[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Hiv

Från Wikipedia
Version från den 11 oktober 2009 kl. 22.15 av Fyrfatet (Diskussion | Bidrag) (flyttar stycke om sverige till hiv i Sverige, HIV -> hiv)
Hur hiv tränger in i T-hjälparcellerna och förökar sig
Hur hiv tränger in i T-hjälparcellerna och förökar sig

HIV, humant immunbristvirus (av engelskans human immunodeficiency virus), är ett retrovirus av underfamiljen lentivirus som angriper det mänskliga immunsystemet och slutligen oftast leder till AIDS. Cirka 33 miljoner människor världen över beräknas vara smittade, och viruset har alltsedan dess utbrott skördat runt 30 miljoner människoliv, omkring sju tusen beräknas smittas varje dag och mer än 5 700 dör varje dag i hivrelaterade sjukdomar. Tidigare kallades hiv för HTLV-III (human T-lymphotropic virus type III) eller LAV (lymphadenopathy-associated virus).

Klassificering

Det finns två kända hivstammar, HIV-1 och HIV-2. HIV-1 var den första som upptäcktes och kallades för LAV. HIV-1 är mer virulent, sprids lättare och är orsaken för de flesta infektionerna i världen. HIV-2 är mindre smittsamt och begränsat till Västafrika.

+Comparison of HIV species
Stam Virulens Överförbarhet Förekomst Troligt ursprung
HIV-1 Hög Hög Globalt Schimpans
HIV-2 Låg Låg Västafrika Mangaber

Struktur

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

HIV struktur skiljer sig från andra retrovirus struktur. Viruset är nästan sfäriskt med en diameter på ca 120 nm, 60 gånger mindre än en röd blodcell men fortfarnade stort för ett virus. Det består av två kopior +ssRNA som kodar för virusets nio gener. Genomet skyddas av en konisk kapsel som består av ca 2000 kopior av virusproteinet p24. RNAt ligger starkt bundet till proteiner nödvändiga för virusets utveckling som omvänt transkriptas, proteaser, ribonukleas och integras. Ett nätverk bestående av virusproteinet p17 skyddar virusgenomet från omgivningen. Ytterst skyddas viruset av ett lipidhölje som bildas när viruspartiklarna avknoppas från ett cellmembran. Inbäddat i lipidhöljen finns ytproteiner från cellen samt ca 70 exemplar av ett komplext virusprotein, Env. Proteinet består av tre molekyler kallade gp120, ett glykoprotein. Denna struktur fäster i virusets lipidlager med hjälp av tre gp41. Detta glykoproteinkomplex möjliggör virusets förmåga att fästa till och fusera med en värdcell. Komplexet är av intresse för en framtida behandling eller ett vaccin.

Upptäckt

Både den amerikanske forskaren Robert Gallo och den franske forskaren Luc Montagnier har ansett sig vara upptäckare av hiv. Idag är det allmänt accepterat att Montagniers grupp var den första [1] och 2008 tilldelades Luc Montagnier och Françoise Barré-Sinoussi Nobelpriset i medicin för upptäckten av humant immunbristvirus.

Smittspridning

Hiv smittar via blod, sperma, bröstmjölk och slidsekret. Det finns dock inga belägg för att det skulle kunna smittas vid kyssar, även om hiv har upptäckts i saliv.

Hiv kan smitta

  • genom oskyddade anala, vaginala och orala samlag
  • vid kontakt med smittat blod (det smittade blodet måste dock in i ett främmande blodomlopp omgående för att kunna smitta)
  • via återanvända kanyler,
  • från en gravid kvinna till hennes barn under graviditet, förlossning eller amning
  • via blodtransfusioner och organ- och spermadonationer.

Smittorisk

Uppskattad risk per akt att smittas av
of HIV-1 efter exponeringssätt[1]
Exponeringssätt Uppskattat antal smittade per 10 000 exponeringar
Blodtransfusion 9 000[2]
Födsel 2 500[3]
Delande av spruta vid drogmissbruk 67[4]
Emottagande av analt samlag* 50[5][6]
Spruta genom huden 30[7]
Kvinna vid vaginalt samlag* 10[5][6][8]
Givandet av analt samlag* 6.5[5][6]
Man vid vaginalt samlag* 5[5][6]
Emottagande fellatio* 1[6]
Givande fellatio* 0.5[6]
* utan kondom

Risken att smittas av hiv beror på mängden virus i blodet.[källa behövs] Undersökningar har visat att smittorisken vid ett vaginalt samlag är 0,05% (5 av 10 000) för män och 0,1% (10 av 10 000) för kvinnor.[9]. Vid oralt sex utfört på en HIV-positiv man är risken 0,01% (1 av 10 000) och omätbar utfört på en HIV-positiv kvinna[10]. Antalet HIV-smittade i världen ökar.

