Diskussion:Socialdarwinism

"Denna filosofis principer finns i Friedrich Nietzsches verk Also sprach Zarathustra. Socialdarwinismen är en fundamental del av den nationalsocialistiska och fascistiska ideologin." Jag tar bort jämförelsen med Zarathustra. Den är inte viktig för artikeln och som det jag citerar är formulerat verkar det göra en koppling mellan Nietzsches verk och nationalsocialism, vilket är långsökt. --Severian 3 augusti 2005 kl.20.59 (CEST)

Är socialdarwinismen (enligt anhängarna) ett önskvärt mål, ett ofrånkomligt faktum eller något annat? // E23 19 februari 2004 kl.20.58 (CET)

Det senare, tror jag! Och i.o.m. det inget man ska/kan kämpa emot! Jag skulle säga att de ser det som en vetenskaplig metod att beskriva hur verkligheten fungerar. De som har invändningar ser de som ideologiskt belastade. / Mats 19 februari 2004 kl.21.24 (CET)

Ändringar den 6 april 2007

De ändringar som Rogerg har lagt in har tyvärr gett artikeln en underlig tyngdpunkt. Den största delen är en beskrivning av varför socialdarwinism inte är god biologi. Dessutom verkar det vara Rogergs egen forskning som han har lagt in, vilket är mindre lyckat även om den är publicerad, eftersom man har svårt att vara objektiv om egna alster. (Liknande text har Rogerg lagt in på Evolution.) Därför tar jag bort dagens ändringar.Sjö 6 april 2007 kl. 13.27 (CEST)

Underlig tyngdpunkt?

En anledning till mitt inlägg var att “biologer betraktar socialdarwinism som en förvrängning av evolutionsteorin”, men jag fann inga särskilt kraftfulla argument till stöd för biologernas uppfattning, bl. a. därför att jag anser den klassiska vedertagna biologiska teorin som faller tillbaka på en:Fisher's fundamental theorem of natural selection tillhör historien.

Därför tyckte jag att det kunde vara på tiden att framhålla ett mer trovärdigt alternativ till den klassiska teorin. Jag ansåg också att olika alternativa teorier borde kunna vara synliga i ett uppslagsverk. Och att klassiska teorier skall kunna kritiseras. Om “biologer betraktar socialdarwinism som en förvrängning av evolutionsteorin” borde de kunna kritisera socialdarwinismen med trovärdiga argument. Men det blir ju svårt så länge den klassiska teorin inte är matematiskt trovärdig, och så länge de – mig veterligt – inte har gjort upp med sitt förflutna. Den modell jag förfäktar har – mig veterligt – inte vederlagts.

Det handlar om två olika synsätt 1) att evolutionen selekterar gener eller 2) att den selekterar individer. För egen del anser jag att alternativ 2 är mer trovärdigt, bl. a. Med hänsyn till vad Mayr 2001 har fastslagit.

Ett problem är att de olika synsätten leder till olika modeller av evolutionen, som ger olika egenskaper hos processen. Fisher's theorem som utgår från axiomet att en gen kan ha en egen fitness och att det går att beräkna mean fitness över mängden av gener i stor population. Teoremet är tvivelaktigt eftersom en population kan hamna i ett tillstånd av selektiv jämvikt då ökningen i mean fitness = 0 utan att variansen i fitness måste vara = 0.

Definitionen av fitness enl. Maynard Smith är ett annat exempel: ”Fitness is a property, not of an individual, but of a class of individuals – for example homozygous for allele A at a particular locus. Thus the phrase ’expected number of offspring’ means the average number, not the number produced by some one individual. If the first human infant with a gene for levitation were struck by lightning in its pram, this would not prove the new genotype to have low fitness, but only that the particular child was unlucky.”

Denna definition är kanske användbar vid växtförädling, men - som jag ser det - oanvändbar som grund för en modell av en evolution som selekterar individer. Det måste ju finnas någon slags fitness för individer, annars kan inte evolutionen selektera individer.

Samma tankegångar har lett till uppfattningen att egoismen är en naturlag: Dawkins: The selfish gene 1976. Ytterligare ett exempel är evolutionen av hjälparbeteende som förklaras som ett utslag av egoism, en:kin-selection, Hamilton, se Ridley.

