Energiekvationen kan förenklas beroende på förhållanden men skrivs i grundform som:
d
E
d
t
s
y
s
t
=
d
Q
d
t
−
d
W
d
t
=
d
d
t
(
∫
k
v
e
ρ
d
V
)
+
∫
k
y
e
ρ
(
V
⋅
n
)
d
A
{\displaystyle {dE \over dt}_{syst}={dQ \over dt}-{dW \over dt}={d \over dt}{\Big (}\int _{kv}{\mathit {e}}\rho dV{\Big )}+\int _{ky}{\mathit {e}}\rho {\Big (}\mathbf {V} \cdot \mathbf {n} {\Big )}dA}
där Q står för värme , W för arbete (alltså står
d
Q
d
t
=
Q
˙
{\displaystyle {dQ \over dt}={\dot {Q}}}
för överfört värme per tidsenhet och
d
W
d
t
=
W
˙
{\displaystyle {dW \over dt}={\dot {W}}}
för arbete per tidsenhet), kv för kontrollvolym och ky för kontrollyta . V är en hastighetsvektor och n är en enhetsvektor (negativ för inflöde och positiv för utflöde). e är summan av:
e
=
e
i
n
t
e
r
n
+
e
k
i
n
e
t
i
s
k
+
e
p
o
t
e
n
t
i
e
l
l
+
e
a
n
n
a
n
{\displaystyle {\mathit {e}}={\mathit {e}}_{intern}+{\mathit {e}}_{kinetisk}+{\mathit {e}}_{potentiell}+{\mathit {e}}_{annan}}
Den sista termen övrig rör kemiska eller nukleära reaktioner alternativt magnetfält och är därför nästan alltid lika med noll. e kan då skrivas om med
u
^
{\displaystyle {\hat {u}}}
som intern energi och längden z ritkad uppåt:
e
=
u
^
+
V
2
2
+
g
z
{\displaystyle {\mathit {e}}={\hat {u}}+{V^{2} \over 2}+gz}
Arbete per tidsenhet består av axelarbetet
W
˙
s
{\displaystyle {\dot {W}}_{s}}
, de viskösa spänningarnas arbete
W
˙
v
{\displaystyle {\dot {W}}_{v}}
samt tryckkrafternas arbete
W
˙
p
{\displaystyle {\dot {W}}_{p}}
. De två senare är:
W
˙
p
=
∫
k
y
p
(
V
⋅
n
)
d
A
{\displaystyle {\dot {W}}_{p}=\int _{ky}p{\Big (}\mathbf {V} \cdot \mathbf {n} {\Big )}dA}
W
˙
v
=
−
∫
k
y
τ
⋅
V
d
A
{\displaystyle {\dot {W}}_{v}=-\int _{ky}\mathbf {\tau } \cdot \mathbf {V} dA}
Där p är trycket i fluiden och
τ
{\displaystyle \mathbf {\tau } }
är spänningsvekorn. Alltså är arbetet (notera att de viskösa spänningarnas arbete är negativt):
W
˙
=
W
˙
s
+
∫
k
y
p
(
V
⋅
n
)
d
A
−
∫
k
y
τ
⋅
V
d
A
{\displaystyle {\dot {W}}={\dot {W}}_{s}+\int _{ky}p{\Big (}\mathbf {V} \cdot \mathbf {n} {\Big )}dA-\int _{ky}\mathbf {\tau } \cdot \mathbf {V} dA}
Energiekvationen kan då skrivas om till:
Q
˙
−
W
˙
s
−
W
˙
v
=
d
d
t
[
∫
k
v
(
u
^
+
V
2
2
+
g
z
)
ρ
d
V
]
+
∫
k
y
(
h
^
+
V
2
2
+
g
z
)
ρ
(
V
⋅
n
)
d
A
{\displaystyle {\dot {Q}}-{\dot {W}}_{s}-{\dot {W}}_{v}={d \over dt}{\Bigg [}\int _{kv}{\Big (}{\hat {u}}+{V^{2} \over 2}+gz{\Big )}\rho dV{\Bigg ]}+\int _{ky}{\Big (}{\hat {h}}+{V^{2} \over 2}+gz{\Big )}\rho {\Big (}\mathbf {V} \cdot \mathbf {n} {\Big )}dA}
h
^
{\displaystyle {\hat {h}}}
står för entalpi och definieras som
h
^
=
u
^
+
p
ρ
{\displaystyle {\hat {h}}={\hat {u}}+{p \over \rho }}
.
Endimensionellt in- och utflöde
redigera
∫
k
y
(
h
^
+
V
2
2
+
g
z
)
ρ
(
V
⋅
n
)
d
A
=
∑
(
h
^
+
V
2
2
+
g
z
)
u
t
m
˙
u
t
−
∑
(
h
^
+
V
2
2
+
g
z
)
i
n
m
˙
i
n
{\displaystyle \int _{ky}{\Big (}{\hat {h}}+{V^{2} \over 2}+gz{\Big )}\rho {\Big (}\mathbf {V} \cdot \mathbf {n} {\Big )}dA=\sum {\Big (}{\hat {h}}+{V^{2} \over 2}+gz{\Big )}_{ut}{\dot {m}}_{ut}-\sum {\Big (}{\hat {h}}+{V^{2} \over 2}+gz{\Big )}_{in}{\dot {m}}_{in}}
Stationär strömning, ett endimensionellt inlopp samt ett endimensionellt utlopp
redigera
h
^
1
+
V
1
2
2
+
g
z
1
=
h
^
2
+
V
2
2
2
+
g
z
2
−
q
+
w
s
+
w
v
{\displaystyle {\hat {h}}_{1}+{V_{1}^{2} \over 2}+gz_{1}={\hat {h}}_{2}+{V_{2}^{2} \over 2}+gz_{2}-q+w_{s}+w_{v}}
där
q
=
q
˙
m
˙
w
s
=
Q
˙
m
˙
w
v
=
W
˙
v
m
˙
{\displaystyle q={{\dot {q}} \over {\dot {m}}}\ \ \ w_{s}={{\dot {Q}} \over {\dot {m}}}\ \ \ w_{v}={{\dot {W}}_{v} \over {\dot {m}}}}