Mir
- För andra betydelser, se Mir (olika betydelser).
Mir (ryska: Мир, ’fred’, ’värld’) var en ursprungligen sovjetisk och senare rysk rymdstation. Stationen var den första att vara permanent bemannad.
| Mir Мир | |
 | |
| NSSDC-ID | 1986-017A[1] |
|---|---|
| Land | Sovjetunionen  Ryssland  |
| Anrop | Mir |
| Besättning | 3 st |
| Bemannad | 4 592 dagar |
| I omloppsbana | 5 510 dagar, 8 timmar[2] |
| Återinträde | 23 mars 2001, 05:59 UTC[2] |
| Uppskjutning | |
| Raket | Protonraket Space Shuttle |
| Uppskjutningsramp | Kosmodromen i Bajkonur LC-200/39 och LC-81/23 Kennedy Space Center LC-39 |
| Uppskjutning | 19 februari 1986, 21:28:23 UTC[2] |
| Mått | |
| Längd | 19 m |
| Bredd | 31 m |
| Höjd | 27,5 m |
| Massa | 129 700 kg |
| Beboelig volym | 350 m³ |
| Lufttryck | 101,3 kPa |
 | |
| Omloppsbanans egenskaper | |
| Banlutning | 51,6°[1] |
| Omloppstid | 91,9 min |
| Apoapsis | 374 km |
| Periapsis | 354 km |
| Varv | 86 330 st[2] |
Mir byggdes upp av moduler, som var och en sköts upp mellan 19 februari 1986 och 23 april 1996. Mirs uppgift var att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden.
1995 genomfördes den första dockningen mellan en rysk rymdstation och en amerikansk rymdfärja.
23 mars 2001 brann rymdstationen upp då den avsiktligt återinträdde i jordens atmosfär efter ungefär 86 330 varv kring jorden. Rester av den slog ner i Stilla havet öster om Nya Zeeland.
Mirs moduler
redigeraMir var uppbyggd av flera moduler.
| Dockningsport | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kvant-1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Dockningsport | Kvant-2 | Spektr | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Dockningsport | Dockningsmodul | Kristall | DOS-7 (Mir) | Priroda | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Dockningsport | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Modul | Uppskjutning | Raket | Dockning | Vikt | Ursprung |
|---|---|---|---|---|---|
| Mir (kärnan) | 19 februari 1986 | Proton-K | N/A | 20 100 kg | Sovjetunionen |
| Boendeutrymme | |||||
| Kvant-1 | 31 mars 1987 | Proton-K | 9 april 1987, 00:35:58[3] | 11 000 kg | Sovjetunionen |
| Gyroskop för stabilitet och utrustning för Astronomiska observationer | |||||
| Kvant-2 | 26 november 1989 | Proton-K | 6 december 1989, 12:21:28[4] | 19 640 kg | Sovjetunionen |
| Nyare, mer sofistikerade livsuppehållande system. | |||||
| Kristall | 31 maj 1990 | Proton-K | 10 juni 1990, 10:47:22[5] | 19 640 kg | Sovjetunionen |
| Teknologi-, materialbehandlings-, geofysik- och astrofysiklaboratorium | |||||
| Spektr | 20 maj 1995 | Proton-K | 1 juni 1995, 00:56:16[6] | 17 840 kg | Ryssland |
| Inhyste experiment tillhörande samarbetsprogrammet mellan USA och Ryssland. | |||||
| Dockningsmodul | 12 november 1995 | STS-74 Atlantis | 15 november 1995 | 6 134 kg | USA |
| Dockningsport för rymdfärjan. | |||||
| Priroda | 23 april 1996 | Proton-K | 26 april 1996, 12:42:32[7] | 19 000 kg | Ryssland |
| Modul för observation av jordytan och atmosfären inom frekvensområdena för mikrovågor, infraröd strålning och ljus. | |||||
Mir (kärnan)
redigeraMir eller DOS-7 var den första delen av stationen, den sköts upp med en Protonraket den 19 februari 1986. Modulen har stora likheter med Saljut 6 och Saljut 7. Totalt hade modulen 6 dockningsportar, 5 i fronten och en i aktern. I aktern fanns 2 raketmotorer som fram till att Kvant-1 dockade med stationen användes för att justera stationens omloppsbana.
Kvant-1
redigeraKvant-1 (ryska: Квант-1) sköts upp med en Proton-K-raket den 31 mars 1987.
Planen var från början att modulen skulle skjutits upp och dockas med rymdstationen Saljut 7, men förseningar gjorde att man fick skjuta upp den till Mir.
Modulen hyste bland annat ett antal gyroskop som användes för att stabilisera hela rymdstationen.
Under åren modifierades modulen ett flertal gånger, bland annat med flera raketmotorer och under en tid var den även utrustad med tre solpaneler.
Kvant-2
redigeraKvant-2 (ryska: Квант-2) sköts upp med en Proton-K-raket den 26 november 1989 och dockade med stationen den 6 december samma år. Ombord fanns bland annat en luftsluss. Även Kvant-2 var utrustad med gyroskop, dessa var monterade på utsidan av modulen.
Kristall
redigeraKristall (ryska: Кристалл) sköts upp med en Proton-K-raket den 31 maj 1990 och dockade med stationen den 10 juni samma år. Modulen var ett teknik-, material-, geofysik- och astrofysiklaboratorium. Ett av modulens huvudsyften var att agera dockningsport för de sovjetiska rymdfärjorna av typen Buran.
Spektr
redigeraSpektr (ryska: Спектр) sköts upp med en Proton-K-raket den 20 maj 1995 och dockade med stationen den 1 juni samma år. Modulen förblev trycklös efter en kollision mellan rymdstationen och farkosten Progress M-34 den 25 juni 1997.
Dockningsmodul
redigeraDockningsmodulen (ryska: стыковочный отсек) sköts upp med den amerikanska rymdfärjan Atlantis under uppdrag STS-74, den 12 november 1995 och dockades med stationen den 15 november.
Modulens huvudsyfte var att möjliggöra dockningar mellan rymdfärjor och stationen utan att Kristallmodulen skulle behöva flyttas inför varje dockning och solpaneler dras ihop.
Priroda
redigeraPriroda (ryska: Природа) sköts upp med en Proton-K-raket den 23 april 1996 och dockade med stationen tre dagar senare den 26 april.
Modulens huvudsyfte var att studera Jorden och klimatet.
Källor och referenser
redigera- ^ [a b] ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1986-017A. Läst 1 april 2020.
- ^ [a b c d] Manned Astronautics Mir Arkiverad 25 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
- ^ Manned Astronautics Kvant Arkiverad 16 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
- ^ Manned Astronautics Kvant 2 Arkiverad 14 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
- ^ Manned Astronautics Kristall Arkiverad 14 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
- ^ Manned Astronautics Spektr Arkiverad 25 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
- ^ Manned Astronautics Priroda Arkiverad 20 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Mir.