borde reageras på att "kända" användare möter en vanlig fråga på det sätten "hen" gjorde redan på diskussionssidan till saken. Man skall respektera varandras åsikter här inne. Jag respekterar "hens" åsikt men inte den belärande tonen och sättet "hen" använder för att berätta att "så är det bara". Varför inte administratörerna reagerer på sånt förstår jag inte.
Jag tycker inte det är en beskrivning hur du blev behandlad, det är ett "betyg på användaren". Dåligt betyg. Möjligen var det så du upplevde detta. Men, visst. D.S Skåningen var aningen tvärsäker, jag delar inte den tvärsäkerheten. Men, du säger faktiskt samma sak i varje inlägg då är det lätt hänt att man blir övertydlig. Och kanske har D.S Skåningen lika bergfast sanning som du. Jag ser ändå inget som förtjänar reprimanden "Tonen du använder är belärande, otrevlig, spydig och du tror visst du är redaktör här inne". Men, okej. Ni har diametralt olika åsikt. Den härvan får ni reda ut själva. LittleGun (diskussion) 7 juli 2021 kl. 11.40 (CEST)[svara]
Ja, jag var (är) tvärsäker, eftersom det är precis så vi gjort i många år, det är hur praxis fungerar. Och vad jag kan se av den här diskussionen, för nu, är det inget som lär ändras. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 12.56 (CEST)[svara]
\\\D.S.Skåningen Oj oj, nej, visste självklart inte, och varför i alla dagar skulle det vara provoserande att kalla dig "hen"??
LittleGun Ja, jag upplevde det precis så. Jag har haft diskussioner med Skåningen tidigare och också då upplevt det samme. Jag försöker förklara att det är min åsikt, medan han säger "så är det", utan vilja till att diskutera saken. Det blir inte bättre med den arroganta tonen. Det är sånt jag reagerar starkt på.
Nämnde att vad jag tidigare har sett är det inte några andra land där man använder Vålerenga IF i fotbollstabellen för motsvarande sida. Gör alla andra fel och Sverige rätt?
Detta gäller ju inte bara Vålerenga. Det är flera lag i Eliteserien i Norge med samma "problem". Det är ju också ganska intressant varför man i Norge (de bör ju veta detta med Norge bäst), bara skriver namnet Vålerenga i tabellen.
Är det inte också så att namnet man klickar på är den sidan man skall komma till? Altså borde då namnet i tabellen då vara Vålerenga eller Vålerenga fotball.
Fint med flera seriösa svar. Kan fortfarande inte se varför man i Sverige absolut skall göra annorlunda.
Jag hoppas att du vet att ordet "hen" är negativt laddat för en del personer? Så använd det bara för personer som är bekväma med att kallas det. Du behöver inte förklara att det är din åsikt? Jag vet att det är din åsikt, men din åsikt skiljer sig från praxis på svwp, och praxis på svwp har jag redan förklarat för dig, flera gånger. Och återigen ställer du samma fråga som du redan har fått svar på - mer än en gång, vilket är blockeringsgrundande, så du vet. Jag inte vilja diskutera? Nu skämtar du hoppas jag? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 13.26 (CEST)[svara]
Nej, "hen" är absolut inte negativt när jag använder det, och har aldrig hört någon "klaga" på det heller, förrän nu.
Jag la frågan på den här sidan, för att få höra vad andra användare tycker. Du kommer nu också med en slags blockeringshot, för att jag önskar att någon faktisk kan förklara, eller diskutera sakligt. Du svarar, stort sett, att så har det varit och så skall det vara. Det är inte att diskutera saken. Igen, konstigt att inte administratorerna reagerar på sättet du använder i trådarna. Att jag reagerar på detta beror på att det används av en del användare, både i Norge och Sverige. Man ger sken av att man kan bäst och vet bäst och alla andra har fel. När jag ser den typen av argument reagerar jag väldigt negativt.
