Diskussion:Maktdelningsprincipen

I Montesquieus efterföljd delas traditionellt statsmaktens fält i tre delar: den verkställande makten (vanligen regering eller president), den lagstiftande makten (vanligen ett parlament eller en kongress) och den dömande makten (ett domstolsväsen) — dessa instanser skall sinsemellan vara oberoende för att uppfylla kriterierna på maktdelning.

Oberoende? Borde det inte stå "beroende"?

Nej varför det? Poängen är just maktdelning vilket kräver självständighet för exempelvis domstolen.--Primus motor 8 november 2006 kl. 14.17 (CET)Svara

Kritik mot maktkoncentration

Senaste kommentaren: för 18 år sedan9 kommentarer2 personer i diskussionen

Kan man verkliga härleda det till Platon? Aristoteles ja, men Platon nja. Platon ägnar sig åt rättrådighet (som för att göra det hela väldigt kort) som handlar om att rättrådighet är att varje man sköter sin uppgift och orättrådighet är motsatsen men det innebär ingen maktdelning och har absolut inget med rätten att göra. Därför är det ännu mera märkligt är att hänföra att staten skall grundas på rätten till Platon, om du läser Staten vill platon helst inte ha några lagar alls. --Primus motor 8 november 2006 kl. 00.05 (CET)Svara

Jag ska leta efter källa till Platon. men skulle bara vilja påpeka, att vår syn på lag, som en skriven samling text med regler, inte alltid är en givna i Europa. Ta common law, t.ex., och den romerska rätten under långa tider. Jag är inte säker på vilket rättssystem de hade i antikens Grekland dock. Men då Platon vill se en "filosofisk kung", innebär detta, då rättsvetenskapen delvis hör till filosofin (rättsfilosofi och ta därtill politisk filosofi), att han vill ha en stat som bygger på lag, dock inte "lag" som nordeuropeer förstår begreppet.//--IP 8 november 2006 kl. 07.18 (CET)Svara

För att strukturera det lite, principen om att undvika att vara sverige/eurocentrerad är en fantastisk ambition (eftersom att i princip all uppslagsverk tendera att vara just det) och en stor poäng. Men, den poängen får inte ske på bekostnad av tydlighet och förstårbarhet hos våra läsare. Med andra ord använder vi ord på ett annat sätt än det allmänt vedertagna får vi motivera och förklara det i texten.

Platon var inte demokrat och var en anhängare av det som med Popper kallar historicism. Platon vision handlar egentligen om en tänkt urstat där intet förändras, där var och en blir på sin plats. Maktdelningen handlar om att balansera makten (check and balance du vet), Platons idealstat såsom den framträder i "Staten" handlar om att skapa ett samhälle med tre skilda grupperingar, väktarklassen, soldaterna och köpmännen dit varje person styrs efter vilken egenskap som är dominerande. Det finns ingen makt som balanserar väktarklassen eftersom att det inte (enligt Platon är nödvändigt). Att lägga sig i statens styrelse är för de andra grupperna orättfärdigt. Mod och förnuft hos soldaterna är att oavsett alla omständigheter alltid hålla fast vid det inlärda (du känner säkert till Platons färgliknelse i tror jag fjärde boken, har den inte tillgänglig. Där han jämför infärgningen av soldater med färgning av tyg).

Slutligen, alltså det är förvirrande att tala om Platon i denna artikel och hävda utifrån på det sätt vi använder ordet rätt att han förespråkandet, eftersom att Platon inte på något sätt var anhängare av maktdelningen eller demokratin. Idéerna som beskrivs här kommer inte från honom.--Primus motor 8 november 2006 kl. 14.03 (CET)Svara

Liten komplettering, det blir helt enkelt förvirrande att i samma andetag nämna Locke (naturrättsförespråkare) och sedan Platon utan att redogöra den extremt fundamentala skillnaden i vad de menar med rätt. Det som gör att Platon står så ensam och övergiven i sitt hörn idag är att han inte utgår från individen (vilket naturrätten gör) utan från staten. Han står i total motsats till upplysningen och hela den filosofiska utvecklingen liksom mot i alla fall kristendomen, judendomen och islam. Som Popper påpekar, i bibel står det älska din nästa och inte älska din stam. Kombinationen av någon slags individualism (i olika grad) och inslag av altruism är central för de senaste två tusen årens utveckling.--Primus motor 8 november 2006 kl. 14.15 (CET)Svara