Inkubationstid

För många som smittats kan det gå flera år innan sjukdomen uppvisar några symptom. Tre månader efter smittotillfället har halten av antikroppar i blodet gått upp till en sådan nivå att infektionen kan påvisas med de vanligast förekommande hivtesten. Ett relativt säkert provsvar kan fås redan inom fyra veckor. Viruset angriper T-hjälparcellerna – en typ av celler som ingår i immunförsvaret. När kroppen har för få T-hjälparlymfocyter slutar immunförsvaret att fungera effektivt och kan inte längre bekämpa vanliga infektioner. Det är detta tillstånd som kallas aids. Så vitt man vet så leder en obehandlad hivinfektion förr eller senare till döden.

Läkemedelsbehandling

Bromsmediciner kan hålla virushalten i blodet på en så låg nivå så att immunförsvaret inte slås ut och den smittade inte utvecklar aids. Smittsamheten vid en effektiv behandling minskar. Detta beror på att mängden virus i blodet minskar kraftigt och blir procentuellt så liten att risken för smitta minskar. Den försvinner dock inte helt. Viruset kan utveckla resistens mot bromsmedicinerna. Detta kan speciellt inträffa om medicinerna glöms eller av andra orsaker tas mer sporadiskt. Viruset får då möjlighet att föröka sig och därmed också möjlighet att utveckla resistens. Idag ska hivpositiva i i-länder kunna leva en normal livslängd med hjälp av bromsmediciner. Inom forskningen prövas just nu (dec 2004) bland annat olika typer av vaccin, som har visat sig lovande vid försök på djur.

Hivinfektion omfattas av i Sverige av smittskyddslagen, vilket garanterar gratis vård och behandling, men också medför visst tvång och kontroll. Hiv är ett stort problem i stora delar av Afrika, där samma möjligheter till vård och behandling i mångt och mycket saknas.

Preventiva åtgärder

En av de viktigaste åtgärderna för att minska risken att bli infekterad av hiv är att använda kondom vid samlag. Vid intravenöst missbruk är det viktigt att inte dela injektionsverktyg. Att på egen hand sterilisera injektionsverktyg och att dela dessa med en annan person är riskfyllt och det är svårt att garantera smittfrihet.

Forskning – framtida vaccin

På många håll i världen bedrivs för tillfället forskning i syfte att ta fram ett vaccin mot hiv-viruset. Detta har visat sig vara svårt då viruset muterar mycket snabbt. I ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet (KI), Smittskyddsinstitutet (SMI), Södersjukhuset och SIDA är projektet HIVIS [2] nu igång för att ta fram ett speciellt DNA-vaccin mot virusstammar som är vanliga i Tanzania, ett mycket hårt drabbat land.

Kost vid hiv/aids

Kostrekommendationerna för patienter med hiv/aids har förändrats radikalt sedan 1996 då dagens effektiva bromsmediciner togs i bruk. De tidigare problemen med viktnedgång och svåra diarréer ser vi idag inte i i-länderna; i u-länder är dessa emellertid fortfarande svåra problem.

Den medicinska behandlingen som ges idag kan dock ge sådana biverkningar att kostbehandling ändå är av stor betydelse. De läkemedelsutlösta biverkningarna liknar de västerländska vällevnadssjukdomarna, såsom diabetes, höga blodfetter och övervikt.

Epidemiologi

[Förekomst av HIV hos vuxna (15-49 år) per land i slutet av 2005 - www.plwha.org

UNAIDS och världhälsoorganisationen WHO har gjort skattningar att aids har dödat mer än 25 miljoner människor sedan det först upptäcktes 1981, detta gör hiv till en av de värsta pandemierna genom historien. Trots de senaste förbättringarna i tillgången till antiretroviral behandling och vård i många delar av världen, så krävde aidsepidemin uppskattningsvis 2,8 miljoner (mellan 2,4 and 3,3 miljoner) liv 2005, mer än halv miljon av dessa var barn.] Globalt lever mellan 33,4 och 46 miljoner människor idag med hiv. År 2005 smittades mellan 3,4 och 6,2 miljoner människor och mellan 2,4 och 3,3 miljoner människor med aids dog, en ökning från 2004 och den högsta siffran sedan upptäckten 1981.

Hiv i Sverige

I Sverige har cirka 8 200 fall av hivinfektion rapporterats av vilka cirka 5 500 beräknas leva i landet idag vilket motsvarar en prevalens om cirka 0,05% (juli 2008).