Det finns inte nåt facit på vad man skall göra. Jag har absolut inte nåt facit. Jag önskar en diskussion så att flera kan säga vad de tycker. Inga pekfingrar utan seriösa argument. Det är så det skall fungera på wikipediadiskusjoner. Mvh Colosseum (diskussion) 7 juli 2021 kl. 15.05 (CEST)[svara]
Jodå, hen är ett negativt laddad för en del personer (det är en av anledningarna varför vi använder i det endast i artiklar om personer som definierar sig som "könsneutrala"). Du kan inte avgöra något sådant åt andra, bara för att ett ord inte är negativt laddad för dig betyder det inte att det finns folk som det inte är negativt laddat för. Jag har inte kommit med något blockeringshot, jag förklarade för dig att ställa samma fråga gång på gång, när man har fått svar på frågan, är blockeringsgrundande. Det är en upplysning, inte ett hot. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 15.22 (CEST)[svara]
Jag skrev at "hen" inte är negativt, när jag använder det, betyder det just det. Har aldrig upplevd någon reagere på detta. När du skriver blockeringsgrundande kan man inte förstå det på annat sätt än jag skrev. Helt onödigt av komma med.
Detta har nu gått ifrån sitt ämne, det spelar ingen roll att det inte är negativt laddat för dig när du refererar till mig, som det är negativt laddat för, jag låter det passera för denna gången, jag ber dig att inte göra om det när du refererar till mig. Att jag skrev "blockeringsgrundade" var en enkel upplysning, inget annat, folk har sett din fråga, det är inget du behöver upprepa bara för att ingen delat din åsikt (hittills). Jag förstår inte hur du lyckas reagerar så starkt på en upplysning. Vet du vad som är onödigt? Att ställa samma fråga fastän man har fått svar på den. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Det finns Begäran om åtgärd och Anmäl ett fel och så vidare. Jag undrar om vi kan sätta upp Begäran om reducering för att radera historik efter begäran om det varit för många onödiga redigeringar i följd, av samma användare som en själv, så länge inte någon annans arbete tas bort, ? Trevlig sommar så länge! --Vannucci (diskussion) 9 juli 2021 kl. 11.44 (CEST)[svara]
@Vannucci: Kan du beskriva problemet så kanske det går att hitta en lösning på det. Vad menar du med "för många onödiga redigeringar"?
Är problemet att det ibland är många rader i följd med samma användarnamn, alltså långa redigeringssviter, i en artikels versionshistorik vilket gör det svårare för dig att få en överblick över vilka användare som har bidragit till artikeln?
Vad menar du med "av samma användare som en själv", är det bara dina egna redigeringar som du inte vill se om de är "för många och onödiga"?
I väntan på ett svar på dessa frågor gissar jag att svaret på fråga 1 är ja, just det och svaret på fråga 2 är nej, alla användares redigeringar ska hanteras lika.
Låt oss i så fall försöka lösa problemet enligt punkt 1 genom att möjliggöra för den som så önskar att filtrera det som visas i historiken utan att ta bort eller dölja information för andra användare som kanske tycker att den är värdefull. Exempelvis redigeringskommentarer kan vara värdefulla även om det ofta slarvas med dessa. Olika redigeringar i en svit av redigeringar från samma användare kan ha helt olika redigeringskommentarer.
Jag har tittat på de sju artiklar som har redigerats mer än 50 gånger under de senaste 30 dagarna (="recent changes"). Några av dessa har kanske det du kallar för "för många onödiga redigeringar" och med ett skript kan man få alla utom den senaste i en sammanhängande svit av redigeringar från en och samma användare att döljas vilket får några av listorna med versionshistorik att krympa rejält, se följande tabell.
Artikel
Historik
Antal redigeringar i "recent changes"
Antal redigeringssviter (obruten följd av redigeringar av samma användare)
Kopiera koden ovan och klistra in den i Webbläsarkonsolen (som fås fram genom knappen F12 om du använder Edge eller Firefox som webbläsare) och klicka på "Kör" (i Firefox) eller tryck på Enter (i Edge).
I exemplet har 114 rader nu reducerats till 15 och du kan lättare se vilka som bidragit. Problem solved! (om det var det som var problemet)
Vill du ha detta permanent, alltså för alla historik-sidor, kan du lägga in koden i din common.js-fil. Den bör då modifieras något och kanske göras om till att skapa ett menyalternativ som gör att du måste klicka på en länk för att "gallra historiken". Men det får vänta tills jag vet om det är rätt problem som detta möjligen är en lösning på.
