Nils-Arvid Bringéus

Nils-Arvid Bringéus
	Nils-Arvid Bringéus
	Nils-Arvid Bringéus, 11 december 2012.
Född	Nils Arvid Edvard Alarik Bringéus; 29 mars 1926; Sankt Johannes församling, Malmö
Död	21 april 2023 (97 år); Lund
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet
Sysselsättning	Professor, präst, etnolog, teolog, universitetslärare
Arbetsgivare	Lunds universitet
Barn	Krister Bringéus (f. 1954)
Utmärkelser
	Lengertz litteraturpris (2001)
	Redigera Wikidata

Nils-Arvid Bringéus, född 29 mars 1926 i Malmö, död 21 april 2023 i Lund,^[4]^[5] var en svensk etnolog och präst.^[6] Han var professor i etnologi vid Lunds universitet. Han var far till ambassadören Krister Bringéus.

Biografi

Bringéus blev filosofie licentiat i etnografi vid Lunds universitet 1952, teologie kandidat 1953, filosofie doktor 1958 och docent i nordisk och jämförande folklivsforskning vid Lunds universitet 1958 samt professor i etnologi där 1967. Han blev emeritus 1991. Han har varit visiting professor vid universiteten i Berkeley 1976, Bergen 1978 och Edinburgh 1998.

År 1990 utnämndes han till hedersdoktor vid universitetet i Bergen,^[7] 1994 vid Westfälische Wilhelms-Universität Münster, 1993 vid Åbo akademi och han blev 1994 teologie hedersdoktor vid Lunds universitet.

Ledamotskap

Ledamot av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (LHA)
Ledamot av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien (LGAA)
Ledamot av Kungl. Fysiografiska sällskapet i Lund (LFS)
Ledamot av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund (LLHS)
Ledamot av Kungl. Skytteanska Samfundet (LSS)
Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, f.d. preses, hedersledamot)
Utländsk ledamot av Finska Vetenskapsakademien (LFVA) ^[8]
Hedersledamot av Societas Ethnographica Hungarica
Hedersledamot av International Union of Anthropological and Ethnographical Sciences

Bibliografi

Sägnen om Örkelljunga kyrkklocka (1949)
Begravning (1949)
Kyrkans tjänare i Örkelljunga pastorat (1950)
Folkminnen från Örkelljungabygden (1953)
Klockringningsseden i Sverige (1958)
Järnplogen som innovation (1962)
Brännodling (1963)
Tradition och förändring i 1800-talets skånska lanthushållning (1964)
Gunnar Olof Hyltén-Cavallius som etnolog (1966)
Unnarydsborna (1967)
Skördegudstjänst (1969)
Studiet av innovationer (1969)
Svensk begravningssed (1969)
Källkritiska problem inom etnologisk forskning (1975)
Årets festseder (1976)
Människan som kulturvarelse (1976)
Kistebrev som förlagor till sydsvenska bonadsmålningar (1977)
Bouppteckningar som etnologisk källa (1977)
Sydsvenskt bonadsmåleri (1978)
Brödsmulor (1978)
Folkliga bildframställningar av de olika samhällsstånden (1978)
Att läsa för maten (1979)
Matkultur i Skåne (1981)
Bildlore (1981)
Örkelljunga hembygdsförening 1931–1981 (1981)
Sydsvenska bonadsmålningar (1982)
Resekörare och besekrämare (1983)
Lärkesholm och von Reiserska stiftelsen (1984)
Det etnologiska ämnesområdet (1985)
Svensk begravningssed i historisk belysning (1986)
Livets högtider (1987)
Mat och måltid (1988)
Julträd (1991)
Hjelmsjö (1992)
Ingeborrarps friluftsmuseum (1992)
Karlin och kulturen (1992)
Rya gamla kyrka 1993
Ur släktens sekretärer (1993)
Bonadsmålningar av Nils Lundbergh (1994)
Skånska kistebrev (1995)
Örkelljunga kyrka (1997)
Folklig fromhet (1997)
Vallfärder till S:t Olof (1997) ^[9]
Från klocksägen till kommunvapen (1998)
Årets festdagar (1999)
Kistebrev tryckta i Jönköping (1999)
Gästgiveriet i Örkelljunga (2000)
Herrskap och hushållning på Kiviks Äsperöd (2000)
Landshövdingen på Lärkesholm (2001)
Kistebrev tryckta av Lars Gullbransson i Varberg (2002)
Sven Erlandssons bonadsmålningar i Håcksviks klockaregård 2002
Örkelljungabilder (2002)
Västsvenska kistebrev (2003)
Rune Brännborn (2003)
Lyckan kommer, lyckan går (2004)
Julstugor och sommarlag (2005)
Den kyrkliga seden (2005)
Carl Wilhelm von Sydow som folklorist (2006)

Priser och utmärkelser

Lengertz litteraturpris 2001
Örkelljunga kommuns kulturpris 1986

Referenser

Noter

^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 3 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.svd.se .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2018989843, läst: 18 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/843608/Dodsannons
^ https://www.ratsit.se/19260329-Nils_Arvid_Edvard_Alarik_Bringeus_Lund/aX0RCOLbhomf99lSTrxnLeryip7RudGXvsxSBDwLcFA
^ Bringéus, Nils-Arvid (2014). Maj Reinhammar. red. Örkelljungapåg och Lundaprofessor. Acta academiae regiae Gustavi Adolphi. "nr 128". Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. sid. 105 ff
^ ”Æresdoktorer”. Universitetet i Bergen. http://www.uib.no/om/navigasjonssider/aeresdoktorer. Läst 11 november 2013.
^ ”Ulkomaiset jäsenet - Foreign Members”. Suomalainen Tiedeakatemia. https://www.acadsci.fi/jasenet/ulkomaiset-jasenet.html. Läst 13 augusti 2020.
^ ”Recension”. vol. 80, nr. 4. Kulturhistorisk tidskrift. 1997. sid. 2445. http://journals.lub.lu.se/index.php/rig/article/view/4256/3897. Läst 8 november 2016.

Externa länkar

Nils-Arvid Bringéus i Libris

[e8a29492db728e7379c76cc1493f9fe7397b7462-1] [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 3 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}

[126002592ffdac62f5c05e36c90a4846506ff922-2] äs online, www.svd.se .^{[källa från Wikidata]}

[f5a987283f42923d50b92af5ff0d84b49a0db6ae-3] [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2018989843, läst: 18 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[4] ttps://www.svd.se/dodsannonser#/Case/843608/Dodsannons

[5] ttps://www.ratsit.se/19260329-Nils_Arvid_Edvard_Alarik_Bringeus_Lund/aX0RCOLbhomf99lSTrxnLeryip7RudGXvsxSBDwLcFA

[6] Bringéus, Nils-Arvid (2014). Maj Reinhammar. red. Örkelljungapåg och Lundaprofessor. Acta academiae regiae Gustavi Adolphi. "nr 128". Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. sid. 105 ff

[heders-7] ”Æresdoktorer”. Universitetet i Bergen. http://www.uib.no/om/navigasjonssider/aeresdoktorer. Läst 11 november 2013.

[8] ”Ulkomaiset jäsenet - Foreign Members”. Suomalainen Tiedeakatemia. https://www.acadsci.fi/jasenet/ulkomaiset-jasenet.html. Läst 13 augusti 2020.

[9] ”Recension”. vol. 80, nr. 4. Kulturhistorisk tidskrift. 1997. sid. 2445. http://journals.lub.lu.se/index.php/rig/article/view/4256/3897. Läst 8 november 2016.

[4]

[5]

[6]

[1]

[2]

[3]

[7]

[8]

[9]