Men – enligt den alternativa modellen, som maximerar mean fitness över mängden av individer - behövs ingen egoism för att förklara fenomenet. Om individerna i en primitiv art inte hjälper sina avkomlingar att överleva, så kan mean fitness öka om ett hjälparbeteende evolverar, och – vice versa – ett ökning i mean fitness kan få ett hjälparbeteende att evolvera. Dessutom, om detta beteende utvecklas till att omfatta inte endast släktingar utan vem som helst oberoende av religion eller ras så kan mänsklighetens mean fitness öka ytterligare.

Den alternativa definitionen av fitness är s(x), d. v. s. sannolikheten att individen med fenotyperna x kan bidra med avkomlingar till nästa generation. Då är

$P(m)=\int s(x)N(m-x)dx$

ett exakt mått på mean fitness, förutsatt att antalet individer är oändligt. m är tyngdpunkten för frekvensfunktionen N. I det speciella fall då N är en normal frekvensfunktion (väldigt många karaktärer får anses vara normalfördelade i en stor population), så kan teoremet för den alternativa modellen härledas, en:Gaussian adaptation. Den skiljer sig markant från Fisher’s modell bl. a. genom att den inte endast maximerar mean fitness utan också den fenotypiska oordningen med konstant mean fitness.

Så vilken tyngdpunkt är det som är underlig?

--Rogerg 7 april 2007 kl. 12.56 (CEST)

Referenser

• Brooks, D. R. & Wiley, E. O. Evolution as Entropy, Towards a unified theory of Biology. The University of Chicago Press, 1986.
• Dawkins, R. The Selfish Gene. Oxford University Press, 1976.
• Hartl, D. L. A Primer of Population Genetics. Sinauer, Sunderland, Massachusetts, 1981.
• Kjellström, G. Optimization of electrical Networks with respect to Tolerance Costs. Ericsson Technics, no. 3, pp. 157-175, 1970.
• Kjellström, G. & Taxén, L. Stochastic Optimization in System Design. IEEE Trans. on Circ. and Syst., vol. CAS-28, no. 7, July 1981.
• Kjellström, G. Evolution as a statistical optimization algorithm. Evolutionary Theory 11:105-117 (January, 1996).
• Kjellström, G. The evolution in the brain. Applied Mathematics and Computation, 98(2-3):293-300, February, 1999.
• Kjellström, G. Evolution in a nutshell and some consequences concerning valuations. EVOLVE, ISBN 91-972936-1-X, Stockholm, 2002.
• Maynard Smith, J. Evolutionary Genetics. Oxford University Press, 1998.
• Mayr, E. What Evolution is. Basic Books, New York, 2001.
• Middleton, D. An Introduction to Statistical Communication Theory. McGraw-Hill, 1960.
• Ridley, M. Evolution. Blackwell Science, 1996.

--Rogerg 7 april 2007 kl. 12.56 (CEST)

Så om jag förstår dig rätt så är det som du skrivit här och på andra ställen något som ska betraktas som en "alternativ teori" och är inte något som är allmänt accepterat?Sjö 8 april 2007 kl. 11.37 (CEST)

Mina artiklar från 1996 och 1999, beskriver den alternativa teorin och har granskats och publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Den baseras på entropi (informationsteori). Brooks 1986, har varit inne på liknande tankegångar och har också i senare arbeten refererat till oss.

Eftersom teorin baseras på en algoritm (från 1969), som på ett mycket enkelt sätt kan simulera evolutionens principer (cyklisk upprepning av slumpvariation och urval) på en dator, och som löser svåra problem med hjälp av ett matematiskt teorem, så visar teorin att slumpen är ett mycket kraftfullt verktyg i detta sammanhang.

Att teorin inte är så allmänt känd har kanske sina förklaringar. Teorin stöder Darwins evolution men inte liberalism, kommunism, nazism, socialdarwinism, kristendom, islam eller klassisk biologisk teori. För mig känns det trots allt angeläget att slumpens ändamålsenlighet och effektivitet (genom informationsteorin) kan komma till allmänhetens kännedom. Och vad kan vara bättre än ett uppslagsverk?

