Området som utgör kommunen domineras av skogs- och jordbruksmark. De är även grunden för två viktiga näringsgrenar; skogs- och jordbruk. Dessa har dock kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism.
Invånarantalet ökade fram till 1980 men har därefter sjunkit stadigt fram till mitten på 2010-talet då trenden vände. Kommunpolitiken har sedan bildandet dominerats av de borgerliga partierna. Sedan 2014 har kommunen dock styrts av blocköverskridande koalitioner.
I kommunens västra del utgörs berggrunden av urberg med en flack överyta. Den täcks av morän klädd med barrskog samt av isälvsavlagringar i form av rullstensåsar. Öster om centralorten utgörs berggrunden främst av sandsten. Landskapet domineras av en flack och öppen slätt som delvis är uppodlad eller brukas som betesmark. I Kalmarsund finns små öar bestående av flacka moränholmar med ett rikt fågelliv. Udden Örarevet är en utbildad rullstensås.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Handel, sjöfart, jord- och skogsbruk var tidigare grunden för det lokala näringslivet. Dessa har kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism, även om jordbruket på kustslätten och skogsbruket i inlandet fortfarande är av betydelse. Bland industriföretag kan nämnas Yaskawa Nordic AB samt fjädertillverkarna Spring Systems AB och Spinova AB.[9]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 679, eller 9,81 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 925 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 391, eller 5,36 %.[30]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Torsås kommun 6 925 personer. Av dessa var 607 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[31]
Blasonering: Sköld genom ett mantelsnitt delad av rött och av guld, vari en röd torshammare med huvudet uppåt.
Torsås kommunvapen återger ortnamnet, där snittet är "åsen" och hammaren är guden Tors. Det fastställdes för landskommunen 1955 av Kungl. Maj:t och registrerades för kommunen hos PRV1974.
En annan känd symbol för kommunen är Torsåstuppen, en slöjdad tupp gjord ur ett björkstycke.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]