Ilmola

	Ilmola
	Ilmajoki (finska)
	Kommun
	Ilmola kommuns vapen
	Ilmola kommuns vapen
Land	Finland
Landskap	Södra Österbotten
Admin. centrum	Ilmola kyrkoby
Area	579,68 km² (2016-01-01)
- land	576,78 km²
- vatten	2,9 km²
Folkmängd	12 366 (2021-12-31)
- män	6 216 (2020-12-31)
- kvinnor	6 078 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	21,44 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Ari-Pekka Laitalainen
Kommunkod	145
Geonames	656740
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 98,9 %; 0,2 %; 0,9 %
Läge	62°43′55″N 22°34′50″Ö / 62.73194°N 22.58056°Ö;
	Ilmola kommuns läge Ilmola kommuns läge
	Webbplats: ilmajoki.fi

Ilmola (finska: Ilmajoki) grundades 1865 och är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Finland. Kommunen har 12 165 invånare och en yta på 579,79 km², varav 2,89 km² är vattendrag. Befolkningstätheten är 20,2 invånare/km². Ilmola är enspråkigt finskt. Grannkommunerna är Storkyro, Kurikka, Laihela och Seinäjoki.

Landskapet och naturen i den f.d. moderkommunen Ilmola består av österbottniska slättlandskap. Strandmarkerna vid Kyro älv, Södra Österbottens största älv som rinner genom Ilmola, är finska kornbodar. Kyro älv har utsetts till ett av Finlands nationallandskap.

En femtedel av invånarna i Ilmola är under 14 år. Invånarantalet har ökat med ca 700 personer de senaste tio åren ^[8] Ilmola kommun har den lägsta skattesatsen (20,25 %) av alla kommuner i Södra Österbotten (genomsnittet i Södra Österbotten är 21,23 %) ^[9]. Produktionen av förnybar el är större än förbrukningen av el i Ilmola.

Historia

Ilmola har i likhet med många andra sydösterbottniska kommuner ursprungligen tillhört den stora moderkommunen Storkyro eller med ett äldre namn Kyrobominne. Ilmolas kapellförsamling bildades under moderkommunen 1516 och kom att omfatta dagens regioner Alavo, Jalasjärvi, Kauhajoki, Kurikka, Peräseinäjoki och Seinäjoki. År 1532 blev Ilmola en självständig kyrksocken.^[3] I praktiken skildes Ilmola från Kyrö troligen först under 1550-talet. Det första tinget hölls i Ilmola 1554. Ilmola blev en egen förvaltningssocken senast 1571, då den första noteringen om en egen länsman i Ilmola återfinns.

Senare har Alavo, Jalasjärvi, Kauhajoki, Kurikka, Peräseinäjoki och Seinäjoki brutit sig loss från Stor-Ilmola. Ilmola kommun inledde sin verksamhet 1867, då kommunförvaltningen skildes från församlingen till följd av 1865 års kommunalförfattning.

Jaakko Ilkka, ledaren för bönderna under Klubbekriget 1596–1597, kom från Ilmola, och i februari 1597 inträffade det till kriget knutna slaget vid Santavuori på orten.

Ilmola har också flera äkta österbottenshus i 1,5 eller 2 våningar. Golvuret könninkello, som tillverkades i Ilmola, och koncentrationen av vagnsmeder i Nopankylä förtäljer om Ilmolas långa byggnads- och planeringstraditioner.

Administrativ historik

1 januari 2005 överfördes ett område med 243 invånare till Seinäjoki.^[4]

Politik

Mandatfördelning i Ilmola kommun, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