--Rogerg 9 april 2007 kl. 10.29 (CEST)

Då måste jag tyvärr säga att din teori inte bör presenteras i Wikipedia som en allmängiltig sanning, eftersom Wikipedia inte är en plats att marknadsföra egen forskning, se WP:INTE. Om du vill skriva en artikel om Gaussian adaptation kan det (enligt min mening) vara OK förutsatt att det är tydligt att det är en "alternativ" teori som inte är allmänt accepterad och inte ens föremål för någon större debatt inom den vetenskapliga världen. Sjö 9 april 2007 kl. 11.55 (CEST)

Jag har sedan länge förstått att det inte går att tjäna pengar på den alternativa teorin, så för egen del är det inte fråga om marknadsföring. Jag har dessutom fritt tillhandahållit en del figurer t. ex. i artikeln om handelsresandeproblemet.

När det gäller evolutionen så är ju de flesta forskare övertygade om att alla organismer och andra ismer har tillkommit genom slumpmässig evolution. Men hur ska vanligt folk kunna ta till sig detta när de har en känsla av att slumpen inte klarar av problemen? För det skrivs ju ingenting om slumpens duglighet i läroböckerna.

Mycken kunskap om detta har kommit fram genom användningen av datorsimulerad evolution. Detta skulle kunna underlätta för folk att förstå att en slumpmässig evolution kanske trots allt är möjlig. Min intension är att förmedla något av denna kunskap till vanligt folk. Detta är förstås svårt eftersom även den enklaste evolutionsmodell kräver en del matematik. Slumpen styrs ju av sina egna matematiska lagar. Men en del kan ju skrivas populärvetenskapligt.

Den som skriver till ett uppslagsverk måste vara på sin vakt mot allt vad fundamentalism heter. Och det är lätt att själv gå i fällan. Men det borde ju krävas lite mer av de mest framstående forskarna. Så, för mig är det obegripligt att en av världens mest kända biologer kan definiera fitness med orden ”fitness is a property, not of an individual, but …Så fundamentalistiskt får inte en forskare uttrycka sig. Han måste vara öppen för andra möjliga alternativ.

Du undrar om den alternativa teorin har debatterats. Jag undrar om det går att föra en debatt med sådana fundamentalister?

Mitt senaste inlägg gäller Kropotkin (Evolution) som kom fram till att samverkan är en viktig drivkraft i evolutionen. Detta kallades senare för ”pseudovetenskap”. Ännu ett exempel på en fundamentalist, som har dömt ut ett avvikande resultat. Vilket är mest pseudovetenskap, definitionen av fitness enligt ovan eller Kropotkins ”teori”? F. ö. stöds Kropotkin av ”min” alternativa teori.

en:Gaussian adaptation finns upptagen i mängden av en:Genetic algorithms i den engelska delen av Wikipedia och den har också beskrivits i en egen artikel. Den tillför två matematiska teorem till evolutionsteorin, men minst ytterligare fyra teorem behövs om Gaussian adaptation ska vara en evolutionsmodell. --Rogerg 10 april 2007 kl. 16.31 (CEST)

Det som står i engelska Wikipedia om Gaussian adaptation har du själv skrivit. På Internet är frasen sällsynt utom i dina egna verk och på diverse diskussionsforum. På Google Scholar finns en träff i ämnesområdet biologi, biovetenskap, miljökunskap och av det jag kan läsa är jag tveksam till att det är din toeri som avses. Min slutsats är att du här försöker presentera en teori som strider mot etablerad vetenskap. Om du anser att jag har fel är det upp till dig att visa att teorin är accepterad, inte till mig att motbevisa det. Jag anser, med det jag vet nu, att Gaussian adaptation inte bör finnas i de artiklar på svenska Wikipedia där du lagt in det.Sjö 11 april 2007 kl. 21.19 (CEST)

Evolution (alternativ teori)

Den alternativa teorin baseras på fem välkända lagar som sedan länge har debatterats inom vetenskapen. Jag tillför ett matematiskt teorem (för normal anpassning, se punkt 6) som omedelbart kan tillämpas under förutsättning att de fem debatterade lagarna gäller. Teoremet har bevisats och publicerats. Se Kjellström 1970 och Kjellström & Taxén 1981.

