Megaclite
en av Jupiters månar
Megaclite (XIX, S/2000 J8) är en av Jupiters månar. Den upptäcktes 2000 av en grupp astronomer vid University of Hawaii.[1] Den döptes i oktober 2002 till Magaclite, vilket korrigerades till Megaclite i november 2002.[4][5]
| Megaclite | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Scott S. Sheppard, David C. Jewitt, Eugene A. Magnier och Yanga R. Fernández[1] |
| Upptäcktsdatum | 25 november 2000 |
| Beteckningar | |
| Alternativnamn | XIX, S/2000 J8 |
| Uppkallad efter | Megaclite |
| Omloppsbana | |
| Banmedelradie | 23 808 000 km[2] |
| Excentricitet | 0,4211[2] |
| Siderisk omloppstid | 752,88 d |
| Medelomloppshastighet | 7 898,8 km/h[2] |
| Inklination | 152,769 |
| Måne till | Jupiter |
| Fysikaliska data | |
| Medelradie | 2,7 km[3] |
| Area | 91,61 km2[2] |
| Massa | 2,0981 × 1014 kg[2] |
| Medeldensitet | 2,6 g/cm3[2] |
| Ytgravitation (ekvatorn) | 0,002 m/s2[2] |
| Flykthastighet | 12 km/h[2] |
| Albedo | 0,04[3] |
Megaclite har en genomsnittlig radie på 2,7 kilometer och roterar kring Jupiter på ett avstånd av cirka 23,8 miljoner kilometer.[3]
Källor
redigera- ^ [a b c] ”IAUC 7555: Sats OF JUPITER; 2001B; 2001C”. International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. 5 januari 2001. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07500/07555.html. Läst 16 augusti 2016.
- ^ [a b c d e f g h] ”Megaclite: By the Numbers”. NASA. https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/by-the-numbers/. Läst 16 augusti 2016.
- ^ [a b c] ”Megaclite: In Depth”. NASA. https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/in-depth/. Läst 16 augusti 2016.
- ^ ”IAUC 7998: P/2002 T5; Sats OF JUPITER”. International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. 22 oktober 2002. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07900/07998.html. Läst 16 augusti 2016.
- ^ ”IAUC 8023: 2002jh; 2002je, 2002jg; Sats OF JUPITER”. International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. 29 november 2002. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08000/08023.html. Läst 16 augusti 2016.