Diskussion:Guld

Tidig diskussion

Varför har ni ingen bild på guld????

Nu fattar jag ingenting:

"Det används inom elektronik till ledare, på grund av dess låga resistans"

"Guld används inte i elektronik eftersom metallen har en låg resistans."

Man blir ju lite fundersam...

Det verkar vara "Ohm-möjligt"! Man använder guld som "ledare" särskilt på mönsterkortkontakter eftersom guld är en utmärkt "ledare".(golfarenurban)2009-02-14.

Diskussionsfråga

Direktöversatt betyder ordet aurum "skinande soluppgång" enligt engelska wikipedia, det borde stå med för att få den etymologiska aspekten. Nu översätts aurum för ordet guld som synonym vilket är helt okej men jag vill gärna se ursprunget.

guldfärger

Finns det verkligen purpurfärgat och grönt guld... eller har någon skämtare varit framme? / --Habj 5 januari 2006 kl.01.32 (CET)------ JA, det finns det!!!

Mycket tunt bladguld är så tunt att det är genomskinligt. Hållet mot ljuset skimrar det grönt. Detta är grönt guld. / 82.182.149.179 11 mars 2008 kl. 06.57 (CET)

Guldpriset

Hur mycket är "I skrivande stund"? / 82.182.149.179 6 februari 2006 kl.19.06 (CET)

Är det verkligen av encyklopediskt intresse att notera guldpriset? Kan väl hamna under punkten Inte en samling för allt världens vetande i Wikipedia:Vad Wikipedia inte är?--Oddjob 11 juni 2007 kl. 22.21 (CEST)

Guldprisets utveckling på lång sikt är, tycker jag iallafall, av encyklopediskt intresse. Linda W 9 december 2007 kl. 19.33 (CET)

Artiklar som refererar till denna (ex Gult guld)

Är det nån vits att ha med länkar till exempelvis Gult guld som via redirect ändå bara återremitterar läsaren till denna artikel? Ztaffanb 20 september 2006 kl. 10.44 (CEST)

Rättade ett rent faktafel i texten: "guld används till bijouterier" Bijouterier är per definition oäkta smycken! Flera artiklar om ädelmetaller behöver en översyn.

Ugglan-text

Jag ser att stora mängder text från ugglan har kopierats in i artikeln. Jag tycker inte att det är lämpligt att kopiera in text om naturvetenskapliga ämnen. Kemin har utvecklats oerhört mycket sedan texten skrevs. Jag är ingen expert på guld men enligt vad jag har sett i andra artiklar om kemi så är ugglan hopplöst föråldrad och har ingenting att bidra med idag. --Ace90 14 december 2007 kl. 20.08 (CET)

Som ett exempel använder artikeln begreppet "hydrosol". Antagligen menas suspension (sol). Texten är antagligen full med liknande anakronismer. --Ace90 14 december 2007 kl. 20.14 (CET)

Jag har tagit bort en del delar som helt klart var anakronistiska, men jag utesluter inte att det finns mycket mer som borde tas bort. Samtidigt kan det också finnas avsnitt som trots allt fortfarande är giltiga, till exempel används analysmetoderna som beskrivs under Legeringar fortfarande enligt [1] (sidan 4). //Essin 2 juli 2008 kl. 21.57 (CEST)

Jag tog bort resterande avsnitt om guldets kemi. --Ace90 10 juli 2008 kl. 23.21 (CEST)

Jag tog bort varningsmallen om ugglespråk nu eftersom de delar som tagits från Ugglan nu verkar vara antingen borttagna eller språkligt bearbetade. Däremot återstår det en del uppgifter i historikavsnittet som kan behöva kontrolleras, till exempel

• Anser forskarna fortfarande att stora mängder av guldet i mynt som hittats i Skandinavien kommer från Ungern och Siebenbürgen?
• Australien är väl en ganska stor guldproducent idag? Nog måste rekordet från 1857 ha överträffats? Dessutom är det oklart om texten avser hela Australien eller bara Victoria.
• 1900-talets historia saknas helt, det kan bland annat behövas uppföljning av vad som hände med de guldfyndigheter som nämns under 1800-talet.