Så. Vad återstår att debattera? Skall vi debattera om beviset är korrekt eller inte? Hoppas du ursäktar, men för mig är det solklart att teoremet kan tillämpas i samma utsträckning som lagarna 1 t. o. m. 5.

1) Regler för den genetiska variationen (som omfattar överkorsning, inversion, transposition etcetera) kan fungera som slumptalsgeneratorer för fenotyper.

2) Den centrala gränsvärdessatsen: Summan av ett stort antal slumpsteg tenderar att bli normalfördelad. Lagen kan tillämpas inom biologin förutsatt att utvecklingen från befruktat ägg till fullvuxen individ kan ses som en modifierad stegvis rekapitulation av individens evolution från den första levande organismen fram till nu, se Ridley.

3) Hardy-Weinbergs lag: Om parning sker slumpvis så kommer avkommans gener och alleler - före urval - att få samma statistiska frekvensfunktion som föräldrarnas dito. Så, om tyngdpunkten för avkommans fenotyper är m och föräldrarnas är m*, så kommer m att sammanfalla med m*. Denna lag gör att processen tenderar mot ett tillstånd av selektiv jämvikt med m = m*. Se Hartl.

4) Termodynamikens andra lag (entropilagen). Processer som genomgår ständiga slumpmässiga förändringar tenderar att öka i oordning (entropi). Oordning kan beräknas för vilken som helst statistisk frekvensfunktion f(x). Se en:Entropy in thermodynamics and information theory continuous case.

5) Normalfördelningens oordning: En normal frekvensfunktion är mer oordnad än alla andra frekvensfunktioner med samma momentmatris, M. Se Middleton 1960.

6) Teoremet för normal anpassning kan formuleras på två olika sätt: 1. En normal frekvensfunktion kan alltid anpassas till maximal mean fitness, P, för vilket som helst acceptansområde. Villkoret för optimalitet är m = m*. 2. En normal frekvensfunktion - med moment matris c*M (c skalär) - kan alltid anpassas till maximalt värde på c (maximal oordning med bivillkor) till vilket som helst acceptansområde för vilket som helst värde på P < 1. Villkoret för optimalitet är m = m*. Oordningen blir maximal om M blir proportionell mot M*.

Har utökat referenslistan.

--Rogerg 15 april 2007 kl. 19.48 (CEST)

Det är inte viktigt om du övertygar mig eller inte. Det är faktiskt inte ens viktigt om din uppfattning är korrekt eller inte.

Det som är viktigt är om det du har skrivit är relevant för att ta med i Wikipedia eller inte. Som jag har sagt tidigare är Wikipedia inte en plats att publicera egen forskning, och det är inte heller så att varje teori skall ha en plats i encyklopedin. På Wikipedia:Handbok för NPOV (Neutral Point of View) uttrycks det så här "Inom vetenskapliga ämnen finns i regel flera teorier, tolkningar och 'skolor'. Wikipedia ska återge de större strömningarna och i lagom omfattning ge de forskare utrymme som förknippas med de olika riktningarna." Enligt vad du själv säger är din teori "alternativ" och i motsättning till delar av den etablerade biologin. Så vitt jag kan finna på nätet och i forskningsdatabaser är ditt arbete inte särskilt spritt, diskuterat eller citerat. Därför är det inte relevant för Wikipedia. Återkom när Gaussian adaptation diskuteras och citeras allmännt eller till och med återges i läroböcker om evolution.Sjö 15 april 2007 kl. 20.43 (CEST)

Herbert Spencer och William Sumner var inte socialdarwinister i klassisk bemärkelse

Jag behöver hjälp att ändra detta i artikeln. Jag är nybörjare på det här och känner inte riktigt säker på reglerna.

Det är felaktigt att koppla Herbert Spencer och William Sumner till socialdarwinism i klassisk bemärkelse. Ingen av dem såg något värde i att de svaga i samhället försvinner. Det är en myt spriden av Richard Hofstadter i sin bok "Social Darwinism in American Thought" från 1944. Sven-Eric Liedman för sedan vidare myten med hänvisning till Hofstadter. Gunnar Eriksson tar idén från Liedman.