@Ainali:, @Larske: Vad jag vill uppnå med, om förslaget går igenom, är att frigöra utrymme för wikiserverna (ekonomisk fördel?), samt underlätta för oss på Wikipedia, med bättre översikt av artiklars och listors versionshistorik, (de redigeringar som nu är onödigt många), genom att permanent radera alla de redigeringar som ligger mittemellan senaste och tidigaste i en bunt av samma användare. Som ett belysande exempel i versionshistoriken för Albaniens historia, mellan redigeringarna 9 juli 2021 kl. 08.51 och 21 maj 2021 kl. 08.10 finns fem ”onödiga” redigeringar. Kanske en arbetssida för syftet vore mer effektivt, om inte redan nämnda förslag, men fortfarande med samma syfte om reducering. Diskussionssidor, användarsidor, hjälpsidor, riktlinjer o.a. är undantagna. --Vannucci (diskussion) 13 juli 2021 kl. 10.54 (CEST)[svara]
Jag skulle inte vilja se Permanent Radering. Istället är nog rätt metod att "skapa en vy, utan alla redigeringar". Permanent radering, då kan man inte få tillbaka något... det känns inte bra. Jag har inte testat Larskes kod (har inte tid, inte ork), men fungerar det är det bra. Mvh Janne Janwikifoto (diskussion) 13 juli 2021 kl. 22.12 (CEST)[svara]
Relevans för specifika "census-designated place" och liknande administrativa definitioner
Är en specifik census-designated place per automatik relevant i egenskap av CDP eller behöver vi kunna skriva något vettigt (och vettigt källbelagt) om den för att den skall platsa? Som jag förstått det är det ett rent statistiskt begrepp, en defintion för en plätt land utanför tätorterna, avgränsad på så sätt att det bor minst 1000 personer i området. Jag har försökt googla fram hur många det finns men det verkar vara rätt många och ett par stickprov från ENWP är att många väsentligen robotskapats (kanske inte till artikelskapande, men sett till innehåll).
Frågan är naturligtvis inte bara relevant för CDP utan andra tänkbara geografiska indelningar vars definition som inte växt fram organiskt (exempelvis runt befolkningscentra) utan skapats som en del i dataprocessning.
Om vi tittar i Wikidata hittar vi cirka 9 800 objekt som är instans av (P31)statistisk ort (Q498162). Av dessa är det cirka 1 200 som är kopplade till en artikel i svwp.
CDP är ett sätt att statistiskt försöka definiera vad en ort är i USA, om den inte har stadsrättigher (city, town eller någon annan kommuntyp). På liknande sätt som SCB:s tätorter och småorter också är rent statistiskt definierade. De har vi artiklar om (i alla fall fram till att småorterna slutade namnges), antingen egna eller gemensamma med någon mer traditionellt definiered ort. Egentligen ser jag inte att inte samma sak skulle fungera för amerikanska CDP, förutom att det kanske är ännu svårare att hitta källor för att ge artikeln vettigt innehåll utöver statistiken än för svenska småorter. Men om det bara är statistiken man är ute efter så är kanske listartiklar bättre. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 juli 2021 kl. 21.13 (CEST)[svara]
jag tycker de liknar Demografiska statistikområden utanför bebyggelse, och för dessa har vi inga artiklar. Jag tycker ursprungsfrågan är fullt relevant. Men också anser jag vi skall vara bejakande till admområden som finns på andra språkversioner och i dessa fall fullt ut i Wikidata.Yger (diskussion) 13 juli 2021 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Här är en översikt över de vanligast egenskaperna i Wikidata för objekt som är instans av (P31)statistisk ort (Q498162). Jag har bara tagit med de egenskaper som finns för minst 1 000 objekt:
Sortimentet behöver nog en del städning. Exempelvis gissar jag att (Q8771473) som bara har en länk till eswp, avser samma CDP som (Q1131563) som har länkar till 16 wikipediaversioner. Eller så har eswp hittat ett CDP som ingen annan har hittat.
Den ena eswp-artikeln har uppgifter från år 2000 och den andra från 2010. Kanske så enkelt som att orten har bytt namn och att automatiska uppdateringsrobotar inte förstår detta utan skapar en ny artikel istället? Koordinaterna verkar vara desamma. /Grillo (diskussion) 14 juli 2021 kl. 10.15 (CEST)[svara]
I historiken för den engelska artikeln hittar man följande: "Rkitko moved page East Rutherford, Pennsylvania to East Waterford, Pennsylvania over redirect: revert move from 2014 -- major sources only refer to this as East Rutherford because of an error in the GNIS database; it has since been corrected" /Grillo (diskussion) 14 juli 2021 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Ett bekymmer med CDP-erna är kontinuiteten över tid. De som fanns i en folkräkning, fanns kanske varken före eller efter denna. VAd gäller käll-läge för folkmängd och dylikt har det dykt upp mycket källbeläggande i bevakningslistan (på WD) på sistone. 98.128.180.17914 juli 2021 kl. 17.33 (CEST)[svara]
Skall angriparen i Vetlanda namnges?
