Ponderosauggla
Ponderosauggla[2] (Psiloscops flammeolus) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3] Den förekommer i västra Nordamerika och Mexiko.
| Ponderosauggla Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Ungfågel | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Ugglefåglar Strigiformes |
| Familj | Ugglor Strigidae |
| Släkte | Psiloscops Coues, 1899 |
| Art | Ponderosauggla P. flammeolus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Psiloscops flammeolus | |
| Auktor | (Kaup, 1853) |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läten
redigeraPonderosaugglan är en liten uggla med en kroppslängd på 16–17 cm. Den liknar skrikuvar, men är mindre med kortare örontofsar. Fjäderdräkten är gråmarmorerad med svarta och rostfärgade flammor. Olika färgvariationer förekommer, från mer rostrött till gråare. Ögonen är mörka. Sången skiljer sig tydligt från skrikuvar, ett mjukt och lågt "poot" eller "pooip", ibland dubblerat "podo poot", som upprepas varannan eller var tredje sekund.[4]
Utbredning
redigeraFågelns utbredningsområde är från södra British Columbia till sydvästra USA och södra Mexiko. Fåglar som häckar i Kanada och USA flyttar söderut över vintern. I Guatemala förekommer den bara som övervintrande, inte som häckande.[1][3]
Systematik
redigeraPonderosaugglan placerades tidigare i Otus, även efter att skrikuvarna urskildes från detta släkte till Megascops. Genetiska studier visar dock att den tillhör samma grupp, om än en avlägsen släkting.[5][6] Den förs numera som ensam art till släktet Psiloscops. Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
redigeraPonderosaugglan hittas i öppna bergsbelägna barrskogar, framför allt med inslag av ponderosatall. Den är strikt nattlevande och tillbringar dagarna vilande i ett hålutrymme. Födan består nästan uteslutande av insekter. Fågeln häckar mellan maj och augusti.[7]
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
redigera- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Psiloscops flammeolus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 5 januari 2015.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 237. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Proudfoot, G.A., Gehlbach, F.R. & Honeycutt, R.L. (2007) Mitochondrial DNA variation and phylogeography of the Eastern and Western screech-owls. Condor 109(3): 617–627.
- ^ Wink, M., El-Sayed, A.A., Sauer-Gürth, H. & Gonzalez, J. (2009) Molecular phylogeny of owls (Strigiformes) inferred from DNA sequences of the mitochondrial cytochrome b and the nuclear RAG-1 gene. Ardea 97(4): 581–591.
- ^ Holt, D.W., Berkley, R., Deppe, C., Enríquez Rocha, P., Petersen, J.L., Rangel Salazar, J.L., Segars, K.P., Wood, K.L. & Marks, J.S. (2020). Flammulated Owl (Psiloscops flammeolus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54961 3 april 2020).
Externa länkar
redigera
Wikispecies har information om Psiloscops flammeolus.
Wikimedia Commons har media som rör Psiloscops flammeolus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org