//Essin 18 juli 2008 kl. 14.11 (CEST)

Guldhistorik

Jag kopierar följande från min diskussionssida, så att andra kan ge kommentar här. /Pieter Kuiper 10 september 2008 kl. 10.52 (CEST)

Hej Pieter, Får jag fråga varför du tagit bort det förhistoriska avsnittet i guldartikeln? Det var ju, delvis, belagt med källor. Vore det inte bättre att markera att avsnittet är i behov av fler källor? mvh Oddjob 10 september 2008 kl. 09.54 (CEST)

Du syftar på denna diff. Jag gjorde det för att avsnittet var ifrågasatt med en mall. Mycket där var ovidkommande, till exempel alla bibliska referenser, till och med till Uppenbarelseboken om gator av guld i det Nya Jerusalem. Salomos guld är en skröna som det inte finns arkeologisk belägg för. Och ja, förutom alla bibelrefrenser försvann en referens till en bok om Ekhnaton, men det var en bok som inte handlar om guld i Egypten. Det är bättre att skriva något nytt. Arkeologer har väl gjort isotopanalyser för att följa guldhandeln under antiken, något sådant borde man ta som referens. /Pieter Kuiper 10 september 2008 kl. 10.09 (CEST)

Får jag fråga varför det skulle vara ovidkommande med bibliska referenser? Även om de inte är arkeologiskt belagda kan de ju vara relevanta. Då kan man ju påpeka detta "missförhållande" snarare än att stryka det? Det borde väl vara intressant? /Oddjob 10 september 2008 kl. 10.30 (CEST)

Eftersom Pieter flyttat diskussionen hit, måste jag ta med det sista som skrevs där:

”	Jag kan inte se Uppenbarelsebokens relevans i en kemisk artikel om ett grundämne, men det är kanske bara jag.	„
– Användardiskussion:Pieter_Kuiper#Guldhistorik

Jag skulle vilja påstå att det uttalandet strider mot WP:NPOV. Att bara beskriva guld ur ett kemiskt/naturvetenskapligt perspektiv känns ju lite begränsande. /Oddjob 10 september 2008 kl. 13.07 (CEST)

Slutet av historikavsnittet: "Dessutom upptäcktes de rika guldfälten vid Klondike och Yukonfloden 1896. 1897 lämnade de för 9 miljoner, 1898 för 30 miljoner och 1900 för 73 miljoner av den ädla metallen." Miljoner vad? Kronor, dollar, ton?

Användning

"70 % av det guld som efterfrågas idag går till smycken, 11 % används industriellt och 13 % blir rena investeringsobjekt som exempelvis mynt och guldtackor". [10] innehåller inte någon sådan information (längre). Uppgifterna om detta varierar starkt, jämför t.ex. med engelska versionen som säger "The world consumption of new gold produced is about 50% in jewelry, 40% in investments, and 10% in industry." Guruehuru (disk) 26 december 2013 kl. 23.11 (CET)

Kokpunkten

I kemiboxen anges kokpunkten till 2807 °C.

Enligt en anteckning jag har är kokpunkten 2856 °C. Jag har hämtat det från något uppslagsverk, vilket har jag nu glömt. Vilken uppgift ska anses vara den rätta, och varför?
/ 83.251.137.225 25 juni 2015 kl. 04.23 (CEST)

Har hittat källan till uppgiften om kokpunkt 2856 °C. Det var Guldbladet nr 6, 2013, utgivare Tavex AB som är en guldhandlare.
/ 83.251.137.225 25 juni 2015 kl. 04.44 (CEST)

Enligt Aylward, Gordon; Findlay, Tristan (2002). SI Chemical Data. Wiley. sid. 8. ISBN 0 470 80044 5  är den 2808 C vid 1 atm. Jag tror den databoken är en mycket god källa och lägger in den i artikeln. --افيراتير (diskussion) 25 juni 2015 kl. 09.53 (CEST)

Notera att rent guld och 18K guld har olika smält- och kokpunkter. /ℇsquilo 25 juni 2015 kl. 09.56 (CEST)

Jag förutsätter att SI Chemical data och artikeln tar upp rent guld. 18K borde ha olika smält- och kokpunkter beroende på vad det är blandat med. Men jag ser också att EnWP har kokpunkten 2970 med en referens (på diskussionssidan) till en artikel som letat fel i olika källor. Jag kan inte läsa hela den artikeln nu men ser inte utifrån de olika värdena varför det bör vara just det värdet. Vore intressant om någon har en bra tabell som är från 2012 eller senare (eftersom artikeln är från 2011). --افيراتير (diskussion) 25 juni 2015 kl. 10.07 (CEST)

Boliden anger på sin hemsida kokpunkten till 2856 °C. Med tanke på att de sysslar med guldutvinning och bör ha de senaste uppgifterna tillgängliga höjer det onekligen temperaturen på denna diskussion. I övrigt verkar uppgifterna pendla mellan 2807 °C och 2940-2970 °C. Onekligen viktigt att fastslå vilket värde som har de trovärdigaste källorna. Deryni (diskussion) 25 juni 2015 kl. 11.23 (CEST)