Individen som blev dömd för Våldsdådet i Vetlanda 2021 blev dömd till livstids fängelse för sju mordförsök i tingsrätten. Ska han namnges? Namnet raderades här med motiveringen BLP: inte genomgående namngiven. Den dömde är namngiven i följande källor:
Märkliga raderingar och hot om straff för att man uppdaterar artiklar
Svenska Wikipedias toppstyrning förefaller ta ordentliga kliv bort från regler och traditioner för hur projektet tidigare fungerade. I fallet med medeltidshistoria tycks förbudet mot ägandet av artiklar fullständigt ha försvunnit och Användare:Andejons tycks ha getts förvaltningsrätt åt de flesta artiklarna och beslutsrätt om VAD som skall få stå i dem, mao beslutsrätt vad svenska folket skall få läsa. Följande inlägg jag gjorde i artikeln sjörövare har raderats av Användare:Yger och man diskuterar fn hur jag skall bestraffas denna gång på [[3]]. Eftersom detta hur Wikipedia sköts generellt, är en principfråga som berör alla, förtjänar det att belysas för alla användare här, och jag listar nedan en del av mina källbelagda bidrag till sidan sjörövare vilka raderades av Yger med motivering att mina inlägg var ifrågasatta, men han besvarade senare aldrig mina fråga exakt vilket inlägg som var ifrågasatt, och på vilka grunder.
Jag listar här några exempel, så att var och en kan fundera över varför dessa raderades, och om de inte var relevanta för artikeln, och berikade den? Samt varför jagskall schavotteras och bestraffas, därför att Andejons är emot mina redigeringar, vilka är tillagda med gott uppsåt, och med tydliga och goda källhänvisningar:
En tydlig distinktion mellan att under vissa perioder vara sjörövare och under andra perioder vara handlande köpman, görs i ett utdrag ur Egil Skallagrimssons saga om Bjørn Farmann (Björn Brynjolfsson): "Bjørn var farmaður mikill, var stundum í víking, en stundum í kaupferðum" vilket på svenska betyder; ”Björn var stor farman, tidtals var han i viking, tidtals på köpfärder.” (raderat av Yger)
Historiska museet skriver på sin temawebb om vikingar: Ordet viking finns på några få runstenar från perioden och verkar oftast betyda ungefär ”sjörövare”. Det var alltså inte namnet på ett folk eller en grupp. De allra flesta människor kallade sig inte så, utan levde ett fredligt jordbrukarliv. (raderat av Yger)
De första pirater som omnämns som vikingar var Rubens söner i Israel som idkade pirateri på Röda havet. I en anglosaxisk parafras på Andra Moseboken (Exodus), används uttrycket sæ-wícingas (hav- eller sjövikingar) vid passagen genom Röda Havet används om sönerna till Ruben, patriarken Jakobs äldste son och stamfader för Rubens stam, en av Israels tolv stammar. (raderat av Yger)
Den andra gången ordet viking nämns i historiska källor är om den grekiske kungen Filip II av Makedonien som under en tid finansierade sitt erövringskrig med pirateri. Den latinska texten lyder i original: Philippus vero post longam obsidionem, ut pecuniam quam obsidendo exhauserat, praedando repararet, piraticam adgressus est och i Orosius översättning till fornengelska av slutet av meningen lyder: ac he scipa gegaderade, and i vicingas wurdon. (raderat av Yger)
I sjätte kapitlet av fjärde boken i Adam av BremensGesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum från cirka 1070 framgår att en grupp vikingar på Själland kallas vikingar av den övriga befolkningen: Aurum ibi plurimum, quod raptu congeritur piratico. Ipsi enim piratae, quos illi Wichingos as appellant, nostri Ascomannos regi Danico tributum solvunt. översatt till Där [på Själland] finns gott om guld, som samlas genom sjörövarfärder. Dessa sjörövare, som invånarna kallar vikingar, våra landsmän däremot askomanner (askmän), betalar skatt till den danske kungen (raderat av Yger)
Vikingar kunde utgöra betydande problem för sin samtid, och plundringar österifrån mot Sveriges västkust är beskrivet i flera källor, och särskilt Härjningen av Sigtuna 1187. Svensk uppslagsbok skriver: "1187 hemsöktes S. av karelska sjörövare, som delvis brände staden." (raderat av Yger)
