Kumo

	Kumo
	Kokemäki (finska)
	Kommun
	Kumo kommuns vapen
	Kumo kommuns vapen
Land	Finland
Landskap	Satakunta
Admin. centrum	Tulkkila
Area	531,27 km² (2016-01-01)
- land	480,35 km²
- vatten	50,92 km²
Folkmängd	6 951 (2021-12-31)
- män	3 525 (2020-12-31)
- kvinnor	3 488 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	14,47 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Reijo Siltala
- Kommunfullm.; ordf.	Harri Kivenmaa (SDP)
- Kommunstyr.; ordf.	Juhani Seppälä (C)
Kommunkod	271
Geonames	651981
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 97,6 %; 0,2 %; 2,2 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Satakunta
- Skattebyrå	Satakunta skattebyrå.
- Sjukvårdsdistrikt	Satakunta SVD
- Nödcentral	Björneborgs nödcentral
- Räddningsverk	Satakunta räddningsverk
Läge	61°15′20″N 22°20′55″Ö / 61.25556°N 22.34861°Ö;
	Kumo kommuns läge Kumo kommuns läge
	Webbplats: www.kokemaki.fi

Kumo (finska: Kokemäki) är en stad i landskapet Satakunta i Finland. Folkmängden i Kumo stad uppgår till cirka &&&&&&&&&&&06951.&&&&&06 951 invånare, och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&0531.270000531,27 km². Folkmängden i Kumo centraltätort uppgick den 31 december 2012 till 4 619 invånare, landarealen utgjordes av 15,24 km² och folktätheten uppgick till 303,1 invånare/ km²^[6].

Kumo blev självständig kommun 1869, köping 1972 och omvandlades till stad 1977. Genom bygden flyter Kumo älv (finska: Kokemäenjoki). Kauvatsa kommun inkorporerades vid ingången av år 1969 med dåvarande Kumo kommun.

Kumo stad ingår i Björneborgs ekonomiska region.

Kumo stads språkliga status är enspråkig finsk.

Historia

Kumotrakten har varit bebyggd sedan förhistorisk tid. I forngravar har påträffats vapen och redskap av järn och brons. I historiska handlingar omnämns Kumo första gången år 1324. Kumo var också en gång i tiden en av birkarlarnas handelsplatser, som framgår av ortnamnen Birkala, Birilä och Birknäs, som återfinns i denna trakt. Det rum, där den helige Henrik sägs ha predikat, och vars kvarlevor blivit bevarade, omgavs under 1850-talet med en stenbyggnad, vilken invigdes den 18 juni 1857. Detta så kallade Sankt Henriks bönehus är uppfört av tegel.^[7]

Kumo gård

Bland större egendomar i Kumo kan nämnas Kumogård. Egendomen var en gång i tiden en kungsgård. Fogden över historiska landskapet Satakunda var bosatt där. Under nyare tider har betydande adelsmän varit bosatta där, bland vilka kan nämnas, Jöns Knutsson Kurck (1635–1650), Arvid Forbus (1650–1665) och Axel Julius De la Gardie (från 1665). Vid 1682 års reduktion hemföll Kumogård under kronan, men inköptes av den nämnde De la Gardie, och blev 1696 ett rusthållssäteri (berustat säteri). Kumogård gick sedermera i arv inom släkten De la Gardie, tills egendomen 1755 såldes till majoren Frans Henrik von Knorring. År 1792 föddes där Frans Peter von Knorring, och hans yngre bror Eugen Theodor von Knorring föddes där 1812. Lite senare på 1800-talet, år 1863, ärvdes egendomen av Frans Egenolf Eugen von Knorring.^[8]

Kumo församling

Kumo medeltida stenkyrka.

Kumo kyrksocken nämns redan i Henrikslegenden i slutet av 1200-talet. I dokument nämns Kumo första gången år 1324. Möjligen har Kumo varit stamsocken för hela Nedre Satakunta. Från Kumo kyrksocken avskildes senast på 1330-talet Ulvsby kyrksocken.^[9] Kumo församling (finska: Kokemäen seurakunta) har under tidernas lopp delats i flera självständiga församlingar.

