Torhamns socken
Torhamns socken i Blekinge ingick i Östra härad, ingår sedan 1974 i Karlskrona kommun och motsvarar från 2016 Torhamns distrikt.
| Torhamns socken Socken | |
 Sjöbodar i Torhamn | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Blekinge |
| Härad | Östra härad |
| Kommun | Karlskrona kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 66 kvadratkilometer |
| Upphov till | Torhamns landskommun Torhamns församling |
| Motsvarar | Torhamns distrikt |
| Tingslag | Östra och Medelstads domsagas tingslag (–) Östra härads tingslag (–) |
| Karta | |
  Torhamns sockens läge i Blekinge län. | |
| Koordinater | 56°05′42″N 15°49′58″Ö / 56.095°N 15.83277778°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1017 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Torhamns distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 66,23 kvadratkilometer, varav land 66,2.[1] År 2000 fanns här 1 613 invånare.[2] Tätorten Torhamn med sockenkyrkan Torhamns kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
redigeraSocknen har medeltida anor med en kyrka från 1200-talet.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Torhamns församling och för de borgerliga frågorna till Torhamns landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Jämjö landskommun och uppgick 1974 i Karlskrona kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Torhamn, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Östra härad.
Socken indelades fram till 1901 i 50 båtsmanshåll, vars båtsmän tillhörde Blekinges 1:a (2:a före 1845) båtsmanskompani.[3]
Geografi
redigeraTorhamns socken utgör den sydöstligaste delen av Blekinge. Området består av en flack välodlad kustslätt med skogsmarker på en halvö i öster samt en kal skärgård i söder, med öar som Utklippan och Utlängan.[4][5][1]
Orter i Torhamns socken
redigeraFöljande byar/öar ingår i Torhamns socken:
- Attanäs
- Björkenäs
- Bredäng
- Brunsvik
- Brunåkramåla
- Bussevik
- Gisslevik
- Grebbegården
- Gullholma
- Hästholmen, Torhamn
- Inlängan
- Konungshamn
- Korpakärr
- Lilla Hammar, Torhamn
- Lilla Rom, Torhamn
- Långenabben
- Långören, Blekinge
- Lökaryd, Torhamn
- Maren, Torhamn
- Möckleryd
- Orranäs
- Sandhamn, Torhamn
- Sibbaboda
- Steneryd
- Stenshamn
- Stora Hammar, Torhamn
- Stora Rom, Torhamn
- Svanhalla
- Truseryd
- Torhamn
- Ungskär
- Utklippan
- Utlängan
- Ytterön
Fornminnen
redigeraEtt tiotal boplatser från stenåldern från bland annat Attanäs, Björkenäs, Bredäng, Gisslevik, Sandhamn (den så kallade. Pysslingebacken), Torhamn. Hällristningar från bronsåldern finnas vid Möckleryd, Svanhalla och Bredäng, på första stället även skålgropar. Kummel finnas bland annat vid Torhamn (Uddarör). Gravfält av rösen, stensättningar och resta stenar finnas vid Brunåkramåla, Svanhalla (Flackelyckorna), Steneryd (resta stenar), Torhamn (bl. a. en skeppssättning samt rösen) På Tromtö finns en fornborg och i Hallarumsviken två vikingatida farledsspärrar. 4 guldarmringar från vikingatid har hittats på Ytterön. Vid Gisslevik en offerkälla (St. Måns källa).[4][6][7]
Namnet
redigeraNamnet taget från kyrkbyn skrevs på 1400-talet Tor rom, Torrum, där förledet, torr, syftar på jordmånen, och efterledet, rum, röjning, gårdstomt.[5][1]
Fram till 1898 kallades socknen också Torrems socken.
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Torhamns socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 1 197 | |||
| 1760 | 1 294 | |||
| 1769 | 1 369 | |||
| 1780 | 1 190 | |||
| 1790 | 1 227 | |||
| 1800 | 1 400 | |||
| 1810 | 1 517 | |||
| 1820 | 1 884 | |||
| 1830 | 2 177 | |||
| 1840 | 2 583 | |||
| 1850 | 2 970 | |||
| 1860 | 3 312 | |||
| 1870 | 3 768 | |||
| 1880 | 4 347 | |||
| 1890 | 4 005 | |||
| 1900 | 3 617 | |||
| 1910 | 3 245 | |||
| 1920 | 2 827 | |||
| 1930 | 2 657 | |||
| 1940 | 2 474 | |||
| 1950 | 2 230 | |||
| 1960 | 1 859 | |||
| 1970 | 1 468 | |||
| 1980 | 1 596 | |||
| 1990 | 1 667 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även
redigeraReferenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Torhamn socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ "Ostkanten" om Blekinge och Södra Möres båtsmän
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Torhamns socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Torhamns socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
Vidare läsning
redigera- Sveriges bebyggelse:statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, Del 5, Jämjö, Kristianopels, Lösens, Ramdala, Sturkö, Tjurkö och Torhamns socknar. Hermes 1947
- Skärgårdsliv : om lotsar och fiskare i Torhamns skärgård av Hjalmar Berglund Fören. Gamla Carlskrona, 1986
- Båtsmanshållet : en sockenundersökning över Torhamns socken Marcus Wennerberg Institutionen för humanoria, Växjö Högskola, 1997
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Torhamns socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Torhamns socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Sockenkara 1870 på Ostkanten
- Torhamn socken på Ostkanten
- Torhamns socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.