Idag står invandringen från södra Afrika för den största ökningen av antalet hivsmittade i Sverige. Hiv ökar bland ungdomar på grund av oskyddade samlag och att man inte tar hiv på samma allvar som på 80-talet. Enligt experterna är det en tidsfråga innan hiv börjar spridas bland heterosexuella tonåringar i Sverige.[11] En undersökning bland unga om hiv gjord av Sifo 2009 visar att 20% tror att hiv kan botas.[12] Det behövs därför mer information om hiv. De flesta heterosexuella smittas utomlands. Av 97 anmälda fall av heterosexuell smitta under första halvåret 2009 var 29 bosatta i Sverige när de smittades och 50% smittades innan de kom till Sverige. Det finns totalt 2 269 anmälda fall av aids i Sverige till och med juni 2009.[13]


Nyanmälda fall 2007

År 2007 var det år som flest nya fall, 541, upptäckts sedan diagnostik blev möjligt 1986.[14] Av dessa anmälda var 275 smittade redan före ankomst till Sverige.[15]. 41 personer var bosatta i Sverige men smittades vid besök utomlands.

178 personer smittades i Sverige, av dessa var 52 fall genom intravenöst missbruk.[16]

Nyanmälda fall 2008

År 2008 minskade antalet anmälningar om HIV- smitta till 448, vilket är en minskning med 93 fall jämfört med 2007. [17]

Statliga kampanjer mot AIDS

Aidsdelegationen instiftades 1985 och bedrev fram till 1992 bland annat kampanjer för ökat kondomanvändande.

Hälsokontroll av asylsökande

Alla asylsökande i Sverige erbjuds en gratis hälsokontroll som innefattar bland annat hivtest. Chefen för socialstyrelsens smittskyddsenhet har kritiserat att bara drygt hälften av de asylsökande (2004) genomgår den frivilliga kontrollen, och menar på att det kan leda till att personer sprider hiv eftersom de är ovetande om att de är smittade [18]. År 2005 sjönk andelen asylsökande som genomgick hälsokontrollen till under 40 procent.[19]

Referenser

  • www.plwha.org
  1. ^ Smith, D. K., Grohskopf, L. A., Black, R. J., Auerbach, J. D., Veronese, F., Struble, K. A., Cheever, L., Johnson, M., Paxton, L. A., Onorato, I. A. and Greenberg, A. E. (2005). ”Antiretroviral Postexposure Prophylaxis After Sexual, Injection-Drug Use, or Other Nonoccupational Exposure to HIV in the United States”. MMWR 54 (RR02): sid. 1-20. http://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/rr5402a1.htm#tab1. 
  2. ^ Donegan, E., Stuart, M., Niland, J. C., Sacks, H. S., Azen, S. P., Dietrich, S. L., Faucett, C., Fletcher, M. A., Kleinman, S. H., Operskalski, E. A., et al. (1990). ”Infection with human immunodeficiency virus type 1 (HIV-1) among recipients of antibody-positive blood donations”. Ann. Intern. Med. 113 (10): sid. 733-739. PMID 2240875. 
  3. ^ Coovadia, H. (2004). ”Antiretroviral agents—how best to protect infants from HIV and save their mothers from AIDS”. N. Engl. J. Med. 351 (3): sid. 289-292. PMID 15247337. 
  4. ^ Kaplan, E. H. and Heimer, R. (1995). ”HIV incidence among New Haven needle exchange participants: updated estimates from syringe tracking and testing data”. J. Acquir. Immune Defic. Syndr. Hum. Retrovirol. 10 (2): sid. 175-176. PMID 7552482. 
  5. ^ [a b c d] European Study Group on Heterosexual Transmission of HIV (1992). ”Comparison of female to male and male to female transmission of HIV in 563 stable couples”. BMJ. 304 (6830): sid. 809-813. PMID 1392708. 
  6. ^ [a b c d e f] Varghese, B., Maher, J. E., Peterman, T. A., Branson, B. M. and Steketee, R. W. (2002). ”Reducing the risk of sexual HIV transmission: quantifying the per-act risk for HIV on the basis of choice of partner, sex act, and condom use”. Sex. Transm. Dis. 29 (1): sid. 38-43. PMID 11773877. 
  7. ^ Bell, D. M. (1997). ”Occupational risk of human immunodeficiency virus infection in healthcare workers: an overview.”. Am. J. Med. 102 (5B): sid. 9-15. PMID 9845490. 
  8. ^ Leynaert, B., Downs, A. M. and de Vincenzi, I. (1998). ”Heterosexual transmission of human immunodeficiency virus: variability of infectivity throughout the course of infection. European Study Group on Heterosexual Transmission of HIV”. Am. J. Epidemiol. 148 (1): sid. 88-96. PMID 9663408. 
  9. ^ thebody.com
  10. ^ thebody.com
  11. ^ Aftonbladet: Svenska unga ny riskgrupp
  12. ^ Aftonbladet: Var femte ung tror att HIV kan botas
  13. ^ http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/ Smittskydds institutet - Statistik för hivinfektion]
  14. ^ http://www.noaksark.org/stockholm/hivaids/statistik.htm
  15. ^ http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/
  16. ^ http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/
  17. ^ http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/
  18. ^ http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=445216
  19. ^ http://www.temaasyl.se/Documents/NTG-dokument/Mellan%20hopp%20och%20f%C3%B6rtvivlan.pdf

Se även

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hiv&oldid=10241924”