Socialdarwinismen har kontinentala, inte anglo-amerikanska rötter som denna Wikipedia-artikel påstår. (1)

"Herbert Spencer and William Graham Sumner, were not especially Darwinist. Spencer certainly invoked the evolutionary advantages of competition among men. And, Spencer’s extraordinary intellectual prominence in the last third of the 19th century also made him a large target for reform scholars. But Spencer would have rejected the label of “Darwinist,” in part because his own theory of evolution differed from and was published before Darwin’s On the Origin of Species." (2)

Spencer var inte ens darwinist. Han var Lamarckist. "Spencer, in fact, was not just a Lamarckian, he was a leading Lamarckian, taking up cudgels against the neo-Darwinians such as biologist August Weismann, whose watershed finding in 1889—that mice with their tails cut off do not bear short-tailed progeny—was seen by many as a crucial-experiment refutation of Lamarckism. Spencer’s status as a defender of Lamarckism in the 1890s was such that that progressive Lamarckians, such as Lester Frank Ward, often found themselves in the awkward position defending Spencer, a man whose individualism and laissez-faire economics they loathed, and dedicated their lives to opposing (Degler 1991: 22)." (3)

"Howard Kaye, a careful scholar of social Darwinism, summarizes the historiography that revises Hofstadter: “a close reading of the theories of Sumner and Spencer exonerates them from the century-old charge of social Darwinism in the strictest sense of the term. They themselves did not advocate the application of Darwin’s theory of natural selection, ‘the law of the jungle,’ to human society” (Kaye 1985: 33-34)." (4)

1. http://www.princeton.edu/~tleonard/papers/Myth.pdf s.8, 2. ibid s.9, 3. ibid s.10, 4. ibid s.11 (den sena notering beror på att jag missade att notera första gången) --Jernkrok 8 januari 2010 kl. 16.13 (CET)

Det krävs nog bättre källor än en uppsats från någon okänd person från ekonomiinstitutionen på Princeton. Så länge det inte finns något som visar något annat får de etablerade källornas åsikt gälla. Att Spencer var närmare lamarckist än darwinist är nog riktigt, men jag ser inte vad det har med saken att göra. Socialdarwinismen har trots namnet inte särskilt mycket likheter med darwinismen.Sjö 8 januari 2010 kl. 13.04 (CET)

Thomas Leonard är inte "någon okänd person från ekonomiinstitutionen på Princeton". Han är anställd forskare på den ekonomiska institutionen på Princeton. Uppsatsen kommer att väntar på publicering i Journal of Economic Behaviour (Världsledande tidskrift enligt norska universitets- och högskolerådet http://dbh.nsd.uib.no/kanaler/kanalDetalj.do?produktid=442778). Han är inte heller den enda som kritiserat Richard Hofstadter. Om du tittar på engelska wikipedia-sidan för Richard Hofstadter så ser du att just Social Darwinism in American thought fått denna kritik: "The sharpest criticism of Social Darwinism in American Thought, 1860–1915 exposed one of Hofstadter’s major weaknesses as an historian: he did little research of manuscripts, newspapers, archival, and unpublished sources. Instead, he primarily relied upon his wide-ranging interdisciplinary imagination, producing very well-written theories upon a slight base of evidence drawn from secondary sources." Den där är fotnotad i artikeln. Duger inte Thomas Leonard så nämner han flera personer som har forskat på just detta. Exempelvis Howard Kaye i sin "The Social Meaning of Modern Biology - From Social Darwinism to Sociobiology". Vyn stöds även av författaren till biografin på Hofstadter, David S. Brown. För att förtydliga: Denna wikipedia-artikels källor baseras på Richard Hofstadters "Social Darwinism in American Thought" (Gunnar Eriksson och Liedman) --Jernkrok 8 januari 2010 kl. 16.13 (CET)

