Internationalism
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För begreppet inom lingvistik, se Internationellt ord
Internationalism är en politisk rörelse som förespråkar större ekonomiskt och politiskt samarbete mellan länder, något som ses som fördelaktigt för alla parter. Anhängare av denna rörelse, som till exempel medlemmar av Världsfederalisterna, hävdar att länder borde samarbeta eftersom de menar att ländernas långsiktiga och ömsesidiga intressen är mer värdefullt än deras respektive egna individuella kortsiktiga mål.[förtydliga]
Internationalism är till sin natur motsatsen till extrema former av nationalism, jingoism eller nationell chauvinism, likaväl som till tron på en strikt ekonomisk globalisering som förnekar värdet av utbyte av länders kultur och olikheter. Internationalism grundas på erkännandet av länders jämlikhet trots olikheter, med full respekt för respektive lands nationella egenart.
Internationalismens riktningar
redigeraHöger-vänsterskalan
redigeraInternationell socialism är ett av de ursprungliga idealen för kommunismen. Högerns strävan mot ekonomisk globalisering använder likartade begrepp med avseende på ekonomisk integration, men har ett annat marknadsekonomiskt system i sikte.
Länders självständighet och supermakter
redigeraInternationalism är per definition fortfarande beroende av supermakters ingripande och deras förekomst. Dess syfte är emellertid att
- uppmuntra multilateralism, så att världen inte styrs av ett enstaka land
- skapa såväl ett formellt såväl som informellt beroende mellan länder, vilket sker genom att internationella organisationer medges begränsad övernationell makt.
Många[vilka?] internationalisters ideal är att gå längre mot en demokratisk globalisering genom att skapa en världsregering. De ser vissa internationella organisationer, som FN och EU, som lyckade prototyper för en möjlig framtida utveckling. Detta ideal har dock motstånd hos andra internationalister, som önskar en harmonisk samexistens av flera språkligt och kulturellt distinkta samhällen. Ett världsmedborgarskap som eliminerar alla befintliga politiska gränser, skulle kunna påskynda den språkliga och kulturella utjämningen och likriktningen, där minoriteters kulturella intressen skulle tvingas backa till majoritetskulturers fördel. För att motarbeta detta förespråkar därför somliga[vilka?] internationell federalism.