Bland annat i Danmark nämns kung Harald Blåtandslandeværnsmand Ejvind, vilken försvarade Danmark mot angripande vikingar och även i berättelser kung Svend Estridsen är en landeværnsmand mot vikingar nämnd. (raderat av Yger)
I Magnussønnenes saga finns åtta strofer av skalden Halldor SkvaldreUtfarardrapa till kung Sigurd Jorsalafarare av Norge vilken ledde det norska korståget till Jerusalem (1107-1110) och hans strider på vägen dit.[1] Vid Spaniens västkust stötte norrmännen på en stor piratflotta bestående av galärer bemannade med "hedniska" muslimer, vilka benämns vikingar. Sigurd satte kurs rätt mot piratflottan och stormade deras skepp. Inom kort hade alla piraterna antingen dödats eller flytt, och Sigurd tog åtta skepp från dem: Og de vikinger onde, ilte frem mod kampens mægtige leder (kongen krigere dræbte i striden). Hæren naaed’ at rydde raskt otte galeier (de fleste folk blev fældte); fyrsten fik der hærfang.(raderat av Yger)
I Norvasund (Gibraltar) blir Sigurds flotta återigen attackerad av arabiska pirater, vilka omnämns som vikingar: Derefter holdt kong Sigurd frem med sin færd og seilede til Nårvesund, men i sundet mødte han en stor vikingehær, og kongen lagde til kamp med dem; han havde der den femte kamp og fik seier.(raderat av Yger)
Ordet viking finns inte dokumenterat på någon runsten om Ingvarståget, och i den historiska källan Ingvar den vittfarnes saga så används ordet aldrig om deltagarna i Ingvarståget utan termen viking används i sagan om kaukasiska eller byzantiska pirater som angriper Ingvarståget med Grekisk eld, vilken åstadkom stor skada på Ingvars fartygsflotta.(raderat av Yger)
Brödraskapet Jomsvikingar nämns i Jomsvikingadrapan och Jomsvikingasagan, och deras historia beskrivs i Gesta Danorum bok 10, vari berättas om den bebyggda platsen Julinum, som övertogs av den danske kungen Harald Blåtand som upplät den åt vikingar. Knytlingasagan ger samma information rörande att Harald skulle ha grundat jomsvikingarnas brödraskap, men att det sedan övertogs av den svenske ädlingen Styrbjörn Starke. Enligt Fagrskinna skulle Jomsvikingarnas ursprung ha varit att Harald Blåtand under ett härjningståg i Vendland hade byggt en borg på en plats kallad 'Jom', som fick namnet Jomsborg. Jomsvikingarna medverkade i flera berömda slag, varav de mer kända är slaget vid Fyrisvallarna i Uppsala, slaget vid Hjörungavåg och slaget vid Svolder, och de skall också ha gjort strandhugg i östra England1009, samt inblandade i olika typer av slag i England, och de plundrade olika skandinaviska territorier under början av 1000-talet.(raderat av Yger)
Enligt Heimskringla skall Magnus den gode av Norge 1043, efter att venderna i området vägrat lyda honom, ha beslutat att sätta punkt för hotet från jomsvikingarna. Han anföll därför Jomsborg och dödade samtliga. Kung Magnus Barfot sägs ha rensat Norge från vikingar och fredlösa i början av 1100-talet.
Kvar i artikeln sjörövare är nu åter bara berättelser om pirater på Granada och västindien, medan relevant information om sjöröveri i Norden under medeltiden har raderats, med grumliga motiv. För mitt tilltag, att försöka förbättra artiklar hotas jag återigen med diverse straff. Hur skulle DU uppleva att bli behandlad såhär? är detta det Wikipedia vi vill se, med småpåvar som bestämmer över oss, som negligerar regler som tillkom i avsikt att skydda användare från översitteri, och för att säkerställa artiklars kvalitet, mångsidighet och NPOV. Skulle DU acceptera att bli behandlad som jag blivit, när detta sker återkommande från en liten grupp på ca fem personer, som anser sig ha makt att med ett knapptryck omintetgöra timmar av arbete? Hur vill vi att Wikipedia skall fungera, såsom det en gång utformades, eller i den riktning som en elitistisk minoritet mycket tydligt strävar efter? Dan Koehl (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.04 (CEST)[svara]
--Paracel63 (diskussion) 2 juli 2021 kl. 23.03 (CEST)