Lade in ett stycke om maktdelningsläran under antiken (som refererar till Platon). Om ingen har något emot det kan vi kanske ta bort hänvisningen till Platon och Aristoteles i nästa stycke eftersom att det redan har behandslats i det nya stycket?--Primus motor 8 november 2006 kl. 14.36 (CET)Svara

Det gör inget om antikens filosofer försvinner från ett stycke som numera heter Modern tid. Men om du säger om Platon att han inte ville ha någon lag, och samtidigt följer ditt eget råd att tala utifrån svenskt språkbruk, säger du ofrivilligt att Platon var anarkist. Vi har också sekundärt common law- och andra principer i vår begreppsvärld ("hans ord var lag" och rättspraxis).//--IP 8 november 2006 kl. 14.45 (CET)Svara

Nej tror du har fel. Platon vill inte ha en lag eftersom att det inte behövs, allt går ju ut på att alla skall veta sin plats och uppfostras till det (därav massa med utvikningar i Staten om konst, drama osv). Ett samhällen där lagar inte behövs är inte det samma som anarki. Men om vi är överrens om redigeringarna kanske vi inte skall ägna tid åt en iofs väldigt intressant debatt om Platon. Jag gör den redigeringen nu, att ta bort det ur deet moderna stycket.--Primus motor 8 november 2006 kl. 14.49 (CET)Svara

Jo det är vad anarkister tror på, de som är åt det pacifistiska hållet. Det är ordet lag som ska undvikas. Och det är inte full enighet om att se Platons filosofistyre som ickedemokratiskt; det kan kombineras med representativ demorkati. Det är de som anser att demokrati innebär att folkvalda representerar väljargrupper som motsäger detta.//--IP 8 november 2006 kl. 14.53 (CET)Svara

Anarkister (som man inte kan tala om under antiken) och Platon kom fram till det genom extremt olika sätt. Det räcker inte som stöd för att kalla honom anarkist. Att låta en enda härskarklassen dit folks väljs av födsel inte styra (utan bevara ursamhället) och konstruera samhället utifrån detta som skisseras i Staten är inte förenligt med något mainstreamdemokratiteori. --Primus motor 8 november 2006 kl. 18.17 (CET)Svara

Felaktigt om de nordiska länderna?

Jag undrar på vilken grund man hävdar att de nordiska länderna i övrigt är som Sverige? Norge har till exempel en mera klassisk liberal konstitution. I Finland finns det en direktvald president, o s v.

Sedan bör man kanske tänka på att den svenska grundlagen förändrades med avseende på domstolarna, från årsskiftet 2011.

Jag har inte sett något om att Norge och Danmark reformerats från folkrepubliker, när skulle det ha skett?

Finlands styre är nästan identiskt med Sveriges och en vald president är mer typiskt för en folkrepublik än vad en monark är.

Praktiken är en annan än teorin

Artikeln belyser i dagsläget (2011-12-21) inte att länder kan ha maktdelningsprincipen i teorin men att det inte alltid fungerar så i praktiken. Ett tydligt exempel är hur terrormisstänkta behandlas av USA. Många av dem kan inte ens få en riktig rättegång. Uppenbarligen har presidenten i vissa fall även den dömande makten och kan utöva den mer eller mindre godtyckligt. Bland annat har USA-medborgare och andra avrättats med s.k. drönare utan rättegång. Underrättelsetjänst och militär förefaller vara en del i den dömande makten, och agerar ofta utan offentlig insyn.

Externa länkar ändrade

Senaste kommentaren: för 6 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 5 externa länkar på Maktdelningsprincipen. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 juli 2018 kl. 00.02 (CEST)Svara

Nytt ämne