Byar som har tillhört Kumo församling i äldre tider: Aakula, Äimälä, Askola, Haistila, Hampula, Harola, Hassala, Herttola, Hintikkala, Huivoo, Hyrkölä, Järilä, Kaarenoja, Kakkulainen, Kankaantaka, Kareksela, Kaukaritsa, Kaurula, Keipilä, Ketola, Kiettare, Kiusala, Kumogård (fi: Kokemäen kartano), Köömilä, Forsby (fi: Koskenkylä), Krannila, Krootila, Kuittilo, Kukola, Kuoppala, Kuurola, Kyttälä, Laikko, Lempainen, Mattila, Meinikkala, Öykkäri, Paistila, Pälpälä, Pappila, Peipohja, Pelhola, Penttilä, Birknäs (fi: Pirkkinäinen), Pukkala, Pumpala, Purjala, Pyhänkorva, Ronkka, Rudanko, Ruikkala, Ryytsälä, Säpilä, Sonnila, Talonen, Teikari, Tulkkila, Vallila, Viikari, Villiö, Vitikkala, Vuolle (Vuoltee) och Ylistaro.^[10]. (Observera att de svenska ortnamnen Birknäs och Forsby är i dag enligt finländska språkinstitutet föråldrade)

Administrativ historik

1 januari 2003 överfördes ett område med 4 invånare till Vittis stad.^[11]

Kumo kyrka

Stenkyrkans äldre delar är uppförda på 1500-talet, men den utvidgades på 1830-talet, först med en korsarm och därefter till en fullständig korskyrka.

Styre och politik

Mandatfördelning i Kumo kommun, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

8

9

1

11

6

8

9

11

6

35

84,4

1980

8

1

10

1

7

8

10

7

35

85,3

1984

8

2

10

1

6

8

2

10

6

35

80,7

1988

7

9

1

11

7

9

11

7

35

76,1

1992

8

9

10

1

7

8

9

10

7

35

76,6

1996

5

7

5

12

6

5

7

5

12

6

35

67,0

2000

5

8

4

12

1

5

8

4

12

5

35

63,2

2004

6

8

2

12

2

5

6

8

2

12

2

5

35

63,6

24

11

2008

5

9

13

1

7

5

9

13

7

35

65,8

27

8

2012

4

7

3

9

4

7

3

9

4

27

59,9

24

2017

5

7

3

8

4

5

7

3

8

4

27

59,3

19

8

2021

4

6

5

8

1

3

4

6

5

8

3

27

54,1

17

10

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Kumo har fyra vänorter:^[12]

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kumo stad 1975–2020^[13]

År			Folkmängd
1975			10 116
1980			9 869
1985			9 741
1990			9 483
1995			9 145
2000			8 714
2005			8 365
2010			7 987
2015			7 591
2020			7 013
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[14]^[15]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	6 903	100,0
Inhemska språk totalt	6 668	96,6
Finska	6 652	96,4
Svenska	16	0,2
Främmande språk totalt	235	3,4
Estniska	68	1,0
Ryska	54	0,8
Thailändska	26	0,4
Polska	23	0,3
Kurdiska	12	0,2
Språk med färre än 10 talare	52	0,8

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (96,4 %)

Svenska (0,2 %)

Främmande språk (3,4 %)

Sevärdheter

Sankt Henriks bönehus
Gustav III:s kyrka
Sääksjärvi. En meteorit har bildat sjön.
Kokemäen maatalousmuseo, är ett lantbruksmuseum.
Friluftsmuseum. Gamla byggnader.

Se även

Kumo slott

Källor

Kumo stads webbplats (finska) Läst 5 februari 2015. (Allmän fakta om orten har hämtats här)
Hiekkanen, Markus (2020). Finlands medeltida stenkyrkor. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien. sid. 290-293. Libris n0bnsbs4l2bcgvwv. ISBN 9789188763112

Noter

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 25 februari 2015.
^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 4 februari 2015.
^ Satakunta räddningsverk Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 4 februari 2015.
^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 4 februari 2015. .
^ Kumo. 2 i Projekt Runeberg (svenska) Läst 4 februari 2015.
^ Kumogård i Projekt Runeberg (svenska) Läst 4 februari 2015.
^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 82-83, Finlands medeltidsurkunder I, Helsingfors 1910, nr 264, 1110, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 34
^ ”Kumo” (på svenska/finska). Genealogiska Samfundet i Finland. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=217&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 4 februari 2015.. .
^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
^ Ystävyyskunnat
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kumo.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[3] Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 25 februari 2015.

[4] Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 4 februari 2015.

[5] Satakunta räddningsverk Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 4 februari 2015.

[6] ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 4 februari 2015. .

[7] Kumo. 2 i Projekt Runeberg (svenska) Läst 4 februari 2015.

[8] Kumogård i Projekt Runeberg (svenska) Läst 4 februari 2015.

[9] Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 82-83, Finlands medeltidsurkunder I, Helsingfors 1910, nr 264, 1110, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 34

[förs-10] ”Kumo” (på svenska/finska). Genealogiska Samfundet i Finland. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=217&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 4 februari 2015.. .

[11] (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023

[12] Ystävyyskunnat

[13] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023.

[14] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[15] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[6]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]