Jakutiska

Jakutiska, eller sacha, är ett turkspråk med omkring 363 000 talare, jakuterna. Dessa bor främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland.

jakutiska
'саха тыла sacha tyla'
Talas i	Ryssland
Region	Sacha (Jakutien)
Antal talare	363 000
Språkfamilj	jakutiska
Officiell status
Officiellt språk i	Sacha
Språkkoder
ISO 639‐1	sah
ISO 639‐2	sah
ISO 639‐3	–
SIL	TRK

Klassificering

Jakutiska tillhör de nordturkiska språken (nordöstturkiska språken), där även sjor, tuvinska och den mycket närbesläktade dolganska ingår. De nordturkiska språken ingår i den turkiska språkfamiljen, som stundom inkluderats i en altaisk språkfamilj.

Utbredning

Karta över jakutiskans (blått) och dolganskans (grön) spridningsområden.

Jakutiska talas totalt av omkring 363 000 personer, jakuterna vilka främst lever i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland. Det talas också av etniska jakuter i Chabarovsk kraj i sydöstra Sibirien samt av en liten diaspora i andra delar av Ryssland, Turkiet och andra delar av världen. Dolganskan, en nära släkting till jakutiskan och av vissa ansedd som en dialekt av den senare, talas av dolganer i Krasnojarsk kraj. Jakutiskan används till stor utsträckning som lingua franca av andra etniska minoriteter i Sacha.

Ljudlära

En karakteristisk egenskap i jakutiskan är dess vokalharmoni. Om den första vokalen i ett jakutiskt ord är främre (mjuk) blir påföljande vokaler vanligtvis även de främre: exempelvis kelin, "tillbaka", där e är en öppen främre orundad vokal och i är en sluten främre orundad vokal.

Konsonanter

Jakutiskans konsonantfonem

	Bilabial		Dental		Alveolar		Palatal		Velar		Glottal
Klusil	p	b	t	d			c	ɟ	k	g
Nasal	m		n				ɲ		ŋ
Frikativa					s				x	ɣ	h
Flapp					ɾ
Approximant							j, j̃
Lateral approximant					l

Vokaler

Jakutiskans vokalfonem

		Kort		Lång		Diftong
		Sluten	Öppen	Sluten	Öppen
Främre	Orundad	i	e	iː	eː	ie
	Rundad	y	ø	yː	øː	yø
Bakre	Orundad	ɯ	a	ɯː	aː	ɯa
	Rundad	u	o	uː	oː	uo

Skriftsystem

Jakutiskan skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Det moderna jakutiska alfabetet, som etablerades 1939 av Sovjetunionen, består av de ryska samt fem ytterligare bokstäver: Ҕҕ, Ҥҥ, Өө, Һһ, Үү.

Kyrilliska	IPA
А а	/a/
Б б	/b/
В в	/v/	endast i ryska lånord
Г г	/g/
Ҕ ҕ	/ɣ, ʁ/
Д д	/d/
Дь дь	/ɟ/
Е е	/e, je/	endast i ryska lånord
Ё ё	/jo/	endast i ryska lånord
Ж ж	/ʒ/	endast i ryska lånord
З з	/z/	endast i ryska lånord
И и	/i/
Й й	/j, j̃/	nasaliseringen av halvvokalen utsätts inte ortografiskt
К к	/k, q/
Л л	/l/
М м	/m/
Н н	/n/
Ҥ ҥ	/ŋ/
Нь нь	/ɲ/
О о	/o/
Ө ө	/ø/
П п	/p/
Р р	/r/
С с	/s/
Һ һ	/h/
Т т	/t/
У у	/u/
Ү ү	/y/
Ф ф	/f/	endast i ryska lånord
Х х	/x/
Ц ц	/ts/	endast i ryska lånord
Ч ч	/c/
Ш ш	/ʃ/	endast i ryska lånord
Щ щ	/ɕː/	endast i ryska lånord
Ъ ъ	?	endast i ryska lånord
Ы ы	/ɯ/
Ь ь	?	endast i ryska lånord
Э э	/e/
Ю ю	/ju/	endast i ryska lånord
Я я	/ja/	endast i ryska lånord

Ett annat alfabet, skapat av Semjon Novgorodov, är baserat på det internationella fonetiska alfabetet.

Grammatik

Såsom andra turkspråk begagnar jakutiskan vokalharmoni, är ett agglutinerande språk och saknar grammatiskt genus.

Syntax

Grundordföljden kan summeras som subjekt–adverb–objekt–predikat, ägare–det ägda, substantiv–adjektiv.

Substantiv

Substantiv har singular- och pluralformer. Pluralis bildas av suffixet /-LAr/, som kan realiseras som [-lar], [-ler], [-lør], [-lor], [-tar], [-ter], [-tør], [-tor], [-dar], [-der], [-dør], [-dor], [-nar], [-ner], [-nør] och [-nor], beroende på föregående vokal och konsonant. Pluralen används endast vid syftning till ett antal företeelser kollektivt, inte då ett specifikt antal anges. Substantiv böjs inte efter genus.

Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen skiljer i jakutiskan mellan först, andra och tredje person och i numerus till singularis och pluralis.

	Singular			Plural
Första	min			bihigi
Andra	en			ehigi
Tredje	kini			kiniler

Trots att genus generellt saknas skiljes bland personliga pronomen på mänskligt och icke-mänskligt i tredje person, där kini syftar till människor och ol till alla andra företeelser.

Interrogativer

Interrogativer stannar i jakutiskan in situ; de placeras ej först i meningen och frångår således ej ordföljden. Bland interrogativer finns: tuox, "vad", kim, "vem", xaydax, "hur", xas, "hur mycket", xanna, "var", xannɯk, "vilken".

Litteratur

Det första tryckta verket på jakutiska var en del av en bok av Nicolaas Witsen, publicerad 1692 i Amsterdam.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Där angavs följande referenser:

• Kirişçioğlu, M. Fatih (1999). Saha (Yakut) Türkçesi Grameri. Ankara: Türk Dil Kurumu. ISBN 975-16-0587-3.
• Krueger, John R. (1962). Yakut Manual. Bloomington: Indiana U Press.

Externa länkar

• Omniglot om jakutiska
• Ryska översättningar av jakutiska texter