Wikipedia publicerar det som kan refereras av pålitliga källor. När källor motsäger varandra måste skribenterna göra en bedömning av källäget och vad som är det mest accepterade synsättet på området. Som jag förstår det beskriver artikeln, så som den ser ut nu, det som de flesta forskare anser. I alla områden som är välkända kommer det att finnas avvikande åsikter. De kan tas upp om de har fått tillräcklig uppmärksamhet i relevanta kretsar. Avgörande i frågan om vad som ska stå i artikeln är vad som ska källbeläggas. Om det är fråga om en enskild forskare (som dessutom ger sig på en fråga utanför sitt eget område) är det mycket tveksamt om det är av tillräcklig vikt för att nämnas i artikeln. Du får gärna argumentera för att Leonards åsikt bör finnas med genom att t.ex hänvisa till det genomslag han har fått i debatten eller att han är en känd forskare. Sjö 8 januari 2010 kl. 17.47 (CET)

Artikeln behöver fortfarande ett förtydligande att varken Spencer eller Sumner stödjer denna sats ur artikeln: "Fattigdomen har enligt socialdarwinismen en funktion att fylla; den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare." Det gör de inte. Det är ett påstående utan bas. Vidare så behöver artikeln - för den vetenskapliga integritetens skull - en större åtskillnad mellan Sumner och nazismen och fascismen. Just nu ser de nästan ihopkopplade ut. Det är inte fel, men det är inte rätt. Kanske går det att lösa genom en bättre/tydligare åtskillnad mellan att använda darwinistiska idéer som förklaringsmodell av samhället (som Spencer och Sumner har) och den moraliska tolkningen där utslagning ses som något gott? På så vis kan man fortsätta att kalla Spencer och Sumner för socialdarwinist - trots dess uppenbara felaktighet. Det är iaf en kompromiss. --Jernkrok 8 januari 2010 kl. 22.31 (CET)

Två stora problem när man ska beskriva socialdarwinism är att det inte finns någon samlad ideologi och att det är få som kallat sig själva socialdarwinister. Socialdarwinism har använts (och används) om ett löst och varierande hopplock av idéer och människor som den som uttalar sig tycker illa om. Därför finns det mycket som kallats socialdarwinism som enskilda "socialdarwinister" inte håller med om. Kan du hjälpa till att reda ut vad enskilda personer ansåg är det bra.Sjö 9 januari 2010 kl. 11.34 (CET)

Av en slump sprang jag på de här inläggen http://scienceblogs.com/primatediaries/2010/01/deconstructing_social_darwinis.php http://scienceblogs.com/primatediaries/2010/01/deconstructing_social_darwinis_1.php . Visserligen blogginlägg så jag säger inte att det är en trovärdig källa, men Spencers citat i del 1 tycker jag tyder på att han såg utslagning som en nödvändig och god företeelse. Men artiklarna beskriver också kritiken mot Hofstadter synsätt. Tänk på att Wikipediaartiklar ska spegla vetenskapligt konsensus, även om den som skriver själv anser att konsensus är fel. Du verkar ha studerat frågan mer än jag så jag vilar i diskussionen nu. Det finns kanske andra användare som har fler åsikter.Sjö 9 januari 2010 kl. 11.43 (CET)

Tack för länkarna. Jag skulle vilja hävda att det inte råder konsensus runt begreppet socialdarwinism och definitivt inte runt Spencer och Sumner. Om ingen annan skriver emot så lägger jag nog tids nog till en liten passage som heter "Kontrovers" eller liknande. Jag har ingenting emot att artikeln står som den gör så länge som det finns en brasklapp att ta del av. Grejen med Spencer är att han uttrycker sig otroligt plumpt. Om man citerar elakt så får man helt vrickade tolkningar. Ta exempelvis hans "If they are sufficiently complete to live, they do live, and it is well they should live. If they are not sufficiently complete to live, they die, and it is best they should die." som uttrycks i hans Social Statics. Detta stycke citeras av Hofstadter. Problemet är bara att nästa stycke - som utelämnas av Hofstadter - säger detta: "Of course, in so far as the severity of this process is mitigated by the spontaneous sympathy of men for each other, it is proper that it be mitigated." Han motsätter sig alltså statlig intervention, men samtycker till frivillig hjälp. --Jernkrok 9 januari 2010 kl. 15.21 (CET)

Jo, jag känner till risken med att ta citat ur sitt sammanhang. Det är inte helt ovanligt i frågor som har någonting med Darwin att göra.Sjö 9 januari 2010 kl. 16.17 (CET)

Ändringar av Jernkrok, den 1/2 - 2010

Sådär, nu har jag gjort en nästintill fullständig revidering av artikeln. Den huvudsakliga motiveringen till min förändring var: 1. Att tydliggöra att att socialdarwinismen inte är en homogen rörelse. 2. Att tydligare visa på problematiken med socialdarwinism som kategorisering. 3. Att fria Spencer, Sumner och Darwin från den felaktiga associationen med nationalsocialism, rashygien och liknande.