2

7

1

13

11

2

7

13

11

35

83,0

1980

1

7

1

15

11

7

15

11

35

83,7

1984

1

7

2

15

10

7

2

15

10

35

80,4

1988

7

1

16

1

10

7

16

10

35

79,3

1992

8

2

14

2

9

8

2

14

2

9

35

77,1

1996

7

2

15

2

9

7

2

15

2

9

35

70,8

2000

6

1

2

18

1

7

6

2

18

7

35

67,3

2004

6

3

17

1

8

6

3

17

8

35

69,6

27

8

2008

6

5

13

2

9

6

5

13

2

9

35

69,5

24

11

2012

6

13

2

8

6

13

2

8

35

64,1

26

9

2017

6

4

16

1

8

6

4

16

8

35

63,5

26

9

2021

4

1

8

13

2

7

4

8

13

2

7

35

58,2

23

12

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Ekonomi och infrastruktur

Ilmola har länge varit en stark bas för företag och i dag finns det nästan 1000 företag i kommunen. Enligt den årliga rapporten från föreningen Etelä-Pohjanmaan Yrittäjät har kommunen upprepade gånger varit en av de främsta företagsvänliga orterna. ^[17]

Den största industrianläggningen är Altias Koskenkorvafabrik, som framställer etanolråvara till Koskenkorva brännvin. Koskenkorva har blivit ett viktigt finskt varumärke som även är känt runt om i världen. Ilmola är framstående inom bio- och miljöekonomi.

I Rengonkylä i Ilmola ligger den privatdrivna Seinäjoki flygplats med internationella mått. Bandelen mellan Seinäjoki och Kaskö, även känd som Sydbottenbanan, går genom kommunen. Från Ilmola till Seinäjoki är det 17 km, till Vasa 70 km, till Tammerfors 150 km och till Helsingfors 360 km.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ilmola kommun 1975–2020^[5]

År			Folkmängd
1975			11 820
1980			11 928
1985			12 041
1990			12 097
1995			12 005
2000			11 832
2005			11 496
2010			11 841
2015			12 159
2020			12 294
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[6]^[7]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	12 369	100,0
Inhemska språk totalt	12 165	98,4
Finska	12 138	98,1
Svenska	27	0,2
Främmande språk totalt	204	1,6
Turkiska	58	0,5
Estniska	36	0,3
Ryska	19	0,2
Rumänska	14	0,1
Engelska	12	0,1
Språk med färre än 10 talare	65	0,5

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (98,1 %)

Svenska (0,2 %)

Främmande språk (1,7 %)

Kultur

Ilmola kyrka.

Den årliga musikfestivalen Ilmajoen Musiikkijuhlat lockar tusentals operagäster i juni. Ilmola har många sevärdheter, speciellt för historieintresserade.

Sevärdheter

Fältet Ilkan kenttä med Ilkka-statyn från 1924 samt statyn Lakeuden raivaaja från 1954
Minnesmärket vid Jaakko Ilkkas hem i Koskenkorva
Yli-Laurosela gårdsmuseum, ett exempel på ett arkitektoniskt gammalt österbottenshus
Ilmola museum
De vackra urösterbottniska lad- och älvlandskapen i Alajoki
Santavuori och dess vindkraftverk
Lundarna i Tuoresluoma, skyddsvärd lund enligt Västra Finlands miljöcentral

Tuoresluoma, Loukasmäki-källan, Hassulanneva-källan och Kilsukylä-källan, värdefulla småvatten enligt Västra Finlands miljöcentral.

Kända personer från Ilmola

Framgångsrika idrottare från Ilmola är spjutkastaren Tero Pitkämäki och brottaren Marko Yli-Hannuksela.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ilmola.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Källor

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 96-97, Finlands medeltidsurkunder VII, Helsingfors 1933, nr 5883
^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning och befolkningsförändringar kommunvis 2004. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2005:5". Helsingfors: Statistikcentralen. 2005. sid. 216 (217 i pdf:en). ISBN 952-467-459-9. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158212/xvaeku_200400_2005_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[3] Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 96-97, Finlands medeltidsurkunder VII, Helsingfors 1933, nr 5883

[4] (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning och befolkningsförändringar kommunvis 2004. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2005:5". Helsingfors: Statistikcentralen. 2005. sid. 216 (217 i pdf:en). ISBN 952-467-459-9. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158212/xvaeku_200400_2005_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023

[5] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023.

[6] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[7] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]