Tyrolen
Tyrolen (tyska Tirol [tiˈʁoːl] ( lyssna)), är en region i Centraleuropa i västra Österrike och norra Italien. Namnet kommer ursprungligen från Tirols slott i orten Tirolo nära Merano, som under medeltiden var säte för grevarna av Grevskapet Tyrolen. Tyrolen var från slutet av 1300-talet fram till början av 1900-talet under huset Habsburgs styre men delades efter första världskriget upp i förbundslandet Tyrolen i Österrike och italienska Sydtyrolen, idag en del av den italienska autonoma regionen Trentino-Alto Adige. De olika delarna som tillsammans utgör Tyrolen samarbetar genom Europaregionen Tirol-Südtirol/Alto Adige-Trentino, en egen juridisk person.
Tyrolen Tirol |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Valspråk: "Land im Gebirge" (Tyska) "Terra inter montes" (Ladinska) "Terra fra i monti" (Italienska) "Land i bergen" (svensk översättning) |
||||||
De södra delarna av Tyrolen ligger i norra Italien och de norra delarna ligger i västra Österrike.
|
||||||
Huvudstad (även största stad) | Innsbruck | |||||
Officiellt språk | Tyska Ladinska Zimbriska |
|||||
Area | ||||||
- | Totalt | 26 674 km² | ||||
Befolkning | ||||||
- | 2017 års uppskattning | 1 813 400 | ||||
- | Befolkningstäthet | 68 inv./km² | ||||
Valuta | Euro (€) (EUR ) |
|||||
Tidszon | GMT+1 (UTC+1) | |||||
Kör på | Höger |
Tyrolens delning
redigeraTyrolen splittrades 1919 då södra delen, Südtirol och Welschtirol (idag Trentino-Alto Adige), som en följd av första världskriget och upplösningen av Österrike-Ungern, tillföll Italien, medan Nordtirol och Osttirol (idag förbundslandet Tyrolen), fortsatte att vara en del av Österrike. Senare försök att återförena det tysktalande Sydtyrolen med övriga Tyrolen, framförallt åren efter andra världskriget, har misslyckats.
Geografi
redigeraRank | kommun | Invånare | Area (km²) | Befolkningstäthet |
---|---|---|---|---|
1 | Innsbruck | 132 236 | ||
2 | Trento | 117 417 | ||
3 | Bolzano | 106 951 | ||
4 | Merano | 40 047 | ||
5 | Rovereto | 39 482 | ||
6 | Brixen | 21 688 | ||
7 | Pergine Valsugana | 21 363 | ||
8 | Kufstein | 18 973 | ||
9 | Laives | 17 780 | ||
10 | Arco | 17 588 | ||
11 | Riva del Garda | 17 190 | ||
12 | Bruneck | 16 356 | ||
13 | Telfs | 15 582 | ||
14 | Eppan an der Weinstraße | 14 900 | ||
15 | Hall in Tirol | 13 801 | ||
16 | Schwaz | 13 606 | ||
17 | Wörgl | 13 537 | ||
18 | Lana | 12 046 | ||
19 | Lienz | 11 945 | ||
20 | Imst | 10 371 |
Tyrolens historia
redigeraUppror i Tyrolen
redigera1809 skedde ett uppror, Tiroler Volksaufstand, mot den bayerska politiken i Tyrolen. Upproret leddes av Andreas Hofer, Josef Speckbacher och prästen Joachim Haspinger. 1814 kom Tyrolen tillbaka till Österrike och huset Habsburg. Tyrolen hamnade senare under italienskt och franskt styre.
Tyrolens vapen
redigera-
Vapen för det österrikiska kronlandet furstliga grevskapet Tyrolen.
-
Vapen för furstbiskopdömet Trient eller Trento.
-
Vapen för furstbiskopdömet Brixen eller Bressanone.
Furstbiskopen betraktade sig inte som landsfurstens (den habsburgske monarken som greve av Tyrolen), undersåte, utan landsfursten var biskoparnas beskyddare och dessa hade med honom ingått ett frivilligt skyddsförbund. Han var också länsherre för vissa av deras världsliga besittningar.[1] -
Vapen för det nuvarande österrikiska förbundslandet Tyrolen.
-
Vapen för den nuvarande italienska autonoma provinsen Sydtyrolen.
-
Vapen för den nuvarande italienska autonoma provinsen Trentino, det tidigare Welschtirol.
Tyrolens regenter
redigeraGrevar av Tyrolen
- Albert
- 1028-1140 Albrekt I
- 1140-1165 Albrekt II, från 1141 greve av Tyrolen
- 1165-1180 Berthold, från 1141 greve av Tyrolen
- 1180-1190 Henrik I
- 1202-1253 Albrekt III
Grevar av Görz-Tyrolen
Habsburg Äldre Tyrolenlinjen
Ferdinand II av Tyrolen och habsburgska ståthållare
- 1564-1595 Ferdinand II av Tyrolen
- 1602-1618 Maximilian III av Habsburg, ståthållare
Yngre Tyrolenlinjen
- 1619-1632 Leopold V av Habsburg, ståthållare, från 1626 landsfurste
- 1646-1662 Ferdinand Karl
- 1663-1665 Sigismund Franz
Se även
redigeraExterna länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Tyrolen.
Referenser
redigera- ^ GRANICHSTAEDTEN-CZERVA, Rudolf - "Brixen - Reichsfürstentum und Hofstaat", Wien 1948. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304103724/http://www.coresno.com/literatur/117-gra-geschichte/1872-gra-brixen.html. Läst 23 september 2010. 2010-09-23
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.