Jag lät så mycket som möjligt stå kvar. Exempelvis behöll jag det som hade källhänvisningar (även om exempelvis Sven-Eric Liedman och Gunnar Eriksson är rätt så svaga källor i sammanhanget, eftersom att det är tredje- och fjärdehandslitteratur). Jag behöll även många påståenden och ordalydelser som inte alls är särskilt välgjorda. Exempelvis denna bit som har ett alldeles för stort fokus på de "svaga", och stämmer inte alls överens med Sumner och Spencers bild (vilka tidigare har karaktäriserats som urtypen av socialdarwinister): "Grundprincipen är att människans och samhällets utveckling sker genom utslagning av svaga individer; endast de bäst lämpade överlever och för sina gener vidare till kommande släktled. Därför är man motståndare till socialpolitiska insatser för de svaga och utslagna. Fattigdomen har enligt socialdarwinismen en funktion att fylla; den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare". Den nya versionen friar också Darwin från associationer med socialdarwinismen på ett mycket tydligare och bättre sätt. Med detta sagt så menar jag att artikeln är bättre än förut, men långt ifrån bra. Större delen av den nya informationen är översatt från den engelska versionen av artikeln.

För frågetecken kring Spencer och Sumner hänvisar jag till diskussionen "Spencer och Sumner är inte socialdarwinister i klassisk bemärkelse". --Jernkrok 2 februari 2010 kl. 09.14 (CET)

Fast jag hävdar att socialdarwinismen har två sidor, och att artikeln tydligare borde beskriva dem - dels en linje där man hävdat att samhället vuxit fram genom lagar om det naturliga urvalet och därför är inrättat efter det naturliga bästa, och en annan Nietscheinfluerad som snarare tar sikte på att det naturligt bästa växter fram genom en ständig kamp mot det rådande samhället och att det rätta är att till varje pris bekämpa de delar av samhället man inte är nöjd med och att därigenom det bästa samhället växer fram. Den engelskspråkiga artikeln beskriver det faktiskt mer än vad den här nu gör. FBQ (disk) 9 juli 2013 kl. 22.41 (CEST)

Undran om socialdarwinism

Om fattigdomen enligt socialdarwinismen har en funktion att fylla, dvs. att rensa samhället från svaga individer och hindra dessa att föra sina dåliga gener vidare, hur kommer det sig då att ex. Indiens fattiga befolkning fortsätter att växa? Om skillnader i samhället är en naturlig och nödvändig följd av samhällets utveckling hur kommer det sig då att människor mår bättre i mer jämlika samhällen, samt att ex. apor reagerar våldsamt mot orättvisor?87.223.212.11 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

En socialdarwinist (om det finns några som kallar sig så) borde väl svara, å andra sidan är ju wikipedia inget politiskt debattforum... För en socialdarwinsist i Spencers betydelse har befolkningsutvecklingen bland de fattiga i Indien ingen avgörande betydelse. En socialdarwinist med en mer genetisk utgångspunkt skulle möjligen se Indien med sin höga dödlighet bland de fattiga som ett utmärkt exempel på god generisk utslagning, se Indien som ett föredöme och förutspå att Indierna är framtidens segrare. Att jämlikhet skapar lycka skulle kunna tolkas som att ett jämlikt sammhälle är det som kommer att skapas om det naturliga urvalet får råda, som att människors välbefinnande inte är det viktigaate i ett utvecklat samhälle eller att premisserna för en sådan slutsats är felaktiga.FBQ (diskussion) 3 juli 2014 kl. 08.02 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Socialdarwinism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20151026121816/http://www.princeton.edu/~tleonard/papers/myth.pdf till http://www.princeton.edu/~tleonard/papers/myth.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 31 mars 2018 kl. 01.09 (CEST)