870 Manto
| 870 Manto | |
 Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Max Wolf |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 12 maj 1917 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (870) Manto |
| Alternativnamn | 1917 BX, A917 JC, 1935 NB, 1935 QV, 1953 UE1, A907 TF, A914 UC[1] |
| Uppkallad efter | Manto[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,937 AU |
| Perihelium | 1,708 AU |
| Halv storaxel | 2,322 AU |
| Excentricitet | 0,2647246 |
| Siderisk omloppstid | 3,54 år |
| Medelomloppshastighet | 19,55 km/s |
| Medelanomali | 151,0° |
| Inklination | 6,193° |
| Longitud för uppstigande nod | 120,8° |
| Periheliumargument | 196,9° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 13,68 km |
| Synodisk rotationsperiod | 122,3 h |
| Albedo | 0,260 |
| Absolut magnitud (H) | 11,73[3] |
870 Manto eller 1917 BX[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 12 maj 1917 av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg. Den är uppkallad efter Manto den grekiska mytologin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 13 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 870 Manto” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=870. Läst 7 november 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (870) Manto. Springer Berlin Heidelberg. sid. 79. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_871. Läst 3 december 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||