Äldre kemilitteratur verkar föredra 2807 °C. Anders Lennartsson ny "Periodiska systemet" (2010) väljer däremot 2856 °C, precis som företaget Boliden. ChemSpider står dock fortfarande kvar vid ... 2808 °C och Timo Praha helgarderar med 2807-2856 °C. Det som skulle behövas för att avgöra detta är en källa som redogör för varför denna osäkerhet finns. Har nyare definitioner av kokpunkten förskjutit värdet uppåt för guld?! Deryni (diskussion) 25 juni 2015 kl. 13.02 (CEST)

EnWP förlitar sig för guld på Zhang m.fl. som verkar ha antagit 2970 °C för att två av källorna använde det värdet och spridningen ändå var mindre än 10 %. De andra tre källorna använde andra värden: 2807, 2850 och 2856. Jag har tänkt kolla en ny upplaga av CRC senare. --افيراتير (diskussion) 25 juni 2015 kl. 13.40 (CEST)

Förvirringen ökar. Nytt bud: Ingenjörshandboken, Allmänna delen, Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1947 anger på sida 935 att kokpunkten är 2710 °C vid 760 mm Hg, den hittills "kallaste" varianten.
/ 83.251.137.225 28 juni 2015 kl. 04.58 (CEST)

Just den källan tror jag avser 18K guld. /ℇsquilo 28 juni 2015 kl. 08.13 (CEST)

Nu har jag Haynes CRC Handbook och Chemistry and Physics upplaga 96 2015 framför mig. Den anger fortfarande 2856 °C. Men intressant nog anger den i en tabell 2836 °C vilket jag tror är en typo! Ingen reda i detta ännu alltså. Dock anges flera källor vilka man borde kunna kolla upp. Bland annat just för kokpunkt för guld anges Geiger, F., Busse, C. A., and Loehrke, R. I. Int. J. Thermophys. 8, 425, 1987. --افيراتير (diskussion) 30 juni 2015 kl. 13.16 (CEST)

Eftersom jag ändå är på bibliotek kunde jag direkt kolla den där referensen. Den anger 3110 K vilket motsvarar 2837 °C. Det verkar alltså vara fel i båda värdena! I diskussionen hävdas att det värdet (3110 K) stämmer väl med vad en Nesmeyanov har fått samt med en Hultgren som hade fått fram 3130 K. För Hultgren är det en skillnad på mindre än 1 %. --افيراتير (diskussion) 30 juni 2015 kl. 13.24 (CEST)

Referenser beträffande kokpunkten

<references>

<references>

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Guld. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110815053610/http://www.cubeofgold.com/ till http://www.cubeofgold.com/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 22 juni 2017 kl. 08.34 (CEST)

Guldets ursprung

Märkligt att ingen skrivit en enda rad om guldets ursprung, det vill säga hur guld skapas, dvs. hur det uppkommer (var, när, hur). Detta trots att begreppet har funnits i Wikipedia i över 15 år! Av artiklen kan man få intrycket att guld växer ur jorden (som potatis). I själva verket har det sitt ursprung i enorma explosioner i universum. Någon med astro-/geofysiska kunskaper får gärna göra en komplettering. /--FrankieF (diskussion) 23 januari 2018 kl. 11.59 (CET)

Du kan själv göra de kompletteringar du önskar för att förbättra atikelns kvalitet.Wvs (diskussion) 23 januari 2018 kl. 12.47 (CET)

Är det verkligen meningen att ursprunget ska beskrivas i alla artiklar om grundämnen? Är det i så fall inte bättre att ha den beskrivningen i artikeln grundämne? /ℇsquilo 23 januari 2018 kl. 13.30 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Guld. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv http://archive.wikiwix.com/cache/20110810003121/http://blackhistorypages.net/pages/mansamusa.php till http://blackhistorypages.net/pages/mansamusa.php

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 6 april 2018 kl. 21.19 (CEST)

Artikelbeskrivning

”Grundämne i gruppen ädelmetaller” är ett föraktligt utryck, rent vetenskapligt då guld tillhör grupp 11, dvs myntmetaller eller kopparmetaller. Vad som är en ädelmetall eller tillhör ”gruppen” ädelmetaller skiftar mellan kemi, fysik och lagar (om stämpling etc). En lämpligare beskickning är att bara ”Ädelmetall” eller ”grundämne 79, ädelmetall”. 2A02:AA1:1620:1877:5550:A7EC:E98E:172C 13 april 2022 kl. 